28 februari 2021

Omsnurrad Zodiak 1 : Min Roll av Februari


 

min roll är snön

som sakta smälter undan,

glimtar jag till

av gamla framtidshopp?!

 

i februari en smula förundrad

hur vi visar oss

redan ha överlevt....

även denna vinter som istappat

sina mardrömmar rakt uppför klippstupet

 

medan snett inuti

håller sig rävugglorna vakna

tills björngäddorna intagit matbordet

 

har jämt burit min unika mask;

behöver sällan andas genom era

 

likväl ganska solklart

föredrar vattugubben varenda person

som sätter spår långt bortom plogade vägar -

emellertid älskar den grotta man föddes i

 

 

 

 

= Första Huset, enligt vad jag vill placera däri, 

oavsett hur tabellerna anger ens positioner

- vem jag kommit fram till mig framstå som

 

 


ZYZ

24 februari 2021

Mosaik #42 : TT & TT

spinner min associationskedja, 

tätt kring klangen

hos själva titeln HETTA OCH VITT 

av Mare Kandre för tjugo år sen - 

inga direkta kopplingar 

mellan boken och dikten här :

 

 

Hetta och Vitt

Hätta och Hatt

Hittar sin Katt

Mitt mellan Vått

Huttrande Stått

Klättrat tills Nått

Gott och väl Slott

Drottning knappt Klätt

Tuttar och Fett

Tittar sig Mätt

Fattar nog Att

Matten Betytt

Tretton kort Spritt

Smittan från Britt

Ut till hög Shit

Twitter tycks Fritt

Bitter but Hot

Ettriga Knott

Kvittrar Kontrast

Grått litet Skratt

Tomtens Komplott

Vättar och Smått

Blott ser allt Rött

Torrt liksom Blött

Nytt sken de Skytt

Vittror och Knytt

Ett vill bli Fött

Sätter vi Sprutt

Smuttar på Spott

Ditt eller Mitt

Fitta och Pitt

Spritter i Kött

Titt även Tätt

Trät känns Solitt

Vittrar det Trots

Trött faller Platt

Bottnar förgott

 


 

ZYZ

21 februari 2021

Tolv-i-Topp Novellsamlingar jag minns eller nästan


Nu finns det naturligtvis tusentals novellförfattare som jag aldrig läst en rad av. Och det var alltför längesen jag mumsade noveller titt som tätt... såväl korta som långa, inte minst inlästa (skedde allra mest 2001-2009). Emellertid en liten älsklingslista vill jag likafullt sammanställa - även om tolv hela samlingar redan närmar sig taket för min erfarenhet.

 

1

HETTA OCH VITT

Mare Kandre 2001 

[även hennes debut I Ett Annat Land 1984

inkluderar fantastiska "prosadikter /kortnoveller"]

 

2

SPEGELN I SPEGELN : EN LABYRINT

[snarast surrealistiska sagor?]

Michael Ende 1984

 

3

BERÄTTELSERNA

Torgny Lindgren 2003

= urval ur de redan publicerade samlingarna :

Merabs Skönhet 1983

Legender 1986

och Brokiga Blads Vatten 1999

 

4

BILDHUGGARENS DOTTER

Tove Jansson 1968

i och för sig tituleras den självbiografi (med novellartade kapitel), så jag får istället välja hennes LYSSNERSKAN från tre år efter bildhuggardottern (emedan inga mumintroll kunna betraktas såsom noveller?)

 

5

THE ILLUSTRATED MAN

Ray Bradbury 1951

 

6

OSKULD

Robert Kangas 1994

 

7

DET FINNS ETT HÅL I VERKLIGHETEN

[snarast surrealistiska sagor?]

Marie Hermanson 1986

 

8

endera av FÖRVANDLINGEN eller BOET

Franz Kafka

från 1915 respektive senast 1924

= ingen samling, men måste ändå få ett eget rum här

 

9

EN KOMISK MÄNNISKAS DRÖM

+ Bobok + Krotkaja + Bonden Marej

Fjodor Dostojevskij

= fyra noveller ur EN SKRIFTSTÄLLARES DAGBOK (1873-81)

 

Dock Anton Tjechovs noveller tycks svåra att förknippa med någon särskild samling - skulle väl eljest varit en dödssynd att lämna utanför listan.

Detsamma gäller för Edgar Allan Poe, som jag nu mest minns DEN SVARTA KATTEN av.

 

Även August Strindberg [Ett Halvt Ark Papper]

och Selma Lagerlöf [diverse julhistorier]

finner ingen solklar volym.


10

SAGOR FÖR BARN ÖVER 18 ÅR

Tage Danielsson 1964

 

11

I, ROBOT

Isaac Asimov 1950

 

12

VÄRLDAR RUNT HÖRNET

Dénis Lindbohm

skrivna 1958-86 (samlade 2005)

varav jag egentligen har ett par kvar att läsa

 

((((((((((((13

Egentligen högst kommer DET SÄLLSAMMA DJURET FRÅN NORR

Lars Gustafsson 1989

men dess "fristående noveller" är såpass sammanbakade i koncept

att jag låter bli att ta upp mästerverket ännu en gång))))))))))))

 


Enskilda noveller ville jag först lista, men visade sig alltför spretigt att välja mellan - så tidskrävande att återfinna vad alla titlar hette, eller ens hos vilken författare respektive minnesglimt hör hemma.

 

Dessutom ibland oklart huruvida vissa volymer som tituleras "Berättelser" ändå får sägas vara (sago)noveller lika gärna. Eller om somligt titulerat "Noveller" snarare är essäer, kåserier osv, som i följande bonusar :

 

NÄR BÖRJAR DET RIKTIGA LIVET?

Fredrik Lindström 2011

 

MIN DEBUT HOS FOTOGRAFEN (med flera essäer)

Frans G. Bengtsson

ur FÖR NÖJES SKULL 1947

inlästa av Hans Villius

 

 

 

ZYZ

 

18 februari 2021

Om jag for till Grönland (isolerade metaforer)

min version av poeternas tredje övning kring metaforer

vari man slumpar fram en plats på kartan 

och far dit i dagdrömmarna (via wiki) :

 

 

Sen du hjärtlöst sände iväg mig till Grönland

blir jag titt som tätt lika överraskad som räven

över all den halvsmältbara, ändlösa isen?!

 

Bor en inuit inuti min fantasi?

eller ville jag blott känna smaken av snö?

Snälla, kan du släppa ned mig en level eller två

åtminstone till Kanada igen?!

 

Här vilar minsann ingen skön sand

och de tillhandahåller icke ens danska wienerbrön

på vad enstaka själar kallar paradisön

 

I och för sig : här slipper man i stort sett insekter

likt nålar i höstackar, knappast ett stick

ty getingar och myror lyser helt med sin frånvaro;

även ormar och grodor vore rena rama hägringar

 

Nästan inga regn står som spön

i backarna mycket måttligt uppbyggda

och vikingarna har svingat sitt sista svärd

i sten eller isberg tycks hugget som stucket

för björnen ändå vaken, tar livet som ett svalkande bad


 

[....halkande på tungan kan man vidare undra

varför det inte är Irland som bär namnet Grönland?!

medan Grönland borde ha större skäl att kallas Island?!

dock att switcha Island till Irland vore lika irrelevant

som att sätta vantar på tänder och ände på en slant;

så jag föreslår Snöland eller Vitland, på sin höjd Stora Ö....]

 

 

 

ZYZ

14 februari 2021

BEFOREIGNERS

Beforeigners är en suveränt spännande serie på massa vis :

 

1. istället för vanliga tidsresor har här uppfunnits fenomenet "tidsmigranter" (som dyker upp nu från skilda historiska håll)

 

2. kulturkrockarna sker mellan vitt skilda tidsåldrar (som tvingas samarbeta 2020) och för flera blir det en reinkarnationsrelaterad identitetskonflikt

 

3. serien utspelar sig på norska i Norge (första norska hos HBO, mao på världsnivå)

 

4. med en finsk skådespelerska i "huvudrollen" (Krista Kosonen) medan somliga pratar språk som "inte längre finns"

 

5. synnerligen lyckad mix mellan genrer : science-fiction och deckare, high school-feeling ihop med klassiskt familjedrama, mycket jordnära och mytologiskt spirituell

 

6. komiska detaljer, t.ex. en skylt som anger förbud mot att dricka direkt ur toaletterna - riktad till dem som inte lärt sig modern teknik (i scenen där cykelbudet sköljer av tappat matpaket i offentligt handfat)

 

7. nöjer sig med sex avsnitt, perfekt fullmatade (nåja, andra säsong utlovad)

 

8. varenda tidsmigrant är icke äkta tidsmigrant - visar sig att somliga låtsas

 

9. regisserar gör Jens Lien, varav jag sett ett par filmer förut, existentiellt berörande

 

 

ZYZ

 

13 februari 2021

Brev från Februari #2

Fiktivt, i stort sett hämtat från mitt verkliga liv, retroaktivt


tisdag 13 februari 1996

 

Hej Jarkko! Kan du tänka dig att jag sitter inklämd i en varm terrängbil, omgiven av anonym radioutrustning, mitt i jäkligt kallaste storskogen?!?

För tillfället ensam härinne, eftersom Simonsson är ute på sin patrullrunda, och Barkberg kollar hur kablarna ska kopplas in till vår uråldriga telefon (även kallad fältapa). Vi kör treskift : jobba, sova, vakta, varje pass exakt två timmar.

Så snarare skulle jag passa på att få min slummer nu, men sov förvånansvärt gott förra. Måste helst skriva brev någon gång också - innan jag börjar glömma hur man gör.

Jo, militärlivet är ofta uppslukande i sina ovana rutiner, och sällan särskilt personligt. Har en smula svårt föreställa mig hur du har genomlidit minst lika kärv utbildning... om än aldrig såhär högt upp i landet.

 

Vår fjärrsändarstation står parkerad någon kilometer bortanför övriga kompaniet.

På en av världens mest ensamma patrullrundor igår, fick jag uppleva hur all snön gnistrade under fullmånen. Sagolikt skimrande har man ju hört förr, men det här var verkligen så.

Och fullkomligt knäpptyst.. inte minsta barr rörde sig, icke en spricka i tjärnen där nedanför drivorna.

Bara mina kängor knarrade igång och uniformen frasade av genomfrusna rörelser. Dessutom har vi nu rock och snödräkter ovanpå, som förstärker prasslandet och reflekterar ännu mera månsken. Trots alla lager inklusive stridsbältet och vapnet, funkar det uppenbarligen att förflytta sig.

Likafullt tycks jag ha förfrusit stortån - närmare bestämt dess yttersta hörna. De påstår att känseln aldig någonsin återvänder, till de förfrusna atomerna. Fingrarna märker man fortare om de skulle försvinna - så dem gnuggar jag igång i tid...

 

Knaprar precis på en chokladbit som man egentligen inte får ha med i persedelväskan; fast många mannar sägs ha plockat med sig avsevärt grövre grejer.

Minus tjugotvå grader håller det sig kring, men har varit med om minus trettioåtta en natt redan i november. Varje gång man får kliva in i terrängbilen (vartill mina kamrater kopplat elverk och motorvärmare) känns som en benådande nick från högre makter.

Oavsett hur bökigt det blir att knäppa upp utrustningen, placera sin säkrade AK4 så nära dörren som möjligt och knö ned mössan i fickan, samtidigt som man sjunker allt djupare i det hårda sätet, så blir värmen en paradisisk påminnelse om att man slipper gå ut igen på hela fyra timmar.

Dvs sålänge ej kablarna krånglar, någon signal behöver felsökas, eller högantennen korrigeras... I så fall förväntas man i regel kliva ut, i värsta fall flera minuter, utan att hinna stänga varenda knapp först.


Jarkko, jag förmodar att du jobbar för glatta livet där på postsorteringen?! En vanlig tisdag hemmavid, medan häruppe har övningen pågått över hela helgen - ser inget som tyder på någon viss veckodag.

Om vi möts i framtiden, kanske vid nån av stadens skivbutiker i juni, så lär det bli som i ett annat liv. Hoppas du har det fint med ditt kvinnliga sällskap - var spännande att stöta på er senast!! Härute och härinne har jag i åtminstone mina fantasier om Lizette att värmas lite närmare av..

 

Det är Barkberg som ska föreställa gruppchef över Simonsson och mig, fastän han är snällare än vilket befäl somhelst. Besynnerligt nog bär vi glasögon alla tre - är det därför de har placerat oss här i fjärran?!?

Titt som tätt tar Simonsson hand om det tekniska - behöver inte ens be honom. Men emedan han just provar en ovanligt avlägsen patrullrunda (istället för att halvt om halvt fuska närmare terrängbilen) så måste jag nog ruska liv i Barkberg. Synd att väcka den rävhåriga lilla björnen, bara för instruktioner jag borde lära mig kunna hantera lika bra?!

Nå, det får ju inte bli fel - då kan det gå ut över hela staben, ja rentav bli krig. Och då tvingas vi packa ihop hela högantennen, spinna nya spår i snön, omgruppera snabbare än hundra harar... vilket är det sista jag vill i denna lugna stund.

/AGus

 

 

 

ZYZ

12 februari 2021

MetaforOmvandling #1 : Rävar i Bäcken

Mitt bidrag till poeternas första övning i Metaforer : idiomatiska uttryck omvandlade till nya...

 

 

Gubben anar varma rävar i frusna bäcken

Gumman skrattar bakom fördragna fönster

 

De hänger ofta öronen på tork

De är av samma säd och snö

 

Gubben är mån om att bära både halsduk och kravatt

Gumman måste ha sålt chokladen och ätit upp slantarna

 

De har byggt sin bro från den andres ände

De har bränt både ett och annat luftslott

 

Gumman går som en älg i en blomsterbutik

Gubben går ingalunda, bara sträcker sig efter egen pipa

 

Där far ännu ingen gris på skridskor

Och det här är blott botten av kyrktornet

 

Gumman parkerar sig i gungstolen efter många oj och jo

Gubben har just rest sig, likt kortet som får huset att välta

 

 

 

 

Ibland har jag svårt att avgöra vad som är en metafor eller ej - emedan många tar avstamp från en vanlig situation, mer konkret faktisk än andemeningen..

 

ZYZ 

8 februari 2021

Mosaic #40 : Small Rings May Pass

spinner vidare kring Harrisons albumtitel "All Things Must Pass", byter successivt ut ett par begrepp till mer eller mindre klangligt besläktade, längs bitvis motsägelsefull tankekedja....

 

 

All Things Must Pass

Some Things Must Last

Small Rings May Pass

Tall Kings Stay Past...

 

New Things Rust Fast

Old Love Might Last

Wide Strings Us Part

Tight Wings Trust Heart

 

((Album Mirage))

 

Wall Falls - Bright Art

Warm Dust Makes Glass

Cold Flings Just Are

Grow Spring Must Grass

 

Walrus, Sing, Please!

All Life Must Pee

False Tounges Bring Pain

True Thoughts Ring Peace

 

 

 

 

ZYZ

7 februari 2021

Gräns #27 : Utförs Längesen


Andreas Wenzel

med ens passerar Hans Enn

dock Stenmark starkast

*

**

***

missar brons precis

gör kringsvängd Bojan Krizaj

känns skraj ändå skoj

***

**

*

ingen markering

hann i lilla Liechtenstein

åk in ut ur (s)port


 

 

inspirerat av världstoppen i storslalom på tidigaste 80-talet, då jag snabbare än nånsin lärde mig namn utantill (om än först flera år senare förstod hur sportgrenar och alpnära länder hängde ihop - men missat att Andreas har syster Hanni)

 

 

ZYZ

6 februari 2021

int mycke hinns sägas :


Cyklar närmare sju tim varje natt, över tusen sorters isig snö. På helgen möter jag t.o.m. Solen på hemväg. 

Detta paradisblandade helvete sker i minst tio minus - när de skruvar på nordvinden sjunker realfeel mot -21. Sköna fleece-plagg fixar dock värmen fint, å testar termobyxor ej kört sen barnsben. Behöver knappt ens öppna termosen, ty juicen fryser saktare än batterierna tar slut [så kalla att de måste vänta laddas vid tillbakakomst]. 

Knät klarar uppenbarligen vadsomhelst, med kompress på mycket längre än rekommenderat intervall. Värre att bara hinna vila sig emellan = den kulturella kostcirkeln bitvis skriande svältfödd. 

Hörlurarna ovanpå mössan under ännu en mössa, fylls med Nils gamla spår av Sirius vinterspel. Såvitt jag hinner känna på min mustasch finns där blott istappar.

 

 

 

ZYZ

5 februari 2021

vanliga isiga


invälvda i

värmande fleece

kämpar mina blodkärl

genom snödrivors benhårda

labyrint av vareviga brevlåda,

vårt paradis bortvittrat

till stelfrusna moln

isolerade



*

*  *

*

= 21-ording 9

tätt följd av 21-ording 10 

*

*  *

*


mörkvit värld

under cykeldäck

slukar mitt chokladliv

sakterligen alltför kalla batterier...

uppsplittrade halvtimmars helveten

uthärdas förundransvärt

samarbetar termo(s)byxor

med andlig spis


 

 

 

 

 

ZYZ

1 februari 2021

Belgisk Figur 1 : FEROM

original JEROM, från tecknade serien Finn och Fiffi [Suske en Wiske] av Willy Vandersteen, vars första album publicerades 1945 och sista från just hans penna före frånfället 1990

 

 

Ferom, ett fenomen

som jag aldrig blivit klok på

med uppsvängt, svart, ungdomligt hår

som motvikt till gubbig, vitbleknad skepparkrans

genom sin nonchalanta superförmåga

i stort sett tyst

lyfter hans finger lätt

ett helt laboratorium

eller fyra ladugårdar

som om stålmannen skulle ha gått i tofflor

eller en soffpotatis fått

televisionära volymers överskottsenergi

i förlängningens svallvågor av Tintin-världen

med klara linjens form av

denne halvsannolike fantom

med bröstballongen uppspänd likt segeldukars dragspelsbälg

på två smått hjulbenta tändstickor

böljande platt

ingen belgisk älg

dock kanhända en avdankad hamnarbetare

från Antwerpens bakomliggande kvartér

en container fylld med järnberikad sjöhästchoklad

eller helt enkelt en vandrande sten

något sorts tidsåldrigt mysterium

även för åtskilliga flintskalliga professorer

vars glasögon denna figur aldrig behövt

för att sätta tjogvis av skurkar på rad

under barnens glada kommando

ömsom i linne, ömsom i kavaj

med hockeyfrillan på svaj

de orangea äventyrsalbumens husspöke

femte medlemmen i ingen klar familjebild

skrattar mycket sällan som Tant Klara

och varken förvirrar eller förivrar sig

likt farbror Lamholt som måhända

speglar sig själv i Feroms skepnad?

 

 

 

 

ZYZ