näst näst näst näst näst sista luckan
ur Ljusilias Julkalender
Drömde att någon precis hade hängt sig
framför ögonen på oss. Det visade sig vara för tre sekunder sedan.
Vi tänkte först skita i hans fasoner, men naturligtvis klättrade
vi upp i det ynkliga trädet. Därifrån försökte vi lyfta mannen och
snurra upp hans halsduk. När vi krånglat loss honom levande, då
började mannen bråka som om han ville döda oss. Eller mig, för nu
verkade min vän ha försvunnit från platsen. Säkert bara för att
tillkalla hjälp? Mannen fäktades som för livet. Jag var ändå
ovanligt övertygad om att vi gjort någonting riktigt gott. Det
skulle förr eller senare visa sig. Men förstod hur hårt det kan
kännas : att inte ens få lyckas med att misslyckas leva. Däremot klarade
mannen galant av att motarbeta varenda ansats till medkännande
frågor från min sida. Förmodligen var han ännu mer arg på sig
själv än jag nu började bli. Var förvånad att jag knappt
kände rädsla. Hursomhelst väldigt skönt att slippa vidare
inblandning eller missförstånd när samhället snart skulle träda in
på scenen... Underbart när jag vaknade upp ur drömmen! Vilket han
kanske aldrig gjorde ur sin...?
wWw
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar