Visar inlägg med etikett miniatyrnovell eller bildlyrik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett miniatyrnovell eller bildlyrik. Visa alla inlägg

9 oktober 2025

STEGE # 1-3

 

Stege # 1 : Livets Labyrint 

 

Den stegen har ej någon början

och saknar tillika ett slut.

 

Ditt liv kliver på mitt i världen

och avstiger okänd minut.

 

 

Mitt liv hade klättrat en god bit

och hållit sig fast i blott luft

 

tills tanken förstod att jag drömde

men likväl var rädd få en knuff....

 

 

Den stegen är tusentals stegar

som bildar en djup labyrint

 

ihopkopplade i vårt tågnät

vi famlar längs tunnlarna blint

 

 

[...inspirerad av Ferlins dikt Fåfänglighet...] 

 

 

 

 

Stege # 2 : Arbete på Nästa Nivå

 

Timmarna tickar.... gatorna blandas,

gårdar och lådor jag ej trodde fanns

 

Huskroppar svettas i höstkylan, andas

upp & in nycklar längs vinklar jag vet

 

Nygamla namn, mobil-listan bläddras....

hinner knappt stanna - var är vi nånstans?!?!

 

Fullpackad cykeln ur mörk dimma lättar

för varje tidning och lämnat paket

 

Plana kvartér känns ändå som jag klättrar

....hög trottoarkant gör stegen till dans 

 

Rullar mot berget, morgonsol randas,

sväljer ett stormregn och glömmer förtrét

 

 

 

 

Stege # 3 : Snövit 

 

Stege, stege i sagan där!

säg vem som läser i sängen här?

 

Stege, stege på säker mark!

säg vem som klättrar längs brant, hård bark?

 

Stege, stege mot väggen snett!

säg vem som vitmålar taket rätt?

 

Stege, stege, snart djupt i snö!

säg vem som reser sig, ej skall dö?

 

Stege, stege när allt känns svart!

säg vem som lyfter dig på en kvart?

 

Stege, stege på ny planet!

säg vad som göms under min tapet?

 

Stege, stege i vårt hem kär!

säg vilka steg uti världen bär?

 

Stege, stege på högsta berg!

säg vem som drunknar i höstens färg?

 

Stege, stege, må sten bli sand?!

säg hur vi håller varann i hand?!

 

 

 

 

 

LiS

4 september 2025

StudieKvadraten (första kapitlet)

i en liten novell eller kanske saga 

 

 

Arthur misstänker att han har hamnat på fel kurs. Under onsdagskvällen var han lugnt förvissad att akrylmåleriet väntade runt hörnet. Denna torsdag tror sig Arthur omgiven av en skara blivande körsångare. Ty ingen annan har penslar, färgtuber och skissblock med sig. Nej, de bara sitter där i skolsalen och pratar med valfri person, ställer sig upp och tar sig märkliga toner emellanåt..! Merparten har inga redskap alls med sig, ett par förfogar över garn och virknålar. Någon bär på gammal kamera, en annan bläddrar i en samling glosor som tycks knutna till studier av Kafka. Arthur fingrar på sin pensel och stirrar nervöst på den tomma, vita tavlan vid katedern.

 

Allvaret ligger som en knastertorr trasa över klassrummet. Vissa skrattar och kvittrar som om de inte har fattat att höstterminen kräver sin djupsinniga koncentration. I väntan på någon lärare dubbelkollar Arthur att han har klivit in i rätt lokal på rätt datum. Jodå, på kallelsen till kursen står sal A 414 angiven, för starten 18 september. Och inklämda i bortersta hörnet står faktiskt några dukar och stafflier, som verifierar konstnärens världsbild. Han rättar till polokragen, smeker otåligt glasögonbågarna, och grunnar över gränsen mellan gult och brunt. Reflektionerna avbryts av en trombon ovanifrån taket, som skulle ha kunnat ackompanjera de tyska glosorna - om bägge hade sökt till samma kurs.

 

En hel kvart har tickat fram utan att något avgörande sker - ingen mer kommer eller går. Då börjar Arthur räkna deltagarna, de är sjutton exklusive honom själv. Arthur kan gärna tänka sig att vara den artonde. Dock kursledaren, som måste dyka upp snart, torde få den fina summan att urarta till nitton. Men varken någon fröken eller magister anländer. Måhända sitter hen redan här mitt i klassen..? Svårt att urskilja, ehuru alla ser ut att befinna sig på samma nivå, i stora drag. Alla utom Arthur, som känner sig oerhört gammaldags i sin kostym. Likafullt tillhör han de yngsta i denna studiecirkel, knappt ens fylld 24 år, medan de flesta är över fyrtio, några uppåt åttio. Tjejerna som redan sitter och virkar på katter, gissar han vara bara arton.

 

Snart har första timmen förlöpt. Hälften av deltagarna visar uppflammande tecken på att sakna kursledaren. De andra håller små sysslor kreativa, som om utbildningen faktiskt har startat och allt stämmer med vad de vill. Emellertid har folket ingen aning om hur man kompletterar kulörer och låter skuggor arbeta bakom det växande motivet. Så till sist känner Arthur hur han måste gripa in, ge de vuxna eleverna varsin pensel och visa vilka pigment de noga bör beakta. Uppenbarligen är det Arthur som ska föreställas vara magister!?! Med på noterna är omedelbart den mest vithåriga tanten och den mest svartögda gubben. Parallellt vispar de ihop konkreta strukturer ur Arthurs abstrakta råd. Tavlan börjar likna svävande musik. Verket luktar lagom inspirerande för hela gruppen att hänga med från olika hörn av. Andäktigt drar de aderton verkliga trådar mot det gyllene snittet i fantasins hjärta.

 

 

 

 

LiS 

18 augusti 2025

iakttagelser från & till Norr

 

Norr # 10 : Kyrkor Kan Flyttas 

 

Broar kan öppnas,

port förbli stängd

 

Speglar ska slockna,

sol synas vrängd

 

 

Isberg må smälta

- frågor drar svar

 

Kyrkor kan flyttas,

sandslott stå kvar

 

 

Älv sällan torrläggs

Moln ger sin dos

 

Hjärtan sägs krossas

Hjortron blir mos

 

 

Skogen kan falla

....år på minut

 

Allt skiftar former,

inget tar slut.

 

 

 

 

Norr # 9 : Oändliga 

 

Tycks finnas ännu

fler träd på norrländska marker

än stjärnor i världsrymden...!

 

 

[...tåg-tankar längs inlandsbanan...]

 

 

Om jordklotet plötsligt stoppar

att snurra sin gamla karusell

- skulle några tåg gå ändå...?

 

 

 

 

Norr # 8 : Augusti 

 

Augusti samlar ihop våra skuggor

och låter dem långsamt fylla husen igen

 

Augusti är det outsläckliga ljuset

som börjar kännas märkligt mörkt

 

Augusti öppnar glatt den tyngsta tegelstenen

men faller lätt i gråt, medan torr prosa blir våt

 

Augusti hörs skratta i allt längre natt

och hänga runt bland festgalna fladdermöss

 

Augusti tänder mysiga lyktor man glömt

så det känns som att fira jul i bara keps & shorts

 

Augusti häller upp ett glas rött och ett glas vitt

tills vi inte längre vet var Wien ligger någonstans

 

Augusti blandar resväskor med skolväskor

så att somliga hamnar på nya avvägar

 

Augusti är min kusin ifrån Norrbotten

alltjämt mycket soligare än mig på Västkusten

 

Augusti tar semester ifrån sig själv -

hinner springa ikapp juli och sätta september på plats

 

Augusti vill kalla sig för högsommar

men trillar lätt där den står på höstkanten

 

Augusti måste trängas med folk på heta klippor

tills nästa dag får ha hela stranden ensam

 

Augusti staplar upp de största vita moln

varur regnbågar framglimtar, fast det ej har regnat

 

 

 

 

Norr # 7 : Ljust Ännu 

 

Ljuset strålar ännu

över levande jordklot

 

Ljuset strömmar ännu

genom lugnaste älven

 

Ljuset svävar ännu

mellan tätnande stammar

 

Ljuset svänger ännu

tusen skiftande stigar

 

Ljuset svindlar ännu

under folktomma klippor

 

Ljuset skiner ännu

bakom brunbrända gardiner

 

Ljuset skimrar ännu

ur regnstänkta skärmar

 

Ljuset spirar ännu

mitt i mörkrädda filmer

 

Ljuset slumrar ännu

i ihjälfrusna hjärtslag

 

Ljuset sopas ännu

upp från sönderdansade gator

 

Ljuset snubblar ännu

på utstjälpta vinglas

 

Ljuset strilar ännu

bortom torrlagda drömmar

 

Ljuset sväljer ännu

dina smakrika skuggor

 

Ljuset sluter ännu

sina vidöppna kulisser

 

 

 

 

LiS 

1 juli 2025

Stege Mot Träd

 

tillkommet efter en verklig nödsituation 

Tass #12 räknas även som Klippa #4

 

 

Hela stegen stiger jag besinnad

likt en ringrostig men spänstig brandman

beredd att rädda hennes stora katt

bland grönaste snår på bakgårdens bergslänt.

Min kära tårögda kvinna därnere,

håller stegen och känner chocken av tjugo meter

fastän snarare är drygt fyra, max sju?!

 

Nu kommer mina lugna ögon fram

till dina vitt uppspärrade ögon ;

helt nära och lätt ändå

möts vi på samma hisnande nivå.

Du sitter darrande mitt i grenklykan

och vågar ickelunda

släppa greppet, stretar emot

med varenda klo du har kvar

uppjagad av

okopplad pudel

som gubbjäveln ej

kunde kalla tillbaka.

 

Till sist lyckas mina händer

lyfta din tunga kropp

och bära nära

under ena armen.

Hela stegen tar jag steg för steg

nedför sekunderna

medan du sprattlar

genom luften.

Kanske hade du klarat

en sådan färd på egen hand??

fast det kunde vi aldrig ha vetat.

 

På marken väntar din matte

med tusen glädjetårar

i alla våra ögon

kramas vi och vill jag minnas

lutar oss mot en stor sten.

Plockar jag med hennes utlagda madrass

in i lägenheten igen,

och sen ska hon gå med den stabila stegen

till bostadsexpeditionen och tacka för lånet.

Så himla lättade

att få vara en god stund till

här på jorden!!

 

Hjälte vill hon kalla mig

men gjorde bara vad som föll sig

naturligt. Ty egentligen

hyste jag större risk före

eller efteråt att bli påkörd

av alla galningar i stadens trafik

bland miljoner svårberäkneliga moment

än att fokusera på ett träd

och två sköna varelser

längs stegen till

vårat liv ihop.

 

 

 

 

LiS 

4 oktober 2023

PianoPoesi (ljusa toner i mörka zoner)

de kortare bitarna hittills

 

 

Piano #1 : Anslag

 

känn fingret

får möta

tangenten

mot benvit

rak måne

spänt andas

men väntar

slå an...

 

 

då tårna

försvunnit

i gråtkramp

man hör hur

ditt blodsus

publiklikt

vill finna

musik...

 

 

i salar

från skolan

du minns nu

små psalmer

på höstblad

se noter

bli toner

sonat...

 

 

en ljus klang

ur mörkt skåp

oss fyller

som smakprov

på livet

tungt svävar

mot takvalv

och dör...

 

 

 

Piano #2 : Synkron

 

när mörkt Marionette sätter tonen

för sin magiska sonat där i Wien

 

då skakas en människa i Prag om

träffad djupt i hjärtat av melodin

 

[..inspirerad av den oerhört andliga filmen Weronikas Dubbelliv //La Double Vie de Veronique, ett av världens vackraste verk..]

 

 

 

Piano #5 : Morning Has Broken

 

"Gläds åt var morgon!"

Känn höstens storm-rusk :

sommar längs Sverige,

snö uppi norr

 

Vårfrodig psalm-hymn

a-moll till G7

sprider sin sol-kram

genom hårt regn

 

 

Sent i september

vaknar min längtan

bort ifrån mörkret

fram till ditt hus

 

[....sista strofen återstår....]

 

 

 

Piano # 6 : Osäkra Zoner


Om han spelar på

hennes mörkaste zoner

- kommer sången då

genom ljusaste skratt?!?

 

Om han lugnt blir vän

med sitt argaste motstånd

- finner rytmen in

från kallt regn till varmt hus?!?

 

Om hon tänder upp

sina svartaste skuggor ;

stearin och smink

- känner han igen vem?!?

 

Om hon lätt drar kort

för de tyngsta tolv känslor

- hamnar sex på golv

innan svävar mot tak?!?

 

Om de vaknar tätt

mellan vita tangenter

- hände höstlövs glöd

eller brinner advent?!?

 

Om de klinkar tyst

på den starkaste tonen

mot sin framtid nyss

- vänder livet blott blad?!?

 

 

 

 

ZYZ

24 september 2023

Samlade Hyresgäster : Cilla Douglas Collage von Glugg

även kallad Hasse Lysa Frys Hörnmark. Här återfinns sjuttioförsta invånaren av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset. Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.

 

Cilla Douglas vill sällan kännas vid sin egen tillvaro. Så hen samlar på fragment ur sina grannars liv, och återskapar dem till ett helt KOLLAGE. Från var o en av de ovanboende, har här hämtats en rad (eller halv, eller dryg, eller tre). Det hela gav en ny dikt på minst sjuttio rader - de kanhända mest intressanta i husets historia hittills?!? - vari ordningen har blivit omblandad :

 

 

Någon har spridit ut pusselbitar i varenda vrå. Privatdetektiven är fullt sysselsatt att sy ihop bitarna på samma skrivbord

 

övar han sig på vardagliga sysslor

 

i lyan som snarare liknar en fartygskoj

med kabyssen i samma rum

 

mysterium att pianot fortfarande står här

 

bara en stilla växelsång mellan element och kylskåp

 

Möblerna håller sig på sina platser

och varje träknopp vakar över sin rätta garderob.

 

Emellanåt får barnet syn på tavlor oerhört bekanta, men som gubben omöjligtvis kan minnas sig ha hängt upp i denna hall.

 

Det knirkar i skrivbordsskivan

 

drömmer om att trappkorridoren sugs in i hallen

 

Blotta vetskapen om var varje person håller hus, får hans allmäna oro att stilla sig

 

Sällan syns Cilla damma tavlor

 

står von Glugg ljuvligt ensam

och målar av sin fönsterhake

 

Någon har placerat en trappstege bakom hennes tapeter

 

Så sällan är hon hemma,

hyr väl ut i tredje hand

till vättar som bestämma

 

Byråns inbyggda spegel har sett varje ansikte som kommit och gått

 

sänder en podcast. Hon brukar göra intervjuer med tavlorna

 

Flyger runt på tjugoåtta kvadrat,

längtar titt tätt bort till andra fasaden

 

försöker hon förtvivlat gripa om fåtöljen med sin tredje arm

 

hur någon grävskopa ska komma hem och hämta hens halvdöda kropp

 

i tvättstugan kan samma människa prata oerhört hjärtligt med en ena gången, men vända direkt i dörren andra gången

 

förpassad till svenska sidan gränsen

 

ju längre bort de drömmer sig att resa

desto djupare in i sina rum somnar de

 

då står döden alltjämt och pissar på rykande betongdamm

 

Snarare tycks havsvatten läcka ifrån lägenheten intill, där Estonia-forskaren bor. Den teorin är inget som fastighetsskötaren lyssnar på

 

Frysa Lys drömmer sig in

genom någon av hundra

 

Här inne tänds ensam lampa

som ser tusen folks gathörn

börja frysa

 

lägga ut godnattsagorna på soliga balkongen att uppladdas

 

Boris menar att man bör låta bli brödrosten. Iris anser snarare man ska undvika att sätta på spisplattorna.

 

De gillar sitta småfrusna och huttra

 

släcker alltid någon lampa innan nästa tänds

 

Liselott och Mattias är BÅDE därute och härinne samtidigt

 

Ena foten har krängt på sig nya slalompjäxan

medan andra ej hunnit fått avplockat sin gamla rullskridsko.

 

Fyra färgglada häftstift sitter fortfarande i varsitt hörn. Som om de var beredda att spela Fia med knuff

 

sju äpplen hittills blivit påkörda

men ett par har Sep Tember plockat in

 

längs hallens dörrar springer sommar

i vardagsrummet myser höst

 

under oktobertunga ögonlock

 

Till några grannar har snöflingor funnit vägen in i diverse rum

 

varpå drivor av kvitton, post och pappas pennstumpar

drunknar under halvlästa tidningar

 

hur även höstlöv tycks radräta mönster

 

Tofflor & hatt

ej ryms i skåp

 

Jyoti vill fylla varenda hylla med prydnadssaker. Deepak tycker det räcker med enstaka sak. Det hela resulterar i väldans massa hyllor med en grej i varje.

 

Ammi kommer fram när jag dammar

 

hur lägenhetsdörren ej längre låter sig stängas, ty i vägen kommer den trevliga trappan liksom i kläm

 

Här samlas ikväll den allra övesta halvan av halva huset.

 

Ibland brukar jag krypa in i Gustafssons böcker. Lyckas läsa många fler av dem på en månad, än han själv gjort genom åren.

 

Det händer att Hörnmark vinkar - på vem är det ingen som vet. Några hyresgäster känner till herrens existens. De flesta har aldrig tagit hissen såpass högt

 

bara nästan en gumma. Grannarna tycker jämt hon ser glad ut, som en mangofrukt

 

Många ser Emma som en mycket vanlig människa, kanske den allra vanligaste i hela huset

 

längs hallen faller höst, där krispiga kappor hårdnar

 

och hörsnäckor, till synes

försjunken i sin

groteskt finsminkade fasad

eller rimligtvis i halva internet

 

dessutom ta ett pass på motionscykeln eller göra en 100-lista över världens bästa pausprogram

 

Under söndagskvällen sitter Jojo bland myskuddarna mitt på golvet med sin brokiga mix av väninnor - alla görandes TV-yoga likt spikraka gummisnoddar

 

på måndagar går de i mörkblått

mot sjukhuset, simträning, skolkris

 

Bokhyllorna har Isidor fyllt med tusentals rullar toalettpapper

 

nu staplas god mat

från kaos till rätt fack

madame plockar fram

chokladlyx gått back

 

ligger och skräpar i trettiotvå fullmatade kassar

 

Svart porslin så galant han jonglerar

mellan tårtgafflars stinkande skuld

 

kånkar omkring på sin feta kropp inklusive den svarta hunden. Det blir korta promenader till kiosken och hem.

 

Men nu har Douglas bara ett par människor

 

De är plikttroget vigda i skurvatten sedan sju decennier tillbaka

 

Fru Snöberg torde snart ha känt sig ända in i blodbanorna utfrusen.

 

- vet du inte är dement?!

 

Here lives Ready Teddy

Rocks the clock around bed

 

Minst två grannar brukar i väggarna banka

ty tanten hör helst alltför högt på Paul Anka

 

på sin gamla vildhäst. John Denver tycks skratta ljust från vinden, medan Lee Hazlewood ur källarmörkret sänder upp ännu en hälsning från Nancy Sinatra. Eagles flyger förbi över Dusty Springfield

 

Javisst, denna hyresgäst är en häst! Hasse lever ensam härinne

 

Skuggorna dansar på dårskapens bräde

 

lägenheten har blåst bort. Hela möblemanget samt bägge hörnväggarna är försvunna.

 

När färgerna lagts färdigt framåt kvällen

och skuggor har sorterats, kan hon klä sig

för att äntligen gå hemifrån

 

 

 

 

ZYZ

 

18 september 2023

Piano #4 : Kvart ifrån Tokyo

 

 

nyss släpat hem

i avlång kartong

genom varmt stormregn

relativt lätt

vad somliga ser som synth

andra ett litet digitalpiano

kallas Casiotone

mitt nya keyboard

utan distraherande rytmer

blott skönt formbara ljud

hava vuxit till sig

sedan 80-talets glansdagar

i återfött lampsken

 

likt ett husdjur

länge saknat,

redo att lekas med

då sladden kopplats in

och knapparna på

möter mystiska klanger

mina bortglömda fingrar

japanska i sin studs

som skumgummibollar

varigenom Mitski

mitt itu klyver

solens fläck

över New York

sakta grävande fram

halvvägs harmoni

igen de där gyllene

sekunderna, kanske

en lila ters

mot en vanlig grå kvart

 

annars

komplett tyst

står det

äntligen här,

fyller halva köksbordet

där tidningstravar låg

i väntan på

ledig plats

mitt i dessa 24 kvadrat

blir fem oktaver

bredare än

tycktes i butiken

bland mer krävande

klaviaturer liksom

klassisk apparatur

 

och snart blir tonerna nästan

rundare än

min drömda älskarinna

som låter sig smekas

över benvita, hårsvarta

ögonvita, lårsvarta

tangenter totalt

stela och självbehärskade

ändå i lös svikt

gungar de anslagskänsliga,

för den som vill

sin strimma kärlek

drar syntetiska solen

åt moll

mens oförställda månen

utanför spegeln

går i dörr

 

 

 

ZYZ

17 september 2023

Piano #3 : Världens Sista Ackord



Världens allra sista pianoackord utspelar sig i september 2043. Förut utspelade sig motsvarande ackord några nätter innan Jesus 2012:e födelsedag. Ackordet har åkt ut i rymden, precis som alla tidigare klanger, men är det första som åtföljs av evinnerlig tystnad. När ni lyssnar upptäcker ni att inga toner i världen kan komma efter dessa - åtminstone inte på piano (inklusive flyglar och keyboards). Svart hål som slukar vita tangenter eller vice versa, har varit en populär associationsbana. Ända tills dess dragningskraft verkligen testades - då försvann dynamiken. Allting svävar liksom uppfyllt av sin egen brist, och susar i spiralers paradoxala fullbordan.

 

Egentligen rör det sig om en helt vanlig treklang, upphöjd till sin sjua, men låter som något oerhört mystiskt. På det hela ofantliga taget sägs ackordet vara en korsning mellan Franz Schumann och Paul Lennon, med inslag av såväl Fats Joplin som något opersonligt ryskt. Sanningen är att många har haft anslaget ifråga i sina fingrar, men ingen uppnår någonsin samma slutresultat som detta sista. Varken med rent kluven kärnkraft eller smeksam manipulation av klaviaturen vore det möjligt. Och nu ska ackordet vara försent att försöka anslå igen, eftersom rymden redan är fylld av den totala tystnad som följer på slutet.

 

 

Parallellt ligger pianoackordet lagrat i en limiterad samlingsbox, tillsammans med 33 remixer av samma material. Medföljer gör boken som berättar hur de ingående tonernas relation förmodas härstamma från Neptunus eller dess månar. För den som befinner sig här i Universum går samlingsboxen utmärkt att beställa, tämligen gratis, under några sekunder ytterligare. För er som tror att ni fortfarande bor på jordklotet Tellus, lär fraktkostnaden bli så hög att ni lika gärna kan fara hit. Det gjorde den sista pianisten, och nu behöver hon inte spela en enda ton i hela världen längre.

 

Vi garanterar er att precis allting redan har spelats, både på låtsas och på riktigt. Det nya med vår värld är att ingenting längre kan bli på nytt. Förhållandet kommer sig av - som ni förstått för längesen - att det sista redan är här. Däremot är slutet ingalunda där. Vill ni stanna kvar i den nyskapande, gamla skapelsen, så vill vi på intet vis hindra er. Emellertid missar ni då ett enormt bra erbjudande nu. Vilket å tredje sidan är försumbart - ehuru ni fortfarande kan spela all världens undersköna musik på många instrument.

 

 

 

 

 

 

 

ZYZ

12 september 2023

Universum på Torget, kapitel 1+2

en sorts självbiografi med allmänna drag, som lätt skruvad variant på mitt liv, via Stefans steg

 

Första kapitlet

 

Livet har redan hittat bort till september 2023, fast Stefans tillvaro snarare befinner sig i april 1993. Frölunda Torg ligger fortfarande kvar, i sin ständigt skiftande vardag, där folk fladdrar åt alltmer skilda håll. De tre olika trapporna avlöser Stefans trogna steg. Ryggsäcken har precis fyllts med biblioteksböcker som han knappast har tid att ens bläddra igenom, allt mellan arkitekturhistoria och astrosofi, kryddat med inläsningar av Torgny Lindgren som man alltid kommer hinna lyssna på igen (garnerat med pianopoesi). På väg uppifrån Kulturhuset ner till spårvagnshållplatsen, är det naturligt att passera Universum, den koppartunga skulpturen som ringlar sig smått maskinmässigt jämte höghusfasaden. Tydligen har den svävande klumpen stått här ända sedan fantasins förlovade tidsålder i september 1967, året efter invigningen av själva varuhuset. Bara viss förflyttning och restaurering ska ha skett 2008 i samband med att spårvagnshållplatsen förvandlades från ett tunnelvalv till en öppen passage.

 

Stefan försöker komma ihåg hur Frölunda Torg faktiskt såg ut förr - vilket funkar måttligt bra, knappt alls. Trots att han psykologiskt sett lever någonstans mellan barndomen på 80-talet och sitt första riktiga arbete vid sekelskiftet, så tycks den nuvarande infrastrukturen ha funnits med hela tiden. Elscootrarna som nonchalant står och hänger vid betonghålet eller ligger slängda framför någon kioskentré, kunde nästan ha motsvarat utslagna A-lagare eller något vanligt gäng som stod och rökte varsomhelst. Diverse drogberoenden syns sällan på samma vis som för tretti-fyrtio år sen, men torde vara minst lika frekventa, tänker den lilla farbrorn. Polisbilarna märks dock även förutan sirener, när de dygnet runt patrullerar såväl som tyst blinkande rycker ut. Samhällsapparaten lyckas alltjämt skydda oss från att hamna i klorna på någon maffia - även om striderna mellan växlande fraktioner pågår konstant.

 

Bortåt bussterminalen viker Stefans steg icke av denna höstsomriga måndag, utan trippar vidare längs den kolossalt breda stentrappan. Därnere står både 7:ans spårvagn mot Tynnered och 8:ans spårvagn mot Angered. Respektfullt låter han dem glida iväg i varsin riktning, innan han fortsätter rakt in, i vad som från början var Sveriges största köpcentrum. Fastän stället fått massvis med nya korridorer, så har dess nationella storlek sjunkit en bit under tio-i-topp. Som pojke drunknade Stefan ibland på väg till leksaksbutiken och nya rymdfigurer, som skön avrundning efter den skrämmande simskolan. Och på lördagarna skulle familjen kolla den ena armbandklockan efter det tredje klädesplagget före den andra rullgardinen. Händer även nuförtiden att Stefan drunknar. Det kan ske inför väggar av mobilskal varav inget enda passar hans utgångna modell, eller bland vitaminburkar och mineralfynd, likaväl som hos de ändlösa mathyllorna vars överfyllda magar plötsligt gapar tomma.

 

Som snart 48-åring har Stefan resurser att byta glasögon varje säsong, om han blott hade velat. Skulle också kunna besöka frisör varannan månad som majoriteten gör, men väntar tills slingorna har vuxit sig alltför bångstyriga kring öronen. Som snart 18-åring kunde han få med sig en helt nyutkommen CD-skiva hem, med svensk lyrik som räckte åtskilliga månader. Musik gick att köpa över hela stan på den tiden, även i härligt begagnade former (inget internet fanns att klämma in spåren på). Affärer för elektronisk apparatur hade däremot flyttat ut till stormarknadsområdena redan då, bort från både centrum och förorter. Numera är Västra Frölunda en sorts mix mellan förort och centrum, allt flitigare bebyggd och sammanvuxen med Göteborg överlag. Stadens 400-årsjubileum gäller nog ingalunda Frölunda ändå (än mindre hans trakter i Tynnered och Önnered) kommer Stefan på när firandet nästan är förbi.

 

 

 

Andra kapitlet

 

Biblioteket ska strax hålla stängt för renovering i ett helt år!! På väg in i Kulturhuset för kanske tusende gången i sitt liv, får Stefan syn på det besynnerligt enkla, låtsat anspråkslösa anslaget, som man tejpat upp på klassiskt vis. Nu känner han världens hjärtklappning, och det börjar svindla för den lilla farbrorns bokberoende horisont, medan han dock ej blev det minsta andfådd av de tre sorternas trappor upp hit från spårvagnshållplatsen. Studsar till i Stefans höstgula ryggsäck gör både Viveca Lärn lätt och Ernst Brunner tungt, än sålänge oåterlämnade. Redan vid informationsdisken låter han sig lugnas en smula, av en bekant bibliotekarie som förklarar att tillfälliga lokaler kommer att ersätta frånvaron. Den trånga sidan av Stefans annars rymliga fantasi, får genast bilden av en bokbuss som parkeras varannan tisdag på torget borta vid bussterminalen. Emellertid är det mitt inuti köpcentret som biblioteket ska få plats, på varken mer eller mindre än hundra kvadrat, medan övriga volymer lär spridas dit folk reserverar dem. Det stod ju längre ned på anslaget, men allt hans blick noterade var slutet på september 2023 ända t.o.m. nästa september. Som om den tiden skulle finnas inom räckhåll i samma verklighet - vilket Stefan starkt betvivlar.

 

Dessa ständiga renoveringar av Göteborg inklusive Frölunda, snart sagt in i minsta valv mellan hundra utspridda hörn - när ska de någonsin börja upphöra?!? Varje morgon tvingas han cykla över spårvagnsbron på Musikvägen, för under viadukten går bara enkelriktad motortrafik växelvis. Fyra veckors avspärrning tycks bli minst åtta veckors, bland krångliga räcken och risken för ihoptrasslade styren. Nåja, förvånansvärt smidigt går det mesta trots allt! Man får väl vara nöjd med att slippa hamna mitt i någon skjutning eller sprängning av gängen - tänker Stefan att folk tänker, och trampar vidare mot industriområdet som ruvar framför naturreservatet. När den gamla pojken trampar hemåt igen efter gott arbete, brukar han för variationens skull kryssa mellan Radiogatorna, som han aldrig ens hade upptäckt under alla decennier de låg där så nära. Åter på torget vid den universella skulpturen, undrar Stefan om det här kommer att förbli hans hemtrakt under hela livet. Visserligen har den lilla farbrorn redan tagit förgivet att ingen annanstans någonsin blir hans bostad. Längtan bort råder blott i form av resor. Hans far fyller snart 80 och själv blir Stefan 48 i höst. Men det känns ändå spännande att undra och jämföra hur livet kunde ha varit.

 

 

 

 

ZYZ

7 september 2023

Böcker under Min Barndom (ännu ett inre Hus)


Bland dem jag kom i kontakt med från cirka tre-fyra till femton max sexton år fyllda, fr.o.m. 70-talets sista strålar t.o.m. 90-talets första vingslag, där många var skrivna och illustrerade i samtiden.

Sådana jag läste allra mest då och/eller fick upplästa (av familjen, lärare eller tv-ansikten). Gäller även ifall jag blott bläddrade bland bilderna - förutsatt att jag hört texten dessförinnan.

Dvs allt ifrån små pixi-böcker via avlånga sagor till längre historier i vanliga pärmar. Räknas in gör skönlitterära skildringar (varken läroböcker eller seriealbum - även om gränsen ibland flyter).

Vilken rumslig miljö jag här väljer för varje volym, avslöjar i första hand min relation till boken, och i andra hand vad den handlar om. Somliga utrymmen har tillkommit sedan i våras.

Visserligen en sorts förteckning över favoriter, men numreringen anger ingen rangordning.

 

 
0) på Taket
 
LOFFE & LADIN : MOLNÄVENTYRET
av Magnus Knutsson & Terje Nordberg
 
 
1) Gårdsplanen
 
BRÖDERNA GRIMMS SAGOR
som höglästes i såpass gott om tolkningar
att jag glömt vilka som berörde mig mest
av Bröderna Grimm
 
 
2) Brevlådan
 
NÅN SORTS TORSDAG
av Rose Lagercrantz
(tecknad av Kjell Ivan Anderson)
 

3) Verandan
 
TVILLINGDETEKTIVERNA
i vilket somhelst av mysterierna i serien
(inklusive kusin Hubertus Baltzar Holmfrid Norlén)
av Sivar Ahlrud = Ivar Ahlstedt & Sid Roland Rommerud
 

4) Dörren in
 
JASON OCH ARGA AGNES
av Camilla Mickwitz
 
 
5) Hallen (längs korridorer)
 
HISTORIEN OM NÅGON
av Åke Löfgren
 

6) Köket
 
BOKEN OM BAGAR BENGTSSON
av Lennart Hellsing & Poul Ströyer

 
7) Skafferiet
 
KALLE OCH CHOKLADFABRIKEN
av Roald Dahl
tecknad av Quentin Blake
tolkad av Ernst-Hugo Järegård
 
[som nu konkurrerade ut LORANGA, MAZARIN & DARTANJANG, emedan Barbro Lindgren fått med sin mer berörande farbror]
 

8) Matsalen (inklusive mingel)
 
PROSTENS BARNBARN och
KALABALIK HOS MORFAR PROSTEN
av Eva Bexell
 
 
9) Toaletten
 
NICKE NYFIKEN = CURIOUS GEORGE
inte minst NICKE NYFIKEN PÅ SJUKHUS
[som svalde en pusselbit]
av Margret Rey & Hans Augusto Rey

 
10) Tvätt & Badrummet
 
NÄR ELINS UTFLYKT REGNADE INNE
och/eller
NÄR LJUSET FÖRSVANN FRÅN ELINS HUS
av George Johansson & Solveig Eriksson

 
11) Städskrubben
 
MIA OCH DAMMSUGAREN
av Anne-Marie Constant (pixi-bok)
 
 
12) Skrivbordet samt Läsfåtöljen
 
MATILDA
av Roald Dahl
[förundransvärt filosofisk jämfört med hans övriga komiska och smått skräckartade]
 
 
13) Klädgarderoben
 
TURE SVENTON I VARUHUSET
eller annan i Sventon-serien
av Åke Holmberg
 

 

14) Finsalongen
 
LILLA SPÖKET LABAN FÅR EN LILLASYSTER
= LABOLINA
av Inger Sandberg & Lasse Sandberg
 
 
15) Vardagsrummet
 
RASKA PÅ, ALFONS ÅBERG
eller vilken Alfons somhelst
av Gunilla Bergström
 
 
16) inuti TV:n
 
VARFÖR ÄR DET SÅ ONT OM Q ?
av Hans Alfredson
[som måste ha kört sin bokstavsberättelse i rutan
eftersom det är först nu jag läser om lettrosugen]
illustrerad av Björn Berg
 

17) Trappan ned
 
EN VÄRLDSOMSEGLING UNDER HAVET
av Jules Verne

 
18) Källaren
 
VEM SKA TRÖSTA KNYTTET?
av Tove Jansson

 
19) Garaget
 
TRE DECKARE i t.ex. SKRIKANDE SPEGELNS GÅTA
eller annan gåta i serien
av Robert Arthur /William Arden /M.V. Carey
 
 
20) MusikStudion
 
PUDELN SOM SPELADE PIANO
en Buddha-bok
av Hans-Eric Hellberg & Ulf Nilsson
 
 
21) FotoLaboratoriet
 
AGATON SAX OCH DEN MÖRKLAGDA LJUSMASKINEN
eller någon tidigare volym i Sax-serien
av Nils-Olof Franzén
 
 
22) Elcentralen + Proppskåpet
 
VIKTOR BYGGER EN BRO
ihopkopplad med PELLES FICKLAMPA
som jag hade i pixi-format
av Jan Lööf
[Sagan om Det Röda Äpplet fick icke plats här]
 

 
23) LönnLuckan
[Till Okänt Rum]
 
DEN OÄNDLIGA HISTORIEN
av Michael Ende
 
 
 
24) SpegelByrån
 
JAG VILL OCKSÅ HA ETT SYSKON
av Astrid Lindgren & Ilon Wikland
[fast vid 3-4 visste jag inte vem författaren var]
 
 
25) Sängkammaren
 
JAKOB BYGGER GROTTOR
av Ilse Christensen
med mysiga teckningar av Stina Hergin
 
 
26) Gästrummet
 
SAGAN OM DEN LILLA FARBRORN
av Barbro Lindgren
med illustrationer av Eva Eriksson

 
27) Meditationshörnan
 
NALLE PUH
av A. A. Milne


28) Träningslokalen
 
LUDDE KOMMER ALLTID FÖRSENT
av Allan Rune Pettersson & Fibben Hald


29) Öppna Spisen /Skorstenen
 
DAVID COPPERFIELD
(tror jag berörde mig starkare än Oliver Twist)
av Charles Dickens
 
 
30) Trappan upp igen
 
DET GLADA BLÅ LOKET
av Watty Piper
 
 
31) Vindens vrår
 
KITTY OCH HEMLIGHETEN PÅ DEN GAMLA VINDEN
[THE SECRET IN THE OLD ATTIC]
av Carolyn Keene
 
 
32) Målarateljén
 
OTTO ÄR EN NOSHÖRNING
[även om jag greps mer av GUSTEN GRODSLUKARE]
av Ole Lund Kirkegaard
som totade ihop både orden och bilderna
 
 
33) Dörren ut
 
KAP FARVÄL
av Harry Martinson
 
 
34) övre Balkongen
 
MÄSTERDETEKTIVEN BLOMKVIST LEVER FARLIGT
av Astrid Lindgren
(som jag höll minst lika högt som Bröderna Lejonhjärta
men får nöja oss med ett par av gigant-sagotanten i huset)
 
 
35) nedre Terrassen
 
EMILIA OCH DE SMÅ TANTERNA
av Camilla Mickwitz
[emedan jag minns för lite av Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin av Elsa Beskow, som objektivt sett borde ha fått en plats]
 

36) Växthuset
 
GULLIVERS RESOR
åtminstone en del av dem
av Jonathan Swift
 
 
37) Lekstugan
 
LÖJLIGA FAMILJERNA
av Gunnel Linde
illustrationer av Olof Landström
[superhäftiga, fast snarast över teven, kanske rentav i form av klippdockor också]
 
 
38) Simbassängen
 
PETRUS PÅ UBÅTSJAKT
av Örjan Persson
 
 
39) Utedasset
 
KYSSEN
av Ulf Lundell
[blev spännande inblick i vuxenvärlden
kryddad med några obscena scener]
 
 
40) Stallet
 
SYLVESTER OCH TROLLSTENEN
(stackars åsnan som förvandlades till en sten)
av William Steig
översatt av Roland Adlerberth
 
 
41) Tältet
 
FJÄRDE LINJEN OCH LYKTGUBBARNA
av Hans Erik Engqvist
[ur bokserien om fotboll, fast följde alla hans socialrealistiska teman ett tag]
 
 
42) CykelSkjulet
 
VI SMYGER PÅ ENOK
kanske mest förelöparen "Roberta Karlsson Och Kungen"
av Viveca Sundvall
[på den tiden hon hette så - som uppläsning i skolan]
 
 
43) RedskapsBoden
 
STORA STYGGA BONSO
och/eller HUBERT I KLIPPIGA BERGEN
bägge tecknade av Bill Peet som tydligen bidrog till Disney-material som också letade sig in i de bläddringsbara böckerna
 
 
44) Soptunnan
 
STORA LÅDANS DAG
(om att slänga leksaker)
av Kerstin Sundh & Sonja Härdin
 
 
45) Gungorna & Hammocken
 
TVÅ ÅR I VARJE KLASS
av Kar de Mumma = Erik Zetterström
 
 
46) Häcken //Staketet

NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE
av Selma Lagerlöf
 
 
47) Utanför Tomten
 
UNIVERSUMS ÖDE
från UPPBROTT FRÅN JORDEN till BARN AV ANDROMEDA
bokserie av George Johansson
 
 
48) genom Snårig Terräng
 
VÄGEN TILL AGRA
av Aimée Sommerfelt
[lånad från skolan, mitt livs kämpigaste läsning att bli färdig med]
 
 
49) i Gyllene Glänta
 
DEN FYRTIONIONDE TROLLKARLEN
av Samuel Babbitt & Natalie Babbitt
 
 
50) vid Grannens Port
 
TYRA I 10:AN ODENGATAN
alternativt ETT BLOMMIGT PARAPLY (pixi)
av Ann-Madeleine Gelotte
 
 
 

p.s. Allt fantastiskt av t.ex. Tove Jansson och Maria Gripe upptäckte jag först i vuxen ålder, liksom fler klassiker som annars torde varit med här.

 
 
 

 

23 augusti 2023

Hyresgäst 033 : Patrique Ampère

sextioåttonde invånaren av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset. 

Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.

 

 

 

Här inne bor ingen pappa

- blott en halv man, helt barnlös

böcker mysa

 

Här inne tänds ensam lampa

som ser tusen folks gathörn

börja frysa

 

Här inne hörs spöken klappa

honom hånfullt på huv'et

- luft ut pysa...

 

Här inne känns livet krampa

på Repeat på Repeat på...

måste nysa!?!

 

Här inne finns knappt nån trappa

- bara utfällda stegar

högmod hysa

 

Här inne törs tiden trampa

liksom spindlar på spegel

- så vi rysa

 

Här inne syns skuggor slappa,

fast av flit fingrar brinner

- skärmar lysa

 

Här inne går vamp, snygg slampa

i hans trånsjuka drömmar

Analys : ah!

 

Här inne hängs ingens kappa,

varken höst- eller vårgäst

blir konfysa

 

Där ute orkestern bampa

-pa bampa-pa bampa-pa

bampa-pa bampa...

ingen syrsa

 

 

 

ZYZ

 

17 augusti 2023

Tomiro's Diary, from Gustavi 2053

 

Monday 32:nd of Gustavi 2053

Good Night, Tomiro!?! You're completely tired of those computer scooters, also called AI bikes. We see how you throw away some, into holes of rain and pits of clay. They persist with parking themselves in the middle of many roads. Not exactly glowing like neon in this summer darkness, but each computer scooter has a shimmering green eye. Is it able to watch your behaviour?? With their man-made brains, AI bikes constantly create new traffic rules. They prefer conflicts and chaos, just to install new order. That's still the main reason why human race began to dissapear back in 2023.

 

 

Tuesday 33:rd of Gustavi 2053

Good Morning, Tomiro!?! We got this yellow message from Traffic Central Filial, telling that you're guilty of destroying important infrastructure. Camera #838H has registrated Tomiro#3 tonight 02:32:14 , as you as he threw AI bike #107RLS649 into another camera #838G (who itself were drowning in mud, however still worked at actual moment). Before very end of Gustavi, two anonymous computer scooters will be sent out, to capture Tomiro#3. They'll bring you as he into Secret Storage Hospital, for minimum 4 hours and maximum 12 years. We recommend you NOT RUN, but let us find reasonable negotiation, explaining you're niether human nor machine.

 

 

Wednesday 34:th of Gustavi 2053

Good Evening, Tomiro!?! You fell asleep in your vaettir cave, while reading paper books about culturally thoughtful human beings. We've written alot of these historical portraits, wandering from Sven Christer Swahn and Peter Himmelstrand, via Mare Kandre and Alexander Bard, to Ruben Östlund and Liv Strömquist. Then half the world took over, which made us+them United Sweden. Now thirty years later, you never find signs of living humans =dead??? However endless traces of their machines rolls through our electric streets. AI bikes holds systematic power. Each day strange war goes on, between different groups of computer scooters, worse than Ruschina.

 

 

 

ZYZ

27 juni 2023

Ändå Ej Död (de Senaste StafettDikterna Samlade)

 med poetvänner på 21 ord vardera

Få tre ord! Lägg till arton! Ge tre vidare!

dvs mina bidrag här :

 

 

Kilar Vidare (stafett 99)

 

Livet tog precis slut

för jorderesenären

 

...trodde syre(blod)bristen

skulle kännas tragisk

 

Visserligen outhärdlig

ruvade graven, men

 

övriga himlavalvs hotellrum

utbyttes magiskt

 

 

 

Gott Här (stafett 98)

 

Hjärterdamen bär jordgubbarna

tungt buktande i tygkassarna

 

Hjortronpojken fiskar sjöjungfrur

skönt besjungna längs renhjorden

 

Jättehinkarna småskramlar där

sommarnatten är rena dagen

 

 

 

Dog Nu (stafett 97)

 

Jag dör före

fingrarna hinner

upphöra skriva

 

Du bör vörda

brödsmöret medan

livslågor brinner

 

De kör vidare

böckerna innan

vi dör

 

 


 

ZYZ

21 juni 2023

Lilla Hjortrongubben Växer och Lizette Lax lyssnar Lila

 ...fortsätter fjärde säsongen av FiskarDeckarTrion, kapitel 42 av vad som har varit en meta-deckare och/eller doku-soppa, men som alltmer kommit att likna en fiktiv släktkrönika?!? Tre år har utspunnit sig sedan tredje säsongen...

 

 

Redan hade Örjan Smörbult

fyllt sina goda tre år,

sprang han runt och åt

jordgubbar direkt ur askarna

och bredde hjortronsylt på bröd

undvikandes både blå och gul mjölk,

lät sig varken ens smaka älg eller björn

likt en vegetarisk liten fisk

stod Smörbult och målade

myror och mygg

eller steklar och knott

på de midsommarvita tapeterna,

fick han tjatas och släpas i säng

mellan modern Lizette Lax

och fadern Arvid Id

som i långa tider varit så unga

och tända på den tältande tillvaron

men nyss utvecklat rynkor

mellan sina överspända ögon

och alltmer bekväma ben

- hade Örjan börjat undra

varför han fått ett eget efternamn?!

och därtill eldrivna leksaksautomobiler

medan en gammal hederlig cykel

var vad pojken helst ville trampa...

 

 

...allt längre in på sommarkvisten

låg Lizette och lyssnade

på senaste albumet LILA

vari finska klanger klädde

kontinentala rytmer och

psykedeliska harmonier hos

Järvinens knappt urskiljbara

svenska ganska kristallklar

medan pojken som brukat

jollra jazzig jojk

invid Arvid och

hennes gedigna bröst

inte längre var den

alldeles helt lilla,

i takt med att Lax själv

längs livets älv blivit

lugn och lättjefull som oxen

snarare än vansinnigt skiftande

som fordom fantasirika fisken

 

 

 

 

ZYZ

19 juni 2023

Ragnar Harr har ännu sitt hörn här

...inleder fjärde säsongen av FiskarDeckarTrion, kapitel 41 av vad som har varit en meta-deckare och/eller doku-soppa, men som alltmer kom att likna en fiktiv släktkrönika?!? Redan tre år har utspunnit sig sedan tredje säsongen...

 

 

Ragnar Harr stod vid hörnet

bland spridda gamla grannar

uppe på byns enda butikslänga

och skröt lagom blygsamt

om sitt livs hundra bästa

fisketurers knäpptysta

lycka att hugga tänderna i

alldeles nära Lule älv

före ens Jarmo Gärs var född :

från tiden då frisyren

hade vuxit samman med

mustascherna hos musiken

likt galopperande valross

på vigaste renben

fram under norrsken

(som vore Harr en tecknad figur

av oerhört realistisk bakgrund

markerad med tjocka streck

hans rangliga gestalt)

mens det titt som tätt spratt

i nerverna så att spöet

gled ur Ragnars grepp

innan harren hann

börja grunna på

vilket bete det vara må -

till de mer fridfulla och

allra finaste fångsterna

som solen ännu ej

slutat lysa över

någonsin i juni.

 

 

 

 

 

 

ZYZ

8 juni 2023

Badmintonfjädrande Volleyboll (de Senaste StafettDikterna Samlade)

med poetvänner på 21 ord vardera

Få tre ord! Lägg till arton! Ge tre vidare!

dvs mina bidrag här :

 

 

Nyckelpigors Lyckosamma Volleybollar (stafett 96)

 

Handlag håller bollen

Rullning känner kollen

BH-kupor blandas

Bidrag häller sandkorn...

 

...fäller parasollen

Leenden blir solsken

bortkollrandes hållen

Strandkant fastslår rollen

 

 

 

Vem Fruktar Fuktigt Ljus? (stafett 95)


ingen kan

äga Gud

 

bara ägna

given tid

 

åt att äta

livets frukt,

 

trots orosormen

under dagg

framdriva nattsolen

 

galet god

 



Bakom Näthinna (stafett 94)


Fjärilen hamnar i fängelse

under orubblig badmintonfjäder,

 

finner blott stillhet.

Förefaller livet slut...?

ingen trivsam utflykt...!

 

 

Solens spelpjäs återupplockas

= lättar försommarkläder

 




ZYZ

1 juni 2023

Suzanne Hällstrand

Här inspirerad av Staffan Hellstrand vars skivor jag återvänder till ibland. 

 

inräknas såsom Hyresgäst 037, för nu har vi kommit till sextiofjärde av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset = serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.


 

Hon lever i en permanent soluppgång

som sprider oförstörd längtan till varje dag

 

När färgerna lagts färdigt framåt kvällen

och skuggor har sorterats, kan hon klä sig

för att äntligen gå hemifrån

 

 

Hon andas kväve i hans magiska månskenssång

som svävar över klipporna hon dansar på

 

Då silvertärnor dykt och lämnat sista hällen

får solens strålar kravla sig upp på stranden

och ett galet skratt hörs i ögonvrån

 

 

Hon springer hemåt som en hare med tigersprång

men missar ändå frukost med systern och sin son

 

Snart försvinner de ut, till lärarlösa skolsalar

och hennes målningar stirrar övergivna

genom junis strimmor, mot ett lätt tordönsdån

 

 

Hon tar motorcykeln med någons blomsterfång

mitt i drömmen där hon nästan är död

 

Man ser tomten skrinna hem längs små snorhala

insjövikar sakta, i julis heta snö

Staden ger kärlek som sommarlån

 

 

 

 

 

 

ZYZ

 

21 maj 2023

TÄLT #12 : Överflödande Torka

 

Torka och skyfall ;

våra värsta fiender

 

Solsken och regnskur ;

våra bästa vänner

 

 

Satans sommar redan

i eljest sköna maj

sköljer bort italienska folk

från sina gudomliga bostäder

 

Marken totalt oförberedd

lika uttorkad som översvämmad

får tydligen svårt att svälja

floder i samma klunk

 

 

 

Björksus och fikadopp ;

vår tryggaste svensktopp

 

Skolgrus och fylletrall ;

vårt tyglade vattenfall

 

Nattljus och junisyrén ;

våra vemodstyngda joggarben

 

Blåblus och schlagerguld ;

vår självpåtagna jordklotskuld

 

 

 

 

ZYZ

19 maj 2023

På Nytt Cyklar Det Mystiska Kontoret, kapitel 2

 

Redan hade tre-fyra veckor rullat på, fram och tillbaka från budfirmans utvidgade ultra-filial. Fredrik hade delat ut varenda kartong och broschyr (besynnerligt nog) trots flera strejkande cyklar, varav en lät stödet fastna så att han inte ens förmådde rulla sin trotjänare till fots. Doften från det bredvidliggande, ofantliga brödbageriet påminde honom varje gryning, om den privata poesin han också ville posta - fast Fredrik icke hade hunnit författa minsta rad hemma vid datorn. Dagarna flöt förbi som sirap på en drömd sandstrand, och tog slut lika snabbt som han fyllde sitt minne med ytterligare några sinnesintryck. Gott om säreget surrande rör och märkliga maskiner som for omkring innanför stängslen, sådant hade de tydligen vid brödbageriet, som kunde tyckas ännu mer mystiskt än budfirmans nya komplex vari Fredrik ingick.

 

Numera jobbade man åtta nätter per vecka, ofta långt in på morgonkvistarna, som visserligen erbjöd kompenserande frid i form av majsolig, permanent soluppgång. Regnet började man nästan sakna, men på cykeln var han lycklig att slippa översvämningarna som de italienska folken nu tvangs möta, så fruktansvärt mycket mer än bara blöta. Batterierna hade hittills klarat vareviga backe, och kanske skulle ha räckt även om Fredrik låtit bli att kånka omkring på dubbel uppsättning. Bägge handbromsarna funkade relativt bra, för vid varje avhopp höll brosket i hans knä samman (ingen spricka från forna stopp hade återuppstått). De få små eländen som uppstod låg på detaljnivå; såsom uppgrävda vägstumpar som dröjde veckor tills de blev ifyllda på nytt, eller hur flera fågelarter drog ut mänskligt skräp på cykelbanorna, varifrån Fredrik nyss plockat upp glasbitar efter ännu några idioter (som tursamt nog lös med sin frånvaro).

 

Emellanåt korsade vägarna ut till hans distrikt någon annans slingrande vägar ut till sitt distrikt - då fick Fredrik tillfälle att vinka åt endera bland sina 84 arbetskamrater. Flera bekanta ansikten såsom Andreas och Otto höll sig kvar även efter nyanställningen, fast sammanlagt hade han aldrig förut sett över hälften av dem. Sporadiska, spridda samtal förekom i och för sig, inne i såväl garagebyggnaden som längs de mystiska kontorslokalerna (ifall Fredrik hade kommit någorlunda tidigt som majoriteten gjorde, men oftast anlände han i sista stund, för att undgå lite mörker och massa trängsel). Där kunde lätt bli som en halv gymnasieskola (dessvärre med nästan bara män i), både på gårdens lastbryggor och i korridorernas mobila nyckelskåp. Ena kvarten var det ingen som brydde sig om att besvara minsta lilla bland hans intressanta iakttagelser, medan en helt annan kvart fick han kul kontakt med varenda jobbarkompis och tummarna upp som bonus. Som om den kollektiva energin gick i skift....

 

Inatt mellan söndag och måndag måste Fredrik fråga någon av mellancheferna, hur man förväntas gå tillväga när mottagaren har rätt siffror på sin dörr samt relevant namn på sin låda, men likafullt står där i egen hög person och vägrar ta emot paketet. Ena mellanchefen menar att då läggs försändelse i låda ändå (och motarbetas detta får kund visa ID), medan andra mellanchefen svarar att då väntar man gärna tills nästa natt (eller senare samma morgon om man skulle hinna vägarna förbi igen). Tredje mellanchefen har sin lediga period, vilket Fredrik misströstar över, eftersom han brukar få bäst kommunikation med henne. Fjärde mellanchefen betvivlar att det hela har inträffat, men instruerar att systemets poster i sådant fall bör dubbelkollas (av någon annan mellanchef) före övrig åtgärd. Fredrik valde istället att fråga den gamla kunden varför hen ingalunda ville ha sitt stora paket, som doftade av bröd t.o.m. Och fick då svaret att det var för sent, ty hen saknade barnbarn, och skulle ändå dö snart. I nästa ögonblick lös mottagaren upp, pekade på Fredrik och bad honom behålla innehållet för egen del.

 

 

 

 

ZYZ

18 maj 2023

Kuliss #28 : Blomkålshuvud

Drömde igår kväll bl.a. detta 

samt återblick till tidigare dröm :

 

 

Mamma hade handlat himla många blomkålshuvuden. De var alla från samma billiga parti, vidarebefordrade av någon viss person hon mött eller jobbat hos, men såg fina och färska ut. Min undran var ju hur vi kunde drömma om äta upp allihop, eller ens göra gratäng av dem - fast de flesta skulle förstås frysas in. Jag passade på att knapra en bit redan nu, och placerade ett annat knippe på diskbänken.

 

Mitt i spenaten av hela konkarongen, hittade jag snart ett anteckningsblock. Uppenbarligen hade blomkålshuvudena använts till att dölja något mer. Någons ganska vanliga handstil berättade i blyerts sin historia. Det började som påhittat, en tämligen lovande litterär förmåga. Dock övergick texten strax till att klumpa ihop sig kring vissa ord. Till sist var samma ord skrivet minst åtta gånger i rad, och jag orkade inte längre läsa. Vill minnas att jag vaknade upp där.

 

 

Någon föregående dag väckte mig en skenbar insikt, under den snoozande drömmen : om att det fanns inte bara en tid, utan åtta olika tider. Dessa försiggick parallellt, som inuti varsin bland åtta åtskilda klockor. Sålänge jag befann mig i denna tid (i drömmen här) så rörde sig ingen av de andra tiderna. Jag kunde lugnt ligga kvar - ty en av de mer verkliga tiderna skulle börja aktiveras först när jag gått upp. Emellertid ju mer kroppen vaknade till, slogs även min hjärna av det faktum : att klockan redan hade sprungit iväg i de andra tiderna. Allt var samma tid likafullt.

 

 

 

 

ZYZ