30 november 2009

313

313



Utspiration (triptyque nr 7)



i


snurrande

ur

inspiran



ii


ljusna dig

nu

genom mig



iii


skapa oss

du

magiskast









Vem (triptyque nr 5)



i


första glimt
ler
rosasvart


ii


ser det nu
vem
älvskansvärd



iii


liten men
oj!
erfarfull









Lissabon (triptyque nr 2)



i


kommer till

Rom

över allt



ii


Portugal

finns

också ju



iii


öppnar högt

sju

portarna












fotnot:
Dessa mina TRIPTYQUEs skrivs med 3-1-3 stavelser
(omtrollning av haikuns 5-7-5)
samt har 3 sådana avsnitt per triptyque



313

29 november 2009

ur Trollens Baklänges TomteKalender

313



[Lucka 24]
HavsVandraren


vi ser en man
hur han just har vandrat över havet
och nu
faller han ner på stranden
kunde inte kommunicera
på tolv år
gick varenda muskelminne åt
till hans föreställning om havet
såsom mark
och nu när det är slut
tar publiken hans lekamen, för den upp
till huset
tänder det sjunde ljuset
vitare än kronchakrat
placerar en röd luva på mannens huvud
bomull om hans fötter
kanelgröt i hans hjärta
de ger honom namnet Sousa, och så
är det snart dags
att be barnen be honom
berätta om allt
emellertid har mannen somnat
ty hans sirén finns
blott i själva böljorna






[Lucka 23]
ÄnglaMagneten


När vi river upp näst sista luckan har änglagumman flugit bort. Fan, vilken saknad som ryms i en enda lucka! Hon ville uppenbarligen inte vara kvar och möta lille tomtefar. Fastän hon var den som hade gjort bäst bilder av den rackaren... Istället för ett snövitt fält har hon lämnat en blodröd tapet åt oss. Vad ska vi hänga där? Ett svartnat hjärta? En massa änglaflickor? Nej, vi hänger en magnet. Den ser ut som en hästsko, kommer att dra till sig stark inspiration. De nyfiknaste av oss sugs in i luckan. Änglagumman visste nog att vi skulle kika in redan nu. För hon har gömt sig bakom kanten, som en äkta sagotant.






[Lucka 21]
TriptykÖken



Det är morgonen när endast tre återstår

två små står på tå
på åsnan

kikar ut ur luckan
mot världen
ideligen

Där kommer inga tomtar joggandes i öknen

dock en flagnad triptyk
utfälld till nutida beskådan
visar skapelsens tre väderstreck

kamelkillen och krokodilflickan
modellerar varandras svansar

Barnet slumrar än






[Lucka 22]
iDiLLiO


Ett par speglar speglar ett par speglar. Ögontindran känns febrigt förtätad. Julgranskulorna har funnit sina fullkomliga platser. Det snöar lugnt i TV:n efter Sergio Leones fyratimmarsfilm. Maffian har skjutit den minsta pojken. Bröderna har silat galenskap från allsmäktighet. Mamma kommer in med ännu en skål valnötter. De klämmer rutinmässigt på paketen. Helst skulle bröderna få varsin lyxig dam som låter sig tas med snabba grepp i de bästa bilarna. Det går bra med dataspel också. Ute på gården springer ett par ekorrar omkring, men det är ingen som ser dem inatt. Inte ens Askungen i lilla kammaren som stirrar ut genom sin dagbok och undrar vem hon skall skriva för... Ett spöke kommer snart att bli fött till dessa salar. Då skall världens familjer få se på filmmusik. Då skall Dario Argento fylla fler än en tråd med vackraste blod.






313

24 november 2009

Kafka kanalBläddrar speghettiCowboy

313

ur TRapPa Med Många Möjliga Slut
(Du Agerar - Mysterium 4:4)

Akt 4, fjärde scenen
förmodligen allra sista







solen outgrundlig
redan genom dörröppningen
skiner in
knackar icke på
fastän du sitter och väntar
i den ödelagda restaurangen
på doktorn
eller polisen
eller ängeln eller
maffian
kanske magistern
någon av dem
som ska ge dig nästa uppdrag
närmare bestämt fortsättningen
på samma uppdrag
som du haft i hela livet
utan att riktigt bli klar över
vad det är
försöker du ta dig igenom
Kafka
ett helt kapitel
aldrig tidigare utgivet
fast det får dig hela tiden
att undra
varför du irrar här i Rom
när du kunde klättra omkring i Lissabon
slippa alla småpåvar
få mer tid att fundera
som om undran är livets högsta upplevelse
som om mysteriet är mysteriets mening
för det är det
hur man än vänder och tänder
blir det sju ljus
tre trappsteg från varje håll
tre upp
tre upp
det fjärde ljuset på toppen
tre ner
tre ner
och vilket håll skall du bläddra
framåt och glömma eller
bakåt och minnas
eller framåt och minnas eller
bakåt och glömma
i boken
tänk ifall Kafka aldrig drack rödvin
bara svart
för dig tog det trettiofyra år innan du vågade
smaka tillräckligt
ett helt glas
och upptäckte hur all din rädsla försvann
hur du hoppade ut ur ditt huvud
och kunde ta kontakt med precis vemsomhelst
med eller utan hatt
och ville det
till och med de bägge spaghetti-cowboysarna
som kommer in här
utsvultna nu
genom dörrsolens strimma
medan den tredje
madonnan
står kvar utanför mosaikgluggen
och ömt spänner fast dromedarerna
medan den fjärde
horan
redan har bokat upp alla rum på hotellet
och vilar upp sig inför natten
slår du ihop boken
blir ingen mer läsro nu
när bröderna bara knäpper på
TV-apparaten
och samtidigt börjar fingra med varsin
gitarr, som om de vore spanjacker
trots allt
och dessutom plockar fram ett par kortlekar
och korkar upp dagens första skratt
inte ens undrar
vad du gör där
ej gör minsta min av att utsätta dig
för förhör
men du tänker minsann hålla
minst ett kvarts öga
på dem och ett till på
madonnan som nu kommer in
med en fulladdad
fjärrkontroll i handen
knappar hon först fram fem minuters väckelsesång
sedan en kanal som inte finns
rena fantasi-televisionen
men du känner igen dig
mystiskt nog
från ett urgammalt avsnitt
djupt inne
i en vuxen-förbjuden serie
där du brukade irra
fast har för längesen glömt bort vilken våning
det hela befinner sig på
mitt i universum som är som
en enda oändlig
drömfabrik
i en av de hundra hissarna
på väg mot
ett helt nytt uppvaknande
dock
den här gången
vill du inte alls stänga av
inte stanna
vill bara pausa alla andra program
slippa den ångestfyllda
medvetenheten om att de rör sig
utan dig
medan du blott förmår följa denna
ventiltrumman upp
genom illusionen
ut genom glasrutan
där har visats olika länder på varenda kanal
just nu Portugal
ändå sitter du
fortfarande stilla
som en rymdresenär som inte längre
har en aning om rymden
är dröm eller
verklighet eller både och
om du är ensam eller
tillsammans eller en tråd i ett nätverk
vet inte längre
fylld av skuld
vilka dockor som är dina
ty alla är så gränslöst
givmilda ena natten
självtillräckligt tysta nästa
så du bestämmer dig
mer och mer
att du lika gärna kan göra precis
bara det du vill
så åtminstone det blir bra gjort
så lär någon till sist bli
tillräckligt intresserad
att vara med
att fara med
genom långfilmen som närmar sig sin mitt
där slutet redan
kan skönjas mellan scenerna












313

22 november 2009

tar dig över

909

Mer eller mindre baserad på R.E.M.
deras låt E-BOW THE LETTER
där Patti Smith sjunger bakgrund

Tack Magnetic North för inspiration!
Egentligen skriven några dar framåt i tiden...





i novembernatten svävar vi mot stjärnorna
allt av dig
och allt av mig
i svindlande båge fäst mot elgitarr
darrar likt violonceller
i vårt grepp
du först mellan mina ben
jag sist mellan dina ben
en motorcykel mot rymden
en sen 70-talsfeber på moderna äventyr
jag tar dig över
jag tar dig över hela dig
en tripp förutan minsta drog
ett brev som susar genom nattens dator
likt lägerelden i din blick
ber om landningstillstånd
på en planet som redan är våran
eller blir på nytt
jag samlade gamla filmstjärnebilder som barn
du min idol
min demon
adrenalinet som pumpar
helt stilla i Andriana
måste ha varit
ett bland ansiktena där
men minns inte namnet
bara lukten av just den färgen
du tar mig över
du tar mig över hela dig
så hetsig i all din melankoli
italiensk
eller som spanska jag aldrig förstått
en opera i hur många akter somhelst
skriver jag hela natten
brev till dina marionetter
som vakar över dig
när du inte längre är vaken
flickan med svavelskorna
drömmer om rödaste snö
och månen blir rundare för varje gång
vi tar oss över
vi tar oss över hela oss
från undergrundens sammetsvalv
en himmel hårdare än abstinens
suger oss Pattis stämma
likt en ringlande katt dit upp
kan hon kissa i en flod av stigande självinsikt
förutan verkligt äckel
bara modigaste givmildhet
du tar mig över
du tar mig över hela dig
genom ögonen
där oätet godis hägrar
över hela asfaltsgården
salta skratt
i supersöta ansikten
kommer vi att leva ända till 1983?
medan omslagspappren
redan fyller trollets samlingsvolymer
längs trottoaren
jag tar dig över
jag tar dig över hela dig
utan att krocka
med något annat än universum








909

19 november 2009

Återkomst till Fantasin

909

Beträffande heavy metal är Uriah Heep en av få grupper som jag verkligen lärt mig uppskatta, liksom ytterligare några bland de äldsta banden. Uriah Heep nyttjar dessutom en hel del synthar. Så det passar trots allt in i processen av synthmusik som jag helst lyssnar på nu. I synnerhet stycket Return to Fantasy från deras skiva Return to Fantasy (1975), vars lyrik jag här gör en omtrollad svensk version av, relativt ordagrann. [original by Ken Hensley and David Byron]



v I

Letar varje stund
Kikar världen runt
Sökt förbinda små trådar
och finna dockan som vågar

[Searching every day
Looking every way
Tryin' to make a connection
to find a piece of the action]


Hungrig den poet
som inte vet
han är nära att tryckas
om blott slutraden lyckas

[Like the hungry poet
who doesn't know
he is close to perfection
Choice is the question]


Re

Månskensnatt
efter månskensnatt
kropp mot kropp
ser de oss rida bort
men om de bryr sin blick
blir vi en syn

vår återkomst till Fantasin
Fan, sån syn!
Fantasin


[Moonlight night
after moonlight night
side by side
they will see us ride
but if they cared to look
then they would see

it's our return to Fantasy
Fantasy
Fantasy]




v II

Ser du nu hur sant
finns i varje man
ett behov att nå ut
Forskarna vet ej hur

[Can you understand
that in every man
there's a need to unwind
That's never been defined]


Djupt i hjärtats vrå
bor en stark demon
som du kallt nonchalerar
genom rollen du spelar

[Somewhere deep within
there's another being
you are somehow abusing
by the person you're using]


Re

Månskensnatt...



Bridge

Snabbare resa än stjärnljus
närmre än nånsin förut
tar dig i vår raket
snurrar Uranus het
Neptunus en dold legend
ändlös, gör plötsligt ett hopp

[Travelling faster than lightning
closer than ever before
We can go on for you
and take you nearer to
the legend of mystery
from the beginning of Time]


(drömmer) Tid (glömmer)
(dreaming) Time (dreaming)


Vi återvänder förgott
till ett land fullt av små
Kom är du snäll till poeter
och smurfa oss två!!

[We can return to the land
of the good and the kind
Why don't you come to our party
and open your minds?!]



v III

På en måne ny
bakom masken syns
ännu ej vem du liknar
men din skapare slipar

[In another place
there's a newer face
like an unfinished painting
Your creator is waiting]


Penseln skriver ljus
ini kamerans hus
Nu ditt minne gör bilder,
visar starkt vad du vill där

[The brush and pen describe
what it is inside
that will set your mind thinking
while the others are sinking]


Re

Månskensnatt
efter månskensnatt
kropp mot kropp
ser de oss rida bort
men om de bryr sin blick
blir vi en syn

vår återkomst till Fantasin
Fan, sån syn!
Fantasin


[Moonlight night
after moonlight night
side by side
they will see us ride
but if they cared to look
then they would see

it's our return to Fantasy
Fantasy
Fantasy]








909

11 november 2009

Docka på Riktigt

909

så gott som ett referat av filmen "Lars And The Real Girl"





Det finns minst en film om en man som var tillsammans med en docka. De satt i andras soffor. Mannen var skyggare än en ekorre och klarade inte av att bli kramad, förutom av dockan. Hon var nästan lika blyg, så vännerna gav henne ord, innebörder som egentligen var mannens egna. Dockan fick rentav arbete i varuhuset, friserades av kvinnorna. Blott mannens bror blev galen av att låtsas. Fastän hon var som skapt för det hade dockan aldrig sex med mannen. I kyrkan, på partyt, i skogen blev de sällsynta hedersgäster. Riktiga flickan väntade. Tills vackra dagen dockan var döende...





909

7 november 2009

Masterns Mystiska Mustasch

313

Här har vi en för minst sjunde gången omfriserad historia, som jag skrattmysande återkommer till varje gång mitt hår håller på att bli för långt... Smått inspirerad av när jag som pojk fick klippa mig hos damfrisörskan, som såvitt jag minns måste ha kommit mig att uppleva atmosfären i låten MASTER JACK (med Four Jacks And A Jill, 1966), här citerad genom stora bosktäver, som fanns inspelad på en flitigt belyssnad kassett med musik från decenniet före jag var född. Fast stycket har nog egentligen ingenting med något indiskt klimat att göra, som jag lagt till genom senare associationer.




En muskotdoftande måndag i maj befinner sig Master MirrorMind i frisérsalongen. Där sitter mastern personligen, ensam tillsammans med fjorton frisörskor i page, samtliga indiskor. Salongen har en ohyggligt mysig atmosfär, överbelamrad med orangea tapetblommor och hungriga rakapparater. Master MirrorMind har bokat in sju av sina allra mest dyrbara timmar, i syfte att låta ansa sin mysteriösa mustasch. Det hela måste ske i all hemlighet. För fönstren har man hängt vaxade duschdrapperier hela morgonen. Ingen frisörska får sedan en ledig sekund.
Speglarna måste oavbrutet putsas.
Parfymeringsvätskorna måste oförtrutet sprutas.
Hela inredningen måste ideligen omförflyttas.
Ty mastern får ej förargas, nej, icke under några villkor får han tråkas ut. I transistorradion spelas nätta trumvirvlar och raffinerade riff. IT'S A STRANGE STRANGE WORLD WE LIVE IN, MASTER JACK! Krukväxterna svänger nyfiket med i tongångarna. Låten är en liten pärla ifrån sextiosex. Frisörskorna klipper i luften med saxarna i takt. Allesammans småskrattar och svassar omkring på tå i orangeblommiga arbetsklänningar. YOU TAUGHT ME ALL I KNOW AND I'LL NEVER LOOK BACK. På bestämda intervall måste man studsa högt och länge. I annat fall vägrar Master MirrorMind att sitta still.
Då flaxar han livsfarligt med sina mustascher.
Då glömmer han att saxarna är av det mest exakta, indiska snittet.
Då måste frisörskorna smeka hans blodsprängda tinningar med sina bröst och ta in honom en stund i hårstruten. Därinne har man monterat in självbläddrande mandala-chakran, klippta ur ett gammalt new age-magasin med världens mest originella modeller. Så att mastern skall återfå lite självförtroende. YOU'RE A VERY STRANGE MAN AND I THANK YOU, MASTER JACK!

När Master MirrorMind tittar ut på nytt får han syn på sin världsberömda mustasch i några speglar som han icke lagt märke till innan. Dessa dolda reflektionsytor hänger inuti de vanliga spegelbilderna, djupt därinne i själva vinklarna emellan. På det hela taget ser första etappen utmärkt ut.
Ej ett hårstrå på fel ställe! Spotlightsen glimmar i de blankpolerade tvättfaten. Däri speglar mastern sitt mycket religiösa leende. Han är sällsamt nöjd nu. Var och en av frisörskorna är minst lika supersöt som någon av de andra. Och ingen är mer än dubbelt så gammal som någon - det är minimikrav för mastern.
YOU TOOK A CURRENT RIBBON FROM OUT OF THE SKY
AND TAUGHT ME HOW TO USE IT AS THE YEARS WENT BY
Sångerskan Jill gör sitt bästa för att låta på samma gång nonchalant och uppmuntrande. Sarkasmen kommer inte riktigt fram, om den nu ens finns där. Stundtals försvinner melodin i surrningarna från någon av alla polisongputsarna. Master MirrorMind sitter nu bakåtstruken i den elektroniska galonfåtöljen och får sin kindmuskulatur förbestyrd av vårfuktiga läppar. Strax slappnar han maximalt av och behöver inte tänka på en enda oönskad emotion i hela universum. Mustaschens astralfält har redan funnit en relation med masterns inre minnen. Han hör nakna fåglar. Den mest erfarna frisörskan markerar med okännbara nålar när masterns allra kärleksfullaste nerver visar sin existens.
TO TIE UP ALL YOUR PROBLEMS AND MAKE THEM LOOK NEAT
AND THEN TO SELL THEM TO THE PEOPLE IN THE STREET
Master MirrorMind vet helhjärtat att man kan manipulera fram människors sannaste viljor. Det sker genom Sirius-strålning, som mastern personligen varit ett av essen i att utveckla. Få har sådan kontroll som mastern över mänsklighetens mest förvirrande fantasier. Samtliga hans besök utomlands har resulterat i närmare en miljon nya medvetenheter. Som en konsekvens av hans enorma ansvar kräver Master MirrorMind med jämna mellanrum att saxarnas antal skall räknas igenom. Om någon skulle saknas kan mastern få bestående hallucinationer, som i sin tur kan skada hans medmänniskor. Och det är det sista mastern har för avsikt.
I SAW RIGHT THROUGH THE WAY YOU STARTED TEACHING ME NOW
SO SOMEDAY SOON YOU COULD GET TO USE ME SOMEHOW
Ingen av
frisörskorna tror egentligen att några parapsykologiska förmågor bor hos Master MirrorMinds mustasch. Den är precis som alla andra mäns. Men de tycker om att låtsas just det som han fantiserar att de önskar att han vill.

När man hissar upp mastern ännu en halvmeter i fåtöljen får han nästan en utsprutning av saligaste lycka.
I THANK YOU VERY MUCH, AND THOUGH YOU'VE BEEN VERY KIND
I'D BETTER MOVE ALONG BEFORE YOU CHANGE MY MIND
Master MirrorMind iakttar tidpunkten i en av salongens innersta spegelbilder. 17.06 skall behandlingen vara klar. 19.07 skall han befinna sig högst upp bland klippmassiven i Katmandu, för att leda årets konferrens kring Sirius-strålning. Utanför salongsrutorna skallrar masterns privata swingoplan på hiskeligt låg höjd. Det skallrar i rytm med de rakapparater som gör en sista översikt av ögonbrynen. Vid närmare eftertanke hinner han inte ta risken att bli sedd på väg ut till planet. Så Master MirrorMind är i full färd med att komma fram till en smartare lösning.
YOU TAUGHT ME ALL THOSE THINGS THE WAY YOU'D LIKE THEM TO BE
BUT I'D LIKE TO SEE WHEATER PEOPLE AGREE

Med en rask illusion för Master MirrorMind den allra sötaste frisörskans öra mot sin frilagda mun. Oändligt generöst viskar han henne den hemligaste kunskap. Hon kröker imponerad sin nacke som visar sig vara inte alls indisk utan nepalesisk. Hon nickar och slumrar likt en kattunge alltmedan korallhalsbandet rullar religiöst under masterns välvilliga knogar. Så placerar han den andra handen ombord på frisörskans lår. Sirius-strålningen fortplantas fortare än någonsin. Den lilla kvinnan sjunker ihop mot skyddsskynket över mästarens solar plexus. De tretton indiskorna märker ingenting. De äro oförtrutligen sysselsatta med duschningar, putsningar, piruetter och saxräkning. Den tredje handen lägger så Master MirrorMind mot kattungens hjärta. Hon spinner som bomull.
IT'S ALL VERY INT'RESTING, THE WAY YOU DISGUISE
BUT I LIKE TO SEE THE WORLD THROUGH MY OWN EYES
Före frisörskan hunnit väckas upp till den fysiska, fiktiva salongen igen, har Master MirrorMind fällt ner hårstrutens sanna fantasi över dem bägge. På eget bevåg kopplar han på den allra skönaste varmluften och låter drömmarnas verkliga andedräkt knådas en extra omgång. Alldeles strax har de bägge med ett enda samlag försvunnit in i fläktsystemet och ut genom slussarna till världsgåtans stormöga. På andra sidan orgasmen återfinns Katmandu, och där kliver man tillsammans iland, precis lagom för första föredraget. Frisörskan vet inte vad hon skall tro. YOU'RE A VERY STRANGE MAN - AREN'T YOU? - MASTER JACK!







313

3 november 2009

träffas i Indien

100-ordsHistoria



Tre bröder kommer från varsitt håll i världen. De träffas i Indien. Tåget stannar i en stad byggd på förvirrelse, skoputsare och kanel. Där klättrar bröderna upp längs varsin trappa. De träffas inuti templet. Av den tveklösa gudinnan får de respektive gredelint, grönt och orange. I varsin flöjt stoppar bröderna in färgerna, som förvandlas till melodislingor. De träffas i alldeles nya tonen I. Varje gång rytmen har fullbordat nio varv vidgas takkupolen ännu en glimt. Genom varsin mayaslöja anar bröderna att världen är bedräglig, sann och möjlig. De träffas i en blick. Från spegeln stirrar deras syster oförstående och skrattar.






i viss mån inspirerad av Darjeeling Limited
men i stort sett har processen inget med denna film att göra


313

2 november 2009

Livgivare av vaxdocka

100-ordsHistoria

typ Referat av filmen Vaxdockan (1962) med Per Oscarsson o Gio Petré i huvudrollerna, i regi av Arne Mattsson med manus av Lars Forssell (inkl dikten signaturen balladen om "Mannen och Dockan").




Det fanns en man som ville älska en skyltdocka. Som trogen nattvakt stal han dockan en morgon, bar henne hemligen hem genom stan. Bara han kunde få henne att andas, dansa och smekas. Ingen granne vågade hysa lika bra fantasi. Fast de funderade ideligen över mannens mummel i kammaren. Hade han insjuknat? Slutligen lät sig mannen luras av verkligheten. Avslöjad förväntade han sig att dockan skulle tala inför grannarna, bevisa sin relation till honom. Men hon teg livlöst, skämde ut mannen. Ingen av deras kroppar blev sig lik. Mannen inbillade sig nu döda dockan. Hon visste att kärlekens längtan återuppstår.






313