Kafka kanalBläddrar speghettiCowboy

313

ur TRapPa Med Många Möjliga Slut
(Du Agerar - Mysterium 4:4)

Akt 4, fjärde scenen
förmodligen allra sista







solen outgrundlig
redan genom dörröppningen
skiner in
knackar icke på
fastän du sitter och väntar
i den ödelagda restaurangen
på doktorn
eller polisen
eller ängeln eller
maffian
kanske magistern
någon av dem
som ska ge dig nästa uppdrag
närmare bestämt fortsättningen
på samma uppdrag
som du haft i hela livet
utan att riktigt bli klar över
vad det är
försöker du ta dig igenom
Kafka
ett helt kapitel
aldrig tidigare utgivet
fast det får dig hela tiden
att undra
varför du irrar här i Rom
när du kunde klättra omkring i Lissabon
slippa alla småpåvar
få mer tid att fundera
som om undran är livets högsta upplevelse
som om mysteriet är mysteriets mening
för det är det
hur man än vänder och tänder
blir det sju ljus
tre trappsteg från varje håll
tre upp
tre upp
det fjärde ljuset på toppen
tre ner
tre ner
och vilket håll skall du bläddra
framåt och glömma eller
bakåt och minnas
eller framåt och minnas eller
bakåt och glömma
i boken
tänk ifall Kafka aldrig drack rödvin
bara svart
för dig tog det trettiofyra år innan du vågade
smaka tillräckligt
ett helt glas
och upptäckte hur all din rädsla försvann
hur du hoppade ut ur ditt huvud
och kunde ta kontakt med precis vemsomhelst
med eller utan hatt
och ville det
till och med de bägge spaghetti-cowboysarna
som kommer in här
utsvultna nu
genom dörrsolens strimma
medan den tredje
madonnan
står kvar utanför mosaikgluggen
och ömt spänner fast dromedarerna
medan den fjärde
horan
redan har bokat upp alla rum på hotellet
och vilar upp sig inför natten
slår du ihop boken
blir ingen mer läsro nu
när bröderna bara knäpper på
TV-apparaten
och samtidigt börjar fingra med varsin
gitarr, som om de vore spanjacker
trots allt
och dessutom plockar fram ett par kortlekar
och korkar upp dagens första skratt
inte ens undrar
vad du gör där
ej gör minsta min av att utsätta dig
för förhör
men du tänker minsann hålla
minst ett kvarts öga
på dem och ett till på
madonnan som nu kommer in
med en fulladdad
fjärrkontroll i handen
knappar hon först fram fem minuters väckelsesång
sedan en kanal som inte finns
rena fantasi-televisionen
men du känner igen dig
mystiskt nog
från ett urgammalt avsnitt
djupt inne
i en vuxen-förbjuden serie
där du brukade irra
fast har för längesen glömt bort vilken våning
det hela befinner sig på
mitt i universum som är som
en enda oändlig
drömfabrik
i en av de hundra hissarna
på väg mot
ett helt nytt uppvaknande
dock
den här gången
vill du inte alls stänga av
inte stanna
vill bara pausa alla andra program
slippa den ångestfyllda
medvetenheten om att de rör sig
utan dig
medan du blott förmår följa denna
ventiltrumman upp
genom illusionen
ut genom glasrutan
där har visats olika länder på varenda kanal
just nu Portugal
ändå sitter du
fortfarande stilla
som en rymdresenär som inte längre
har en aning om rymden
är dröm eller
verklighet eller både och
om du är ensam eller
tillsammans eller en tråd i ett nätverk
vet inte längre
fylld av skuld
vilka dockor som är dina
ty alla är så gränslöst
givmilda ena natten
självtillräckligt tysta nästa
så du bestämmer dig
mer och mer
att du lika gärna kan göra precis
bara det du vill
så åtminstone det blir bra gjort
så lär någon till sist bli
tillräckligt intresserad
att vara med
att fara med
genom långfilmen som närmar sig sin mitt
där slutet redan
kan skönjas mellan scenerna












313