Tolv-i-Topp bland ABBA-låtar

Allra bäst gillar jag den tidigare ABBA:n samt den senare ABBA:n. Medan mitten-perioden som allmänt brukar hållas högst, finner jag färre favoriter i. Emellertid ALLA ABBA-låtar är välbyggda, med bra ingredienser längs varenda vrå.

 

Så att plocka ut blott tolv stycken tycks som en oerhört orimlig uppgift - trots att gruppen aldrig gjorde fler än hundra låtar. Problemet löser jag genom att omnämna andra låtar längs textens recenserande gång. Känns som att resa till månen med bara ett handbagage, om än så tungt så man blir kvar på jorden, värt sin vikt i guld.

 

1

SITTING IN THE PALMTREE

Överraskar även mig själv genom att placera denna kokosnöt högst i trädet. Varje gång känns den skönare och mer speciell än man (ingen?) brukar föreställa sig. Däruppe borde nog HONEY HONEY ha suttit, kanske den ännu vackrare Hasta Manana, eller något annat galnare upptåg från Waterloo-plattan. Men människoapan ensam i palmträdet, en spänstigt sällsam bris (före King Kong stormar in med sin sång) landar lättast i mina trumhinnor.

 

2

SLIPPING THROUGH MY FINGERS

Hur dottern glider iväg till skolan, en vardaglig scen som samtidigt känns som den mest smärtsamma förlust .... gestaltas i skönaste moll, som strålar ut i ett likafullt glädjerikt solo, och någon sorts betryggande refräng, efter sorg i verser och variant av stick. Trots kan synas spretande, hänger alla fingrar tätt ihop musikaliskt.

 

3

ME AND I

Kring det relativt absurt lustiga temat personlighetsklyvning, bygger de ett smått ovanligt synth-baserat stycke, inklusive förvrängda röster. Kanske för experimentell för att rulla in redan på tredje plats - men ABBA behåller sina harmonier. Antyder dessutom en 80-tals-positivitet som brister ut redan före refrängen.

 

4

THE DAY BEFORE YOU CAME

Bland de sista inspelningar bandet gjorde, pekar magiskt framåt mot ett livsavgörande möte - retroaktivt betraktat.  Sällan har Agnethas stämma lika laddat som här, slungats mellan uppgivenhet och passion. Man kan verkligen sugas in i vardagligheten hos den skönt långrandiga historien.

 

5

THE VISITORS

Den här skulle man knappast gissa att ABBA ligger bakom - om man inte visste det?!? I synnerhet som introt lämnar gott om tid för föreställningar, bakom rök och dimma .... Huruvida besökarna är utomjordingar eller vanliga Poltergeists bland möblemanget - kan man ju alltid undra. Mystiken finns där under alla omständigheter, i musiken som [otidsenligt?] närmar sig progressiv rock [kanske progressiv pop?] ömsom hårt rustad, ömsom lätt svepande, komplex.

 

6

MAMA MIA

Alltid lika gripande i sin raska, studsiga framfart.. Märkligt att tvingas nöja mig med första spåret från deras skiva -75, där kreativiteten alltjämt stod i högsta blom, och svepte med ABBAs enda rent instrumentala = Intermezzo no. 9. Nåja, första spåret från deras skiva -76, alltså den ofantligt charmiga WHEN I KISSED THE TEACHER, får varken vara med framme vid katedern eller lämna bänken ledig för någon annan -76:a eller -75:a.

 

7

SUZY-HANG-AROUND

Suverän barndomsskildring kring vilka som vill leka med varann .. Även dess sound har alltid gått som vässade solstrålar bakom moln rakt in i hjärtat. Sällsamt nog dröjde det ända fram tills nu innan jag blev upplyst om att Benny sjunger solo (svårt att föreställa sig när man bara hört Björn) på ingen mer än Suzy.

 

8

LOVE ISN'T EASY (BUT IT SURE IS HARD ENOUGH)

Var på god väg att plocka med ännu en barndomsskildring, den charmerande Me & Bobby & Bobby's Brother. Men ska listan hålla i vått och torrt, så måste vi köra spåret före, dvs denna hård-mjuka drama-dialog. Pukslag typ fyller de läckra pauserna - även xylofon tycks följa med. (Kunde istället ha slagit ett slag för den lika tidiga People Need Love, med samma markanta spelstil plus dialog i sången.)

 

9

MOVE ON

Gillade under ungdomen denna särdeles tydligt, med sina befriande flöjter bland böljande kullar. Gör jag det mindre nu? Möjligtvis - tycks allt otympligare att tralla med i ... efter en delvis osjungen, talad vers. Solenergin överglänser ändå potentiella skavanker. Och dansar längre bort än The Piper eller andra naturromantiska uttryck.

 

10

CHIQUITITA

Får bli enda stycket att riktigt luta sig mot, med sitt gedigna piano befriat från disco-djungeln, bland övriga bortvalda från Voulez Vous-plattan. För mig tycks de -79 ännu hämta andan inför 80-talets fördjupande nytändning. Visserligen finns där kreativa, glada glimtar såsom Angel Eyes och häftiga typ Does Your Mother Know, men de räcker bara halvvägs ut i min inre världsrymd.

 

11

ONE MAN, ONE WOMAN

En stark ballad med lagom smäktande stråkar plus mot slutet pianofiguren minst lika träffsäker som hos Dancing Queen eller före refrängen i Waterloo. Lätt bortglömd bland de mer unika maratonlöparna på The Album, men känns mer berörande än jag tror varje gång. Mycket tack vare Frida som får utrymme att betona scenens dörrstängningar o dyl ....

 

Egentligen ville jag haft med I'VE BEEN WAITING FOR YOU eller möjligen My Love My Life - varför inte Andante Andante som både inleds och avrundas med världens bästa gitarrsolo?! eller naturligtvis OUR LAST SUMMER - men en topp får inte låta sig översvämmas av ballader.

 

12

WHEN ALL IS SAID AND DONE

Hos denna taggade avskedshälsning, kan man känna både höstkylan bita och värmen från de rostade bröden, i frisk stämning som lika gärna kunde fört med sig uppblossande nystart.

 

 

 

Bonus

DISILLUSION

Har redan varit med på min Fältskog-topp. Hennes komposition, den enda av Agnetha som blev en ABBA-sång, medan resten fick lysa på soloalbumen. Vågar knappt föreställa mig hur världen kunde ha varit ifall Fältskog hade bidragit konstant till gruppens kompositioner - då månde ABBA blivit större än Beatles?!?! Nåja, skämt åsido, den allvarsamt djuplodande Disillusion saknar delvis de ingredienser som kännetecknar hela bandet. Gjorde sig finfin även som svensktextade Mina Ögon.

 

 

 

 

ZYZ

Mosaik 38 : Gräns 22 : Bergbyggaren

inspirerad av konkret, fint återseende

= det ena kusin-mötet av två idag

 

 

Huset står kvar

ihop med stenmuraren

tillika träslöjdaren

och alla dessa bergknallar

har knappt heller

flyttat på sig

alls sedan i fjol

liksom basfiol

bara en smula eller

två kanske bytt plats

för att ge plats åt

hans tillkomna skulpturer

av sten och trä

och rep och järn

med inslag av glas

vari lampor skola skina

snart igenom hårdaste vinter

medan berget sakta

flyter likt fartyg

på gränsen till Halland

härligt som helg

mitt på en vardag

svävar alltjämt sommar

bland septembers sista lager

av värme som någon

precis börjat bita i

med tänder av trä

mellan händer av rep

binds var sten vid sitt ben

som från bänkarna leder

tillbaks ned mot trappan

jag tog upp hit

 

 

 

 

 

 

ZYZ

 

Tröskel # 20 : GruvHus DrömRum

ur dröm imorse (inräknas även såsom Rondell # 20)

med bilder från Taberg = i gruvan samt ovanpå

bara för att komma in

i stugans tomma

mörka rum

hade vi farit längs

soligaste dröm

bara för att bli instruerade

om hur fritt vi måste

skapa någon okänd

dörr ut ur varandras skallar

fick vi inga fönster

bara för att ana

huru bussen hade svängt

genom halva Småland

om igen ty denna

gruva skulle stängt

bara för att samma natt

öppna våra blickar mot

fladdermus som ljuset

i sin skugga hängt

kom vi fram till sista ledtråd

bara för att vända

om igen bägge

pjäser på ett bräde

drog vi minnet närmre

kod för varje stad

 ZYZ

surreell ORDmålning 1 : Höstligt Lokomotiv

 

som med ord

mitt i motiv lämnar

mannen sitt gående

mot nästan höst lutad

dansar regntunga

äpplen djupt in

under solens bokliga börjanden

på återfunna trösklar

bildar katt sitt

lugna avstånd

iochförsig förskräckligt spräckligt

står man gungande

i ett mitt i

som närmar sig från bägge

hästarna med himla många vagnar

trots enkelt

lokomotiv

där returen redan ligger

avklarad i innerfickan

stämplad med bläckfisk

kan man ägna sitt hela hjärta

åt glömda tolkningar

av vem som är död

törhända har inramats

gårdens glada skådisar

ännu lever somliga

till septembers sista signaturmelodi

i gul sinkadus

svävar huset genom

hans minnandens vinklar

vilka bergknallarna säkra på

äro där

vid stationen tolv

noll sju utgår

bland rasslande löv

centralt frambläddrade

dessa osaliga

 

 

 

 

 

 

 

Sätter klockan på trekvart och ser vad mina tankar improviserar fram ... tar trekvarts paus, gör något jordnära, före skriver trekvart till. Tillåter mig radera, stuva om, putsa på orden ; begagnar dock inga skiljetecken här. Titeln bestäms efteråt.

 

 

ZYZ

Tolv-i-Topp bland DJUR jag skulle välja vara

om jag var tvungen att bli ett djur, inklusive angiven miljö

naturligtvis baserat på hur jag brukar föreställa mig deras horisont

delvis fångad i arketypiska sagoskimmer

försöker jag ändå gå på varjes faktiska levnadsvillkor

 

1

EKORRE

i park

nära torg

 

2

RÅDJUR

i skogsglänta

nära slott

 

3

RÄV

i snö

nära gård

 

4

FLADDERMUS

i grotta /gruva

nära kyrka

 

5

DELFIN

i bukt

nära badstrand

 

6

APA av sorten KAPUCIN

(eller DödskalleAPA /EkorrAPA)

i cirkus

nära loge

 

7

UGGLA

i träd

nära torn

(ej avgjort vilken art -

dock Hökuggla och Pärluggla ser bra ut

- så avstår möjligen både Kattuggla och Tornuggla??)

 

8

STENGET

i brant

nära moln

 

9

KATT

i soffa

nära skärm

(av vilken ras saknade jag koll på - blir knappast någon Rex

men t.ex. Brittiskt långhår = korthår korsad med Perser)

 

10

PAPEGOJA

i fartygshytt

nära land

 

11

BJÖRN

i storskog

nära bär

 

12

SKÖLDPADDA

i skal

nära kullerstensgränd

 

[har fortfarande knappt hunnit förstå

hur jag valt bort såväl Hare som Häst -

fast nån måtta på däggdjuren får det vara

- inte ens en enda insekt ......]

 

 

 

 

Bonus

BLÄCKFISK

brukar jag ofta ta med i fantasins texter

fast i själva verket är nog dylikt monster det sista

jag skulle välja vilja (icke) vara

ehuru alltjämt är obekväm med vatten

och hyser rädsla för dess djup.

 

 

ZYZ

Rondell # 17 : Antikvarisk Akvedukt

Ur morgonens Dröm [även som Gräns # 23]

 

De små städerna låg alldeles bredvid varandra, likt kvartér i samma stad. Från Vadstena till Värnamo vidare till Simrishamn gick man på tjugo minuter, inte minst med magisk käpp. Vartenda antikvariat fanns utmärkt på vår turistkarta. Före hemresan skulle jag behöva lämna tillbaks en bok till sju skilda antikvariat. Tydligen fungerade de som bibliotek?! Trots att jag fört hjärtliga samtal med flera föreståndare, samt jämfört priser, hade ingen nämnt något om lån.

 

Dragkedjan gick precis igen på min preparerade extra-väska, vari volymerna lagts enligt kartans ordning. Hamnade dock mer och mer på egna villovägar. Halvvägs till Prag måste jag verkligen kissa. Fastän massa lämpliga buskage fanns, stannade mina fötter vid en mystiskt, gallerförsett hål. Hundra meter ned till gatan kunde jag ana därigenom. Katastrof ifall någon skulle få strålen i skallen?!

 

Ännu mer oförutsett, drogs vi ned till en mysig tunnel, i ett kloaksystem halvfyllt med badvatten. Via högtalarna reciterade en behaglig kvinnoröst ur någon känd, men likafullt esoterisk skrift. Det var ena av de bägge avsnitt som berättade något ofantligt djupt om mitt liv - eller även vännens levnad. Vaknade med den viktiga strofen på tungan, men inom några sekunder hade orden naturligtvis suddats ut.

 

 

 

ZYZ

Tolv-i-Topp mest Besynnerliga Sånger bland de Superbra

Dessa tenderar vara lite av varje i samma skepnad : skrämmande, komiska, vackra, mystiska .... För att inte få för många att sålla bland, tar jag bara med såna på engelska - eljest hade Numminen, bob hund, LeMarc och Pontus & Amerikanerna m.fl. knipit alla platserna..

De starka nyanserna av Besynnerlighet bör råda i såväl musiken som texten, framförandet och konceptet. Samtidigt som dessa utvalda låtar är långt ifrån de mest komplext uppbyggda styckena i världen = lätta att älska direkt, för åtminstone min del. Därmed blir kontrasten desto påtagligare - hur de trots sin publikvänlighet "är strange songs".

 

1

I AM THE WALRUS

med Beatles

av Lennon

från Magical Mystery Tour -67

 

2

THE UNDERCOVER MAN

med Van Der Graaf Generator

av Peter Hammill

från Godbluff -75

 

3

MURDER IN MAIRYLAND PARK

(...tätt följd av I SEE YOU AGAIN on a train...)

med/av Stina Nordenstam

från And She Closed Her Eyes -94

4

MISTER PLEASANT

med Kinks

av Ray Davies

Bonusspår på Face to Face -66 eller singel -67

5

(PLEASE,) MR. CUSTER

med Larry Verne

av Al De Lory m.fl.

singel -60

 

6

DRESS REHEARSAL RAG

"Wasn't it a strange way down?"

med/av Leonard Cohen

från Songs of Love And Hate -71

 

7

THE LOUVRE

med Sparks

av Ron Mael

från A Woofer in Tweeter's Clothing -72

[får vara med fastän halva sjungs på franska - eller just därför]

 

8

IN SEARCH OF PETER PAN

med/av Kate Bush

från Lionheart -78

 

9

CAT WITH A TALE

med/av Dave Stewart & The Spiritual Cowboys

från Honest -91

10

WILD EYED BOY FROM FREECLOUD

med/av David Bowie

album-versionen orkestrerad av Tony Visonti

från Space Oddity -69

(var även B-sida till singeln Space Oddity)

 

11

GODDESS OF EARTH

"Let's Jump The Sun"

med/av Di Leva

från Naked Number One -93

 

12

LONG LONG LONG

[i synnerhet slutet]

med Beatles

av Harrison

från White Album -68

 

 

 

 

 

Bonus

IN EVERY DREAM HOME A HEARTACHE

med Roxy Music

av Bryan Ferry

från For Your Pleasure -73

[hade lätt fått plats här, om den haft större variation - vilket iofs mycket av Roxy Music har, men de kom inte med ändå, besynnerligt nog]

 

 

Bonus Bonus

INDOOR GAMES

med King Crimson

musik av Robert Fripp(?), text av Peter Sinfield(?)

från Lizard -70

"Crimson Kings" egentligen är för avancerade och obskyra för denna lista, men deras stycken hamnade likafullt snabbt bland mina favoriter. Liknande gäller för Gentle Giant.

 

 

 

ZYZ

 

Guldmörk & De Sju Rymdkrypen, episod 4

 

Fladdermusen hade svävat in bakom det sammetsmörka draperiet. Gåtfullt avskiljde detta tygstycke galleriets utställning från dess privata kontor (inklusive lagerlokal). Härinne hängde Fladdermusan, hans högt älskade partner alltsedan 1997, som vore hon också en smått evig tavla. Minst lika spirituellt välspacklad som varenda målning därute, vilka hon egenhändigt låtit påminna om Agnes Guldmörk, var Fladdermusan ingalunda i färd med att slumra. Snarare mediterade hon för fulla drag, över hur höstsäsongen kunde föreställas få sin fulländade blomning, innan man gick i vinteride.

 

Eller var det ens någon idé för fladdermössen att gå i sitt ide denna vintern? Halva staden hade redan lyst med sin frånvaro under försommaren, och först nu i september började staden pingla så smått genom galleridörren på nytt. Kylans bett torde tillta i takt med att en konstrunda kunde framstå som mysig. Visserligen var de senaste besökarna från rymden, sju kryp som trodde sig vara djupt förtrogna med denna Agnes. De vidrörde såväl ramar som dukar, började bläddra runt bland tavlorna likt verser i en bibel. Guldmörk var väl ingen jävla skyddsängel heller?! Hon var fladdermössens modell, i beställbara glimtar med konkreta skuggor. 

 

Ingen annan utväg hade Fladdermusen sett, än att stuva in rymdkrypen i hisskorgen, vars galler sedan länge var utbytta mot blanka, blinda väggar. Någon annan institution i den ofantliga byggnaden kunde gott få ta hand om besökarna. På knappen till våning 12 X 7 hade han tryckt, trots osäker på existensen av ett sådant plan. Nåja, sällskapet måste väl vara här just för att upptäcka de jordiska förhållandena?! Skulle de bli sittande kvar i hissen under oändlig procedur, så fick de åtminstone viss erfarenhet av hur det kunde kännas att arbeta i en gruva. Dessutom hade rymdkrypen serverats likörer att värma sig med, baserade på allt från tryffelsvamp till vita vinbär. Kom de sju upp till solen på en helt ny nivå, så kunde de nog finna konstverk att lyssna på även där. Våning 84 hade ingen fladdermus någonsin satt sina bevingade fingrar på. Emellertid susade sägnerna av beslöjade fragment ur gyllene legender.

 

Höra fick strax den skönaste Fladdermusan hur hennes partner hade försökt behandla gästerna från rymden. Då klövs hennes inre mellan förtjusning och förakt över hissmetoden. Nådde sällskapet lyckligt fram, kunde de säkert inspirera övrig publik att ta hisnande turer till detta unika, guldmörka galleri. Blev dock rymdkrypen kvar instängda i hisskorgen (i brist på verklig respons), så torde man förutom mardrömskt dåligt samvete, förr eller senare få ett brev från de intergalatiska myndigheterna. Ty även dylika instanser hade Fladdermusan hört läsas om i legendernas sus.

 

Huruvida Agnes själv var en del av utställningen eller  befann sig i hissen hos rymdkrypen eller inväntade nästa uppdrag från fladdermössen eller hade kommit fram till samma soliga måne som sällskapet trodde från början - det hade hon ej längre en klar uppfattning om. Det kändes som att Guldmörk blott stod och iakttog hela sagan någon annanstans ifrån, som genom en oerhörd spegel.

 

 

 

 

 

 

 

ZYZ

 

Ypperligt Lysande YSTAD

 

Guldmörk & De Sju Rymdkrypen, episod 3

Redan en retroaktivt sammanfattande episod, emedan den andra svämmade över av musikaliskt måleriska nedslag och jordiskt universella uppslag. Rymdkrypen har nu sju rader vardera, vilka de möjligtvis fått hjälp av fröken Agnes Guldmörk att formulera, lite väl poetiskt för att vara en saga som de befinner sig i.

 

 

Det Första Rymdkrypets tolkning av vad som skett :

 

Skeppet hade söndagsseglat länge

bara för att måndagslanda snabbt.

Knappt hade vi skådat gränderna

förrän galleriet drog oss in

i sina tolvväggars tavelramar.

Omslutna som av en hisskorg

uppsköts vi mot nästa oändlighet.

 

 

Det Andra Rymdkrypets tolkning av vad som skett :

 

Vår kära härskarinna Guldmörk

har tagit oss med på en märklig utflykt

till en magisk måne. Solen har stigit ned,

men många målningar har hängts upp

som alla påminner om henne. Vi äro

likt arbetsmyror i drottningens slott

redo styra raketen mot skönaste planet.

 

 

Det Tredje Rymdkrypets tolkning av vad som skett :

 

Tellus tycks lik

sig trots lövlösleran

överdrivet många hörn.

Slängda ligger elsparkcyklar

längs stadsdelars slagfält

trasslas solstrålarna samman

genom svartvita hål.

 

 

 

Det Fjärde Rymdkrypets tolkning av vad som skett :

 

Givit besättningen oerhört klara instruktioner

mot vilken vanlig konstig måne de skulle inrikta

spakarna på Guldmörks rymdskuta. Likt förbaskat

hamnade vi här på ett synnerligen bekant jordklot

med sin uppsjö av tavelkludd, oljud och ombyggnationer.

Personligen har jag inget emot gammal hemvävd ordning ;

dock detta jordiska har förfallit, likt ett vrak av kaos.

 

 

Det Femte Rymdkrypets tolkning av vad som skett :

 

Jissus!

Jazzå?

Jäwlars!

Vartdårå?

Wovv!

Warum?

Yomenvizt!

 

 

Det Sjätte Rymdkrypets tolkning av vad som skett :

 

Through the looking glass we made it

7 × 12 floors up to this hell of a heaven!?!

While I'm passionately painting Miss Agnes

she is laughingly painting me, naughty one,

in colours never seen, but heard from -72

to even -84. We took a bath in strange starlight

and I liked that turtle serving fruity liqcour.

 

 

Det Sjunde Rymdkrypets tolkning av vad som skett :

 

September bär lätt sydlig kurs i mild nordlig vind.

Samtidigt som jag fått höra en ny frisk signatur

har min far hunnit uppnå sjuttiosju jordiska år.

Här på skeppet är läget lugnt. Trots projektionerna

som får dessa kamrater att inbilla sig att vi är på

björnens lilla måne med massa stora konststycken;

så sker Universum inom skeppets sköna horisont.

 

 

 

p.s. Fladdermusen missade de besynnerligt nog att få med på nytt, fastän fick massa spännande info kring fladdermöss i Tabergsgruvan nyss.

 

 

ZYZ

Tolv-i-Topp bland Låtar med TOWN i Titeln

Varenda här tillhör kanske inte mina favoriter, men de passar utmärkt in på listan. Delvis inspirerad av Gessles Nio-i-Topp, vars senaste säsong utgick från speciella teman snarare än genrer.

 

1

THIS TOWN AIN'T BIG ENOUGH FOR BOTH OF US

med Sparks

från Kimono My House -74

 

2

MY LITTLE TOWN

av/med Paul Simon + Art Garfunkel

förekommer på två plattor :

Art Garfunkels solo Breakaway -75

Paul Simons solo Still Crazy After All These Years -75

 

3

OUR TOWN

med Frank Sinatra

av Sammy Cahn & Jimmy van Heusen

(via tv-serien Producer's Showcase)

från EP:n Our Town -55

 

4

ANOTHER TOWN, ANOTHER TRAIN

med Björn & Benny, Agnetha & Frida

från Ring Ring -73

 

5

SMALL TOWN TALK

av Per Gessle (version av SMÅSTADSPRAT)

med Per Gessle och Nick Lowe

från Small Town Talk -18

 

6

THE TOWN WHERE TIME STOOD STILL

med/av Elvis Costello

Bonus-spår till Imperial Bedroom -82

[vars sista huvudspår iofs heter TOWN CRYER

men den kom inte med här]

 

7

UPTOWN GIRL

med/av Billy Joel

från An Innocent Man -83

 

8

DOWNTOWN

med Petula Clark

av Tony Hatch

singel -64

 

9

(Everybody Dies) FAMOUS IN A SMALL TOWN

med/av Miranda Lambert

från Crazy Ex-Girlfriend -07

 

10

SANTA CLAUS IS COMIN' TO TOWN

med en himla massa artister

av Coots & Gillespie, cirka -34

 

11

STRANGER IN MY OWN HOME TOWN

av Percy Mayfield

med Elvis Presley

från Back in Memphis -70

 

12

GHOST TOWN

med The Specials

singel -81

 

 

 

p.s. Bonus

 

"In The Town

Where I Was Born...."

så börjar ju YELLOW SUBMARINE

med/av Beatles -66

vars Liverpoolska grund känns mer bevingad än :

LONDON TOWN

av McCartney, med The Wings

från London Town -78

 

+ +

RHYADER GOES TO TOWN

med/av Camel

från The Snow Goose -75

 

 

ZYZ

till Ypsilon från Zeppelin

 Gräns # 24

 

ypperligt mysteriöst

ledde spåret ända ned till Ystad

 

fick vi provsmaka äpplet

som hade vuxit där sedan 1244

 

planterade splitt nya sidor

i min ohyggligt utslitna skrift

 

togs vi ombord på en tungt svävande, obevingad buss

av bortgångna gubbar som Alfredsson, Warnebring, Järegård

 

medan Piraten stod kvar, egenhändigt surrad

snurrade jag genom snyggaste gränder i pastell

 

smög vi rakt fram till sydligaste

huvudet likt tyska britter

 

i yvig kontrast från

nordlig lofot i fjol

 

 

 

fotnot : Ystad var en delvis tämligen ny upplevelse för mig, för att vara en svensk stad, i sin närmast kontinentala ålderdom.

"planterade... sidor" är en dubbel-syftning till även Robert Plant & Jimmy Page [tredje plattan uppskattar jag plötsligt rejält, mer än Zeppelin någonsin förut]. 

 

ZYZ

Mosaik 37 : Simrishamn

 

Skimrande Simrishamn

genom dina gammelgränder

fyllda av splitt nya solstrimmor

ser jag hur himla sällan

tanken nått mig att Skåne

rimmar just på blå måne

simmar torrt i det sköna

 

 

 

ZYZ

Sällsamt Svävande Varelser vid Ales Stenar

 

Tolv-i-Topp bland Svensk Science Fiction

 

...som kanske icke finns sådär suveränt massvis av, på svensk front, dock mer än gott nog för att begrunda flera varv vilka jag vill plocka med .... bland såväl bra romaner och novellsamlingar som fantastiska filmer och serier.

Också i form av komedier, konstnärligt, psykologiska draman osv kan sci-fi uppenbarligen vara gjord, så räknar med ett relativt rymligt fack av vad genren kan inkludera. Märker att mina litterära erfarenheter i stort sett börjar och slutar med 80-talet, varifrån merparten retroaktivt ....

 

1

DET SÄLLSAMMA DJURET FRÅN NORR

av Lars Gustafsson 1989

filosofiska noveller, tätt sammanknutna

 

2

EN LEVANDE SJÄL

om en hjärna i laboratoriemiljö

roman av PC Jersild 1980

i ohyggligt levande inläsning av Ernst-Hugo Järegård

(ej hunnit spana in filmversionen)

 

3

ÄKTA MÄNNISKOR

bägge säsongerna, om s.k. HUBOTAR

serie av Lars Lundström 2012-13

med Leif Andrée, Marie Robertson, Josephine Alhanko, Lisette Pagler, Sten Elfström m.fl.

 

4

ANIARA

"EN REVY OM MÄNNISKAN I TID OCH RUM"

epos Harry Martinsson 1956

med 103 sånger /dikter

bl.a. inlästa av Ulf Palme

 

5

RAPPORT TILL HIMLEN

serie av Ulf Malmros och Alexandra Kumlin 1994

vars besynnerliga koncept jag föll pladask för som artonåring

med Johan Widerberg, Lina Englund m.fl.

samt musik av Vasa

enda säsongen, fyra timmar

medan Malmros följande serie SILVERMANNEN inte är så himla tokig den heller

6

STORM

film Björn Stein och Måns Mårlind 2005

med Eric Ericson, Eva Röse m.fl.

7

BLÅ TORNET

roman av Dénis Lindbohm 1985

som fångar religiöst beteende inför en främmande rymdraket

 

8

OKTOGON eller DE ÅTTA RYMDKAPTENERNA

meta-berättelse av Sven Christer Swahn 1986

 

9

"UNIVERSUMS ÖDE"

av George Johansson 1979-86

bokserie i följande volymer :

Uppbrott Från Jorden, Planetjakten, På Okänd Planet, Datorernas Död, Barn av Andromeda

som jag måste ha läst samtliga, och greps djupt av som trettonåring (särskilt mot slutet av serien). Emellertid ingen aning vad jag skulle tycka om historierna och deras åskådningar i dagens läge ....

 

10

DRÖM

första säsongen

serie av Amir Chamdin och Johan Rudolphie 2019

med Ylvali Rurling, Frida Gustavsson m.fl.

 

11

KENNY BEGINS

prequel till serien KENNY STARFIGHTER

film av Carl Åstrand och Mats Lindberg 2009

med Johan Rheborg, Cecilia Frode, Jan Mybrand, Brasse Brännström m.fl.

 

12

MANNEN FRÅN APRIL

novellsamling av Börje Crona 1982

 

 

 

p.s.

som inte riktigt hör hemma på denna topp,

men måste nämnas av sina kuriösa skäl :

 

RYMDINVASION I LAPPLAND

"TERROR IN THE MIDNIGHT SUN"

amerikansk-svensk film av Virgil W. Vogel 1959

med Sten Gester, Brita Borg, Gösta Prüzelius, Doreen Denning m.fl.

+

KOMETEN KOMMER (ursprungligen KOMETJAKTEN)

andra boken om Mumintrollen

finlandssvensk saga av Tove Jansson 1968 (1946)

 

 

0W0

Sju Sköna fasader i Skövde

utvalda från senaste besöket 

 

Guldmörk & De Sju Rymdkrypen, episod 2

Slutligen hade söndagen förvandlats till måndag. Då sällskapet med spända spakar hade lyckats landa på den växande planeten,  sökte den bofasta björnen klargöra för dem : hur detta bara var dess måne. Själva planeten hade redan blivit så ofantlig, att inget kryp i världen förmådde lägga märke till den. Ej heller Guldmörk kunde fånga planeten med vare sig elektrisk violin, organiskt piano eller sin skönaste sångstämma. Månen däremot gick ganska utmärkt att dansa med och få en uppfattning om. Nåja, knappast lät sig månen överblickas runt varenda vrå, men en bra bit i taget kunde sällskapet promenera genom dess glänsande gränder.

 

Överlag tycktes rymdkrypen tämligen oberörda av den främmande månens bebyggelse. I synnerhet det fjärde krypet (som var deras kaptén) ryckte nonchalant på antennerna åt hela fyndets påfund. Blott det sjunde rymdkrypet var ohyggligt överraskat att månen hade massa hus, ja minst en hel stad på sig. Guldmörk kände sig en smula förvånad hur en fjärran himlakropp måste bebos av medvetna konstruktörer, som dessutom tecknen hittills tydde på var björnar. Visserligen bar alla husen en tolvkantig karaktär här, inget fyrkantigt som därhemma. Emellertid kändes stadsbilden sagolikt lik de städer som Guldmörk var van vid. När hon testade med sin violin att göra tre små vilda vågor i väggarna, öppnades genast gallerdörren till något bohemiskt ruffigt men ändå superpolerat krypin.

 

Därinne visade sig ett helt galleri av uppspända tavlor på tolv väggar, mellan tv-skärmar dinglandes i trådar från taket, precis som om någon jordisk varelse hade fått äran att ha sin utställning här. Motiven föreföll mestadels inspirerade av en ung dam, med många drag som kunde ha varit Guldmörks egna. Genomgående syntes ljusa hårslingor längs svart rymd, fyra ögon i skiftande kulörer, och inte minst anades hennes tredje bröst. Bakgrunderna var jämt steniga landskap med en eller annan växtlighet. Galleristen som höll i regin var ingen björn, men väl en fladdermus, vars kostym syntes förunderligt välsydd ini miljoner detaljer. Trots att fladdermusen saknade antenner, visste den ändå hur man skakar tentakler med vart och ett av rymdkrypen. Sedan dröjde det inte länge förrän denna gallerist kallade Guldmörk för Agnes, som om Agnes var just det namn som guldkvinnan bar egentligen.

 

Som på given signaturmelodi kom en sköldpadda rullande med en bricka på ryggen, varifrån gästerna förväntades plocka varsitt glas likör. Guldmörk valde hjortron och Kaptén Rymdkryp tog svart vinbär, men varenda smak här smakade som något de aldrig skulle kunnat förutse - ännu mer himmelskt läckert och helvetes fränt i samma klunk. Bakgrundsmusiken som kom ur tv-skärmarna, visade sig nu vara äkta förgrundsmusik. Extremt konstiga figurer svängde i sjutakt, fram och tillbaka mellan tavelramarna, dock med helt vanliga psalmer på läpparna, som supermörka moln över lyckliga smultronfält. Det sjunde rymdkrypet kände igen kompositören såsom Peter Hammill, förmodligen hans dittills längsta solostycke efter gruppen Van Der Graaf Generators första uppbrott, dvs : In The Black Room part I /The Tower /In The Black Room part II.

 

Fladdermusen lyssnade hänfört, ty den hade ingen heltäckande koll på vad konstnären hade begagnat för material i varje lager. Sjunde rymdkrypet upplyste vidare att man fick vänta till -77 innan VDG-Generatorn införde violin i sin ljudbild. Det var då som huvudmakaren Hammill parallellt spann vidare på solospåret med sånger om Alice & Through The Looking Glass. Från våningen ovanför hördes nu Agnes Guldmörks häpna andetag, när ytterligare tolv väggar dignade av bekanta motiv som hon aldrig hade kunnat drömma om. Denna måne var uppenbarligen magisk i sitt släktskap med mänsklig kultur helt enkelt. Kaptén Rymdkryp # 4 framförde kallsinnigt teorin att man landat på jordklotet rent faktiskt, och ingen fantastisk måne långt därute. Utsagan underströk han genom att placera sin farbroderliga pannas veck på sin ledsagarinnas axel, närmare bestämt den mjukaste av hennes trenne axlar.

 

Agnes Guldmörk skrattade lätt överseende. Nog för att dessa gatunät och interiörer påminde starkt om Tellus, men det var ju oändligheter sedan de hade lämnat hennes barndoms hem. Hela ungdomen hade tillbringats ombord på rymdskeppet, inklusive provisoriska besök längs åtskilliga stjärnsystem - så varför skulle ekipaget plötsligt ha lurats tillbaka hit?! Eller dit, menade Agnes ju?! Hursomhelst svävade Guldmörk nedför trappräcket, bara för att trycka på knappen till hissen som ledde 12 x 7 = 84 våningar upp. Det var lika bra att få hela överblicken överstökad på en gång, hade galleristen rekommenderat, så att varje rymdkryp sedan kunde fördjupa sig i sin personliga takt och tycke.

 

Väl inuti hissen, visade den sig rymligare än rentav en jordisk buss. Agnes plus de sju fann varsitt säte med gott om distans. Dessutom fick de säkerhetsbälten och bonuslikör kompatibel med världens mest komprimerade hörlurar. De digitala dropparna sprutades in i kroppen likt vaccin fyllt med de fenomenalt finala orkesterklangerna från A Night In Your Life (i förfalskad form med 5 gigabyte skalbagge-sekret, top secret). Fladdermusen trallade i falsett, medan björnen kunde höras snyfta någonstans djupt ifrån hjärtat. På väg mot åttiofjärde våningen kändes det som om sällskapet åter åkte i rymdfarkost - fast med sin egen lämnad långt därutanför.

 

 

 

 

0W0

Tröskel # 18 : EkorrKorridor

(inräknas även såsom Rondell # 17) 

 

Sommaren har nästan dött

Hösten snart till världen fötts

Solig sal, blott fönstret blött

Blodet rusar gult & blått

 

Fötter vissa trappsteg stött

Halvvägs pigg, men halvvägs trött

Sällan vi på mitten mötts

Kvarstår var termin som gått

 

Nötters skal av vind förstrött

Samlas ömsom hårt & sprött

Hungrigt språng kan tyckas sött

Köttslig form må själ förstått

 

 

 

= tillkarvad enligt formen ÖTTöttöttÅTT 

 

0W0

Tolv-i-Topp bland Ord som slutar på ÖR

avseende både klang och innebörd 

1

KULÖR

[låter vackrare än färg

om man är på det eleganta humöret]

 

2

RONDÖR

(personlig fyllighet

[eller annat sagt av någon mindre charmör])

 

3

PARLÖR

[...när man pratar om trollen...]

 

4

MONTÖR

[-månntro, finns det yrket verkligen kvar?

-mja, varför skulle man ha monterat ned sådant?

- för han ville ju inte bli det i visan om skogsflanören!]

 

5

MAGNETISÖR

(vet inte om jag någonsin mött någon

[men har alltid låtit magiskt

- törhända MASKÖR minst lika mysteriöst?])

 

6

SMÖR

(möjligen bara : MÖR)

 

7

BESTRÖR

(med snöblandat stjärnstoft?

samt försöker linda in Saturnus i snören?)

 

8

REGISSÖR

[eller som Lars Molin själv sägs ha sagt : "Ressigör"

- hursomhelst ingalunda skönaste klangen,

men resultatet kan se desto bättre ut]

 

9

FRISÖR

[som jag mest vardagligt förknippar med -ör

(därtill öron)]

 

10

RÖR

(helt enkelt, ett ihåligt Ö med bara R runt)

 

11

MARKÖR

[kan användas såväl fysiskt konkret som akademiskt komplext]

 

12

LIKÖR

(av diverse bär, som får skölja ner och avsluta hela köret

oavsett om FLOTTÖREN i toalettstolen funkar)

 

 

p.s.

som min uppskattning inte har så mycket till övers för

dock intressant form :

DUSÖR

[månne ett dussin öre??

noterar din kassör]

 

Gör Honnör

och tar Adjö

men Dör ej

 

 

 

 

 ....plockar icke med helfranska ord såsom Fleur och Chanteur, även om flera svenska här må ha sprungit därur

 

0W0

DygnDragaren på sagolikt uppdrag (moment 3)

 

DygnDragaren klättrade längs ett nät av gummislangar, som hängde i vad som måste vara ett hemligt bibliotek. Först trodde han detta var bottenplan av en vanlig bokbutik - dock flera seriösa personer patrullerade omkring i militärgröna tröjor. För att få tillgång till de fördolda volymerna och kunna låna dem utan misstanke, hade även DygnDragaren dragit på sig en militärgrön tröja. Likafullt rörde det sig varken om politiskt överladdad eller esoterisk litteratur, utan närmare bestämt om gamla kassettinläsningar av "Lilla Huset på prärien" eller dylikt. Det funkade bara att bläddra mellan fodralen, icke plocka ut någon, ty batterierna hade låst sig i scannern som han försökte hålla samtidigt som slangklättringen pågick i full gungning.

 

Det dröjde inte länge förrän hans pappa MåndagsMätaren hade stigit ned i lokalen. Även denne hade klokt nog satt på sig en militärgrön tröja. Egentligen skulle pappan köra bil nedför trapporna hit och upp genom hissen, men bilen hade blivit kvarhållen för service på planet ovanför. Nyss hade pappans broder SöndagsSkruvaren fått ratta fordonet, fastän han var mycket drygt till åren kommen, medan halva släkten suttit med i samma Suzuki-Saab. Svängen innan havet hade SöndagsSkruvaren klarat galant, fastän DygnDragaren mindes den mest hisnande backe, som ett tivoli på riktigt. Huruvida farbror SöndagsSkruvaren fortfarande levde - det var lika oklart som om "nyss" var några år sedan eller imorgon. Död sedan länge var i varje fall farfar MinutMakaren. Så gott om efterlysningar att ägna sina uppdrag åt hade DygnDragaren hela tiden, att han sällan förmådde skilja grottlabyrintens vindlande vrår från stadens alltmer automatiska gränder ovan jord.

 

På sin cykelväg hemåt från biblioteksbutiken, kom DygnDragaren att belyssna en monolog som en helt annan pappa, arg och apfriserad, hade med sin timida, lammluggiga son. Monologen gällde hur hjulen på den rullande brädan brukade låsa sig i farten, åtminstone nästan, eller rentav ha tendensen att lossna - om inte de samhällsansvariga började lyssna på dagliga användare som hans son. DygnDragaren svävade snett ovanför dem som en drömmande men hård ängel. Han försökte delvis bekräfta appappans oro inför vad elscootrar och moderna skateboards kunde ställa till med i det redan vansinniga trafikkaoset. Dock inga hjul brukade låsa sig, utan det var DygnDragarens egen dosa som hade fått besynnerliga batterier i sig - så varken knapptryckningarna gav effekt eller strömmen gick att stänga av alls.

Först när den kamelmässiga systern till pappan kom vankande längs samma promenadstråk, kunde DygnDragaren börja berätta hela sin historia för henne, allt ifrån mysteriösa drömelement till reella fakta. Strax hade också hans egen syster dykt upp med sin son; stod nu där på det lilla krönet där små butiker en gång legat hand i hand. De pratade för sig men lyssnade ändå på samma sagolika verklighet. Den kamelmässiga madamen visade emellertid tilltagande intresse för varför hans syster var lycklig här och nu, medan DygnDragarens mentala äventyr alltmer förpassades till den stora sandlådan nedanför backen. Där hade en av hans astrologiska mästare försökt smälla upp ännu ett cirkustält, som emellertid förvandlats till lervälling, i takt med att MinutMakarens manual klargjorde barndomen på en långt högre level. 

 

 

 

= direkt inspirerad av mina egna drömmar imorse 

(efter ovanligt lång sömn, efter särdeles lång cykeltur)

 

0W0

Guldmörk & De Sju Rymdkrypen, episod 1

 en SeptemberSaga 

som kan komma att bli sju delar

eller alltjämt blott en .......

 

Det var en gång en kvinna som tycktes vara gjord av guld. Hennes långa, soliga hår seglade omkring i den hemskt svarta världsrymden. Därute var det ständig söndag, för evigt på väg mot måndag. Musiken växlade emellertid flitigt, som om en samling djur hade hoppat från signaturmelodi till signaturmelodi, i tron att det här bara var början på något stort. Varenda tv-skärm hade koll på guldkvinnans sång, minsta ton av ljus eller skugga. Hon kallades av åtskilliga för Guldmörk, och log lejonlikt, utan att varken nicka eller skaka på sitt sköna huvud.

 

Om någon mötte Guldmörk på närmare håll, kunde man skåda att hon hade två par ögon, eller som småkrypen helt enkelt räknade : fyra ögon. Dessa var i stort sett lika magnetiska hela bunten. För en van iakttagare skiljde de sig åt i kulör, ännu mer i humör, och vilket hörn som varje öga föredrog att dras till. T.ex. ABBA hade fyra hörn, alla bra, medan Universum hade hur många halvdana hörn somhelst. Därtill bar Guldmörk tre ben, tre armar och tre bröst, men blott ett öra. Örat roterade kring sin axel, och satt bra precis där naveln annars håller hus.

 

Ur örat flöt en sträng av pianotangenter, krökta nästan som en spiraltrappa. I sin tur var strängen fästad vid en ofantlig farkost. Rymdskeppet ifråga kördes av sju småkryp, egentligen benämnda rymdkryp. Var och en tycktes veta exakt vilka spakar han själv skulle snurra på, och vilka rattar de andra skulle dra i. Alla rymdkryp hade roligt - just för att detta var ett sådant allvarligt uppdrag. Åtminstone sex av dem agerade automatiskt, medan det sjunde rymdkrypet hejdade sig titt som tätt; som funderade han över vilken ratt som kunde vara mer rätt än vilken spak.

 

Med sitt ena par ögon bevakade Guldmörk allt vad rymdkrypen än var sysselsatta med. Med sitt andra par ögon syntes hon kisa längs horisonten, bort mot disiga himlakroppar som ingen ännu hade satt namn på. För att peka på en sällsamt växande planet, fällde rymdkrypen ut guldkvinnans tredje arm. Hon lät det lätt skrattande ske. Skulle det dock rört sig om en tveksammare planet, hade Guldmörk säkerligen motverkat mekaniken. Vem vet - kanske var hon rentav beredd att lyfta bort endera rymdkryp, och kasta av honom på någon galen måne??

 

Då, plötsligt, studsade en björn upp från den växande planeten. Björnen syntes bli allt mindre medan den närmade sig rymdskeppet, och åter allt större medan den drogs tillbaka mot sin kära berggrund. Förhållandet tedde sig tvärtemot naturlagarna, noterade rymdkrypen. Guldmörk bara log, för hon fann inget onaturligt i att björnen kände sig större där den var van att höra hemma, och således mindre i främmande rymd. Hennes små kryp skakade på sina tentakler åt den vansinniga utsagan - ty om man såg storleken ur björnens horisont, kunde väl vadsomhelst hållas för sant?! Det sjunde rymdkrypet skrev på skärmen direkt att : samma problem torde gälla om man såg naturen ur hans sex kamraters perspektiv.

Under tiden de dividerade passade Guldmörk på att bortsa bort grus ur örat, med hjälp av sin tolfte tå. Det var en rutinerad förberedelse inför nästa fantastiska signaturmelodi att glida fram över solstrålarna. Varenda tv-skärm ombads synkront att sopa damm med gammal såpa, tills scengolvet sken likt snöflingor, stigande i rutan. Så tog Guldmörk sats ända ifrån sitt tredje bröst, och gav nya vingar åt den ständiga söndagen, för evigt på väg mot måndag. 

 

 

 

 

 

 

....... som i sin tur skulle kunna ses som en liten sci-fi-novell

men snarast redan är på väg att dränkas i sedvanlig fantasi

 

0W0