här där stagnation och utveckling
tycks löpa parallellt (utan att mötas)
under sommar-vinter-sommarn 2010-11
har min horisont inneburit :
Ensamhet som jag trivs mer och mer i, får tid för alla privata studier
Frustration över att jag så sällan försöker fortsätta relationen med någon bland alla lovande kontakter som ligger samlade som i en konservburk
Behagligare tillvaro än vanligt, inte minsta katastrof har egentligen utspelat sig
Intensifierad oro att bli utsatt för främmande människors våld eller hån (eller bekantas ogillande), med många manövrar för att undvika riskerna
Rutinernas trygghet känns mer o mer värdefull
Omskakande perspektiv känns mer o mer värdefulla (på film)
Tilltagande uppskattning av manlig pondus och hårdare tongångar, medan jag förr oftast föredragit flummigt och mjukt
Alltjämt växande kärlek till mystik och gränsland, fastän jag nu vill konkretisera saker så långt det bara är möjligt (-för att det ändå är så svårt att fokusera?)
Söker gärna pressa in min skenande fantasi i detaljerade strukturer
Lika svårt som vanligt att följa scheman, när jag/någon väl gjort upp dem och skall genomföra det hela
Syrran har äntligen fått barn, i samma veva som fysiska distansen till mina föräldrar blivit alltmer långvarig
Tycker jag blir alltmer lik mina föräldrar och deras sätt att förhålla sig till tillvaron (aldrig riktigt tillåtit mig det i deras närvaro)
Arbetsplatsen har slutligen ändrats, vägarna till o från går längs nya cykelbanor
Har ännu mindre planer än nånsin på att byta arbete eller söka leva på det jag helst gör
Kulturella upptäckter av alltmer skiftande art, fler än jag nånsin hinner smälta, ritar kartan så full av sammanhang som jag aldrig ens kunde inbilla mig
Samma visa dag in och dag ut
Stegrad matglädje, inför alltfler olika födoämnen, sällan sinande hunger
Fortfarande dras jag till favoriter likt droger, från ena perioden till nästa
Tanken på att smekas mm med en dam känns allt skönare
Viljan att verkligen göra det tycks alltmer frånvarande (märkligt nog i takt med att möjligheterna ökat)
Blir lättare trött (övermätt) mitt i brinnande aktiviteter, som om de inte längre betyder något
Fortsätter hemskt gärna oförtrutet en stund/dag/månad senare (=sund balans?)
Jupiterska drömmar om oändligt varierande livsformer, i soligt grön regnskog
Saturniska ritualer av kyligt lila djup, längs karga gamla gränder
777
26 juli 2011
Aprikos Blues
Har aldrig riktigt gillat blues, men nu börjar jag hänga med i den långsamma galoppen...
A
Varje gång jag är i affären
blir det mer än bara mat
Varje gång i den ofantliga affären
handlar jag annat och mer än ren mat
-Vad är mat? undrar undulaten
Apan: -Allt som ryms på några fat!
B
Tog en burk med stora persikohalvor
och en liten aprikos
Jo, tog en konservburk med piffiga persikohalvor
men en levande aprikos
Dina trosor hänger på balkongräcket kvar
Säg när ska BH:n flyga sin kos?
C
Så skaffa jag choklad med lakritzsmak
och det var faktiskt ganska gott
Så jag gick och skaffa en till choklad med lakritzsmak
och det var fortfarande gott
Men sen mindes jag marsipan och mint -
slängde salmiak ut ur mitt slott
[blandade solon]
D
Då blev man sugen på en bit limpa
med smör och smultron på
Då blev man sugen på en hel limpa
och en ask smör med massa små smultron där uppå
Jodå, visst blev jag en smula fetare
nå, det får gå
E
Emellanåt tar jag klunkar
av portvin eller från kran
Mellan klunkarna tas det små mellanmålsklunkar
av portvin eller från kran
ty kolsyrat är så så jäkla mättande
Vill helst äta hela dan
F
Så har vi kommit fram till fiskpinnarna
De går fint till sötsur sås
Så har vi redan kommit fram till fiskpinnarna, sitter aldrig fel,
slinker ner med sötsur sås
Oj, jag glömde koka potatisarna
och salladen har blitt turkos
[blandade solon]
G
Jag brukade sluka yoghurt
med fullkornsmüsli i
Skulle kunna tänka mig å återgå från glassen till yoghurt
fast har ju likafullt müslin i
För en godisgris ger det viss stadga
att ha havre å hålla sig i
H
Har en häst härutanför huset
Hon skall aldrig nånsin bli kött
Stans smaskigaste häst klättrar omkring på brandstegarna till huset
Hon är sliten och trött men blir aldrig kött
Håller mig hellre hungrig i hundra år
än känner hur världens härligaste har dött
777
A
Varje gång jag är i affären
blir det mer än bara mat
Varje gång i den ofantliga affären
handlar jag annat och mer än ren mat
-Vad är mat? undrar undulaten
Apan: -Allt som ryms på några fat!
B
Tog en burk med stora persikohalvor
och en liten aprikos
Jo, tog en konservburk med piffiga persikohalvor
men en levande aprikos
Dina trosor hänger på balkongräcket kvar
Säg när ska BH:n flyga sin kos?
C
Så skaffa jag choklad med lakritzsmak
och det var faktiskt ganska gott
Så jag gick och skaffa en till choklad med lakritzsmak
och det var fortfarande gott
Men sen mindes jag marsipan och mint -
slängde salmiak ut ur mitt slott
[blandade solon]
D
Då blev man sugen på en bit limpa
med smör och smultron på
Då blev man sugen på en hel limpa
och en ask smör med massa små smultron där uppå
Jodå, visst blev jag en smula fetare
nå, det får gå
E
Emellanåt tar jag klunkar
av portvin eller från kran
Mellan klunkarna tas det små mellanmålsklunkar
av portvin eller från kran
ty kolsyrat är så så jäkla mättande
Vill helst äta hela dan
F
Så har vi kommit fram till fiskpinnarna
De går fint till sötsur sås
Så har vi redan kommit fram till fiskpinnarna, sitter aldrig fel,
slinker ner med sötsur sås
Oj, jag glömde koka potatisarna
och salladen har blitt turkos
[blandade solon]
G
Jag brukade sluka yoghurt
med fullkornsmüsli i
Skulle kunna tänka mig å återgå från glassen till yoghurt
fast har ju likafullt müslin i
För en godisgris ger det viss stadga
att ha havre å hålla sig i
H
Har en häst härutanför huset
Hon skall aldrig nånsin bli kött
Stans smaskigaste häst klättrar omkring på brandstegarna till huset
Hon är sliten och trött men blir aldrig kött
Håller mig hellre hungrig i hundra år
än känner hur världens härligaste har dött
777
25 juli 2011
mera mera ur Familjen Björnbärsbäcks Bärplockarbok
fredag 37:e juni
vid pennan : Pappan, Björn-Ejnar Björnbärsbäck
å krusbären har då mognat så ini helsinki sakta
kom haren och skulle ha
men jag öronmärkte varelsen med vattenpistolen
å pojken vart tillbaks från staden
hade sett hur de gör oärligt vin på svarta vinbär
och ännu fräckare tillsätter de våra smultron
åt tursamt nog ingen upp Sebastian
fast har ju björnbärssaften i blodet
så han hade lätt rivit upp deras magsäckar och lufsat hem
som avkoppling sku vi ut å fiska
men fick finska
nu smyger hon efter oss på bäck efter bäck
fått återigen spela Creedence Clearwater Revival
för å styrka mig i denna ohyggliga myggcirkus
slår då ned tältpinnarna i rätta hörnen gör det bandet!
jo, folk har fått hela vår släkt om bakfoten
varken skogstroll eller sommartomtar är vi
enbart självodlande bärplockare
å blir gott om paj i år att bita i
Elisabeth ordnar både med blåbär och utkast till äpplen
smular ned sedan sylten fått sitt
fredag 38:e juni
vid pennan : Grannen, Mirja-Slikka Hallonen
Jo
nog har jag sett denn familjen härjja
från hjortronmyran till hallonsnåren
iijen och bort och hem
och hem iijen tills smultronen blev jordgubbegummor
i en sällsynt förvuxen sääsong
å så dessa båtturer pojjkken tar på strax varenda bäkk
kan tro barnen bara får bääär till mat
tror jag det så rödmosigt sööta som de äär
nå många björnbärsbäckar små
bliva månde ända bort till Åbo
fast tokigare far får man leta efter, får hattifnatt från dag till annan
kkrossar bääär på viita dukar gör Björn
och dricker vinbärsvin svart
fastän hustrun blev frälst av helt vanlig dansbandscountry
så föga båtar huru denn mannen kör sin syltkkonst
när nu honan går och rensar varjje utkast och kkladd
äär ju hårdkkok med burklokk som gäller jo
å så dessa små omkringstrosanden
som flikkan har för sig mellan grinndhålen här
må hemulerna ana hon sööker sitt råddjur
777
vid pennan : Pappan, Björn-Ejnar Björnbärsbäck
å krusbären har då mognat så ini helsinki sakta
kom haren och skulle ha
men jag öronmärkte varelsen med vattenpistolen
å pojken vart tillbaks från staden
hade sett hur de gör oärligt vin på svarta vinbär
och ännu fräckare tillsätter de våra smultron
åt tursamt nog ingen upp Sebastian
fast har ju björnbärssaften i blodet
så han hade lätt rivit upp deras magsäckar och lufsat hem
som avkoppling sku vi ut å fiska
men fick finska
nu smyger hon efter oss på bäck efter bäck
fått återigen spela Creedence Clearwater Revival
för å styrka mig i denna ohyggliga myggcirkus
slår då ned tältpinnarna i rätta hörnen gör det bandet!
jo, folk har fått hela vår släkt om bakfoten
varken skogstroll eller sommartomtar är vi
enbart självodlande bärplockare
å blir gott om paj i år att bita i
Elisabeth ordnar både med blåbär och utkast till äpplen
smular ned sedan sylten fått sitt
fredag 38:e juni
vid pennan : Grannen, Mirja-Slikka Hallonen
Jo
nog har jag sett denn familjen härjja
från hjortronmyran till hallonsnåren
iijen och bort och hem
och hem iijen tills smultronen blev jordgubbegummor
i en sällsynt förvuxen sääsong
å så dessa båtturer pojjkken tar på strax varenda bäkk
kan tro barnen bara får bääär till mat
tror jag det så rödmosigt sööta som de äär
nå många björnbärsbäckar små
bliva månde ända bort till Åbo
fast tokigare far får man leta efter, får hattifnatt från dag till annan
kkrossar bääär på viita dukar gör Björn
och dricker vinbärsvin svart
fastän hustrun blev frälst av helt vanlig dansbandscountry
så föga båtar huru denn mannen kör sin syltkkonst
när nu honan går och rensar varjje utkast och kkladd
äär ju hårdkkok med burklokk som gäller jo
å så dessa små omkringstrosanden
som flikkan har för sig mellan grinndhålen här
må hemulerna ana hon sööker sitt råddjur
777
21 juli 2011
Dolly Party o Roj Rogers
country story 1 (or 2)
Det var en gång Dolly Party och Roj Rogers. De hade gjort det mitt ute på prärien. Dolly Party var bara en, men ett riktigt fårkött besatt hon. Roj Rogers var två. Han hade delat upp sig i de bägge bröderna som sedermera startade en bensinmack. Nu stod den där mitt ute på prärien, macken alltså (ej bröderna Macahan). Varje gång Dolly Party kom ropade hon på Jimmie, han med den bruna banjon. Det tyckte Roj Rogers kändes snöpligt. De spelade hellre Jim Reeves under arbetstid. Dock när Dolly Party skulle pingla sig ut genom dörren igen, då hade brödernas humör förändrat sig. Då kunde de gott plocka fram den bruna banjon, om bara Jimmie höll sig kvar i bagageluckan. Det gjorde den lille cowboyen glatt. Efter stängningsdags gick de tre och tittade på en filmskärm. Där sågs Dolly i Dallas. Tidigt nästa morgon hittade man ny olja. Den fanns i form av en fläck på insidan av Dolly Partys dräkt. Hon påstod det måste vara vin av svarta vinbär, som läckt igenom många färger förr. Men Roj Rogers visste hur alla modeller funkar. Roj Rogers jobbade aldrig nattetid, så det kunde inte vara någon av bröderna. Återstod då bara Jimmie Rodgers, för Jim Reeves kunde omöjligen ha rivit sig ut ur affischen som satt där den alltid suttit. Dolly Party red dock redan mot Detroit. Hon skulle hitta någon roligare rundsmörjare.
777
Det var en gång Dolly Party och Roj Rogers. De hade gjort det mitt ute på prärien. Dolly Party var bara en, men ett riktigt fårkött besatt hon. Roj Rogers var två. Han hade delat upp sig i de bägge bröderna som sedermera startade en bensinmack. Nu stod den där mitt ute på prärien, macken alltså (ej bröderna Macahan). Varje gång Dolly Party kom ropade hon på Jimmie, han med den bruna banjon. Det tyckte Roj Rogers kändes snöpligt. De spelade hellre Jim Reeves under arbetstid. Dock när Dolly Party skulle pingla sig ut genom dörren igen, då hade brödernas humör förändrat sig. Då kunde de gott plocka fram den bruna banjon, om bara Jimmie höll sig kvar i bagageluckan. Det gjorde den lille cowboyen glatt. Efter stängningsdags gick de tre och tittade på en filmskärm. Där sågs Dolly i Dallas. Tidigt nästa morgon hittade man ny olja. Den fanns i form av en fläck på insidan av Dolly Partys dräkt. Hon påstod det måste vara vin av svarta vinbär, som läckt igenom många färger förr. Men Roj Rogers visste hur alla modeller funkar. Roj Rogers jobbade aldrig nattetid, så det kunde inte vara någon av bröderna. Återstod då bara Jimmie Rodgers, för Jim Reeves kunde omöjligen ha rivit sig ut ur affischen som satt där den alltid suttit. Dolly Party red dock redan mot Detroit. Hon skulle hitta någon roligare rundsmörjare.
777
20 juli 2011
Travaren
777
Travaren
var en
var två
var tredje blank
blinkade fyrtornet
mot rymdsonden
red sig hästen
närmare sin nebulosa
stod på mulen
i ensammaste sol
tills en vacker gryning boktraven rasar
och raderna får byta
volym med varandra
777
Travaren
var en
var två
var tredje blank
blinkade fyrtornet
mot rymdsonden
red sig hästen
närmare sin nebulosa
stod på mulen
i ensammaste sol
tills en vacker gryning boktraven rasar
och raderna får byta
volym med varandra
777
17 juli 2011
RYMDTRAV (yttre spår invändigt)
...som möjligtvis urartade till något annat, fastän den kanhända redan var något annat...
i serien Sällsamma Sporter
Rymdtrav går helt enkelt till så att man sänder upp ett fält med hästar i rymden. Där får de ta ett par dryga varv runt Jupiter (Mars för mindre tränade individer). När vinnaren har visat vad han eller hon går för, då skickas samtliga hästarna ner på jorden igen. Det senare momentet får ta den tid det tar, medan själva kretsloppet måste gå så fort som möjligt. Vissa torsdagskvällar skymtar på himlavalvet hela flottor med varandra avlösande fält. Utan att trava rakt in i någon satellit, gör solsystemets bästa hästar upp om en plats i världsrymden. Mercury Messias och Kentucky Skyline brukar hålla raketfart ända in på upploppet, medan spurtare som Who Comes Soon eller Splendid Solglimt har en tendens att sätta himlakropparna i nya gungningar.
Ifall rätt vinnare har satsat på rätt vinnare sker strax ett guldregn över valda delar av mänskligheten. Hamnar hästen på plats går det också bra för många människor. Oddsen kan bli skyhöga här, emedan resultaten är mycket mer oförutsägbara än under jordiska tävlingsformer. De flesta hästar är fortfarande ovana vid att frusta fram i syrgasmask, ja, än mer oerfarna vad gäller magnetskorna. Banan består av asteroidiskt smågrus som sopats ihop till lämpligt superförtätade strängar. Likt förbannat får häst efter häst för sig att "man kommer ramla ner". I själva verket är sporten lika säker som ett spår på en skivtallrik. Jupiter håller kraftigaste koll på hela omloppsbanan, men det har hästarna ingen aning om. Var och en kusk måste inge förtroende i sin kuse, likt kaptenen manövrera sin svävare. Knappt heller hjälper det att rymddräkterna är hemstickade, ty den bitvis väldigt tomma ofantligheten kan bli riktigt skrämmande. Inga hål är dock tillåtna, vare sig maskhål eller svarta.
De deltagare som till äventyrs börjar galoppera, som om helt andra galaxer stod på spel - de blir ej nedsläppta till jorden igen, inte på många månvarv. Disappearing Quality heter en häst som galopperade så många gånger att han för all framtid förblir därute och snurrar. Många ser DQ som ett nytt alternativ till Pluto, fast med såpass förlängd omloppstid hinner man egentligen aldrig få någon bild av honom. Blickarna dras snart åter mot hästarna i nästa lopp och nästa. Fordonen anländer lika intensivt som de avlägsnar sig från den enorma parkeringsplatsen utanför rymdbasens idiotsäkra stängsel. Alla bidrar de till upptrissandet av de dynamiska oddsen, knådar kakan med åtskilliga hästkrafter, som arrangörerna söker stävja genom att göra reklam för förhandstippade favoriter. Karamellflickorna delar ut omslagspapper med Mercury Messias på. Tabellerna talar för en lätt seger ikväll också. Space Oddity är en konstruerad yttersta gräns, som oddset aldrig får överstiga. Den håller sig närmare tusen ljusår gånger insatsen, men aldrig mer.
Dock lever revanschlusten kvar i somliga näsborrar, även ute i universum. Vi tänker inte slänga ut pengar för fem öre, bara ta emot de miljoner som vi redan jobbat ihop. Vi skall lämna sulkyn och springa så fort att rymdfartsbolaget aldrig kommer ikapp oss. Vi rider på hästarna som tar oss med ut i kosmos. För det gör de väl, helt frivilligt? Det finns ju gröda på betydligt grönare planeter än denna. Det blir galopp på galopp mot galna galaxer. I värsta fall kommer media att satsa på oss, som en cirkus på sina varelser, för den publika dragningskraftens skull. Då tävlar vi ej längre mot varandra. Då kämpar vi för en uppmärksamhet som ingen stjärna lyckas behålla helt ensam. Nu måste vi hitta en okänd sport, alternativt gräva upp en glömd. Vi behöver relativt jämbördiga motståndare att terrorbalansera tillsammans med. Ännu ett planetarium skapas.
777
i serien Sällsamma Sporter
Rymdtrav går helt enkelt till så att man sänder upp ett fält med hästar i rymden. Där får de ta ett par dryga varv runt Jupiter (Mars för mindre tränade individer). När vinnaren har visat vad han eller hon går för, då skickas samtliga hästarna ner på jorden igen. Det senare momentet får ta den tid det tar, medan själva kretsloppet måste gå så fort som möjligt. Vissa torsdagskvällar skymtar på himlavalvet hela flottor med varandra avlösande fält. Utan att trava rakt in i någon satellit, gör solsystemets bästa hästar upp om en plats i världsrymden. Mercury Messias och Kentucky Skyline brukar hålla raketfart ända in på upploppet, medan spurtare som Who Comes Soon eller Splendid Solglimt har en tendens att sätta himlakropparna i nya gungningar.
Ifall rätt vinnare har satsat på rätt vinnare sker strax ett guldregn över valda delar av mänskligheten. Hamnar hästen på plats går det också bra för många människor. Oddsen kan bli skyhöga här, emedan resultaten är mycket mer oförutsägbara än under jordiska tävlingsformer. De flesta hästar är fortfarande ovana vid att frusta fram i syrgasmask, ja, än mer oerfarna vad gäller magnetskorna. Banan består av asteroidiskt smågrus som sopats ihop till lämpligt superförtätade strängar. Likt förbannat får häst efter häst för sig att "man kommer ramla ner". I själva verket är sporten lika säker som ett spår på en skivtallrik. Jupiter håller kraftigaste koll på hela omloppsbanan, men det har hästarna ingen aning om. Var och en kusk måste inge förtroende i sin kuse, likt kaptenen manövrera sin svävare. Knappt heller hjälper det att rymddräkterna är hemstickade, ty den bitvis väldigt tomma ofantligheten kan bli riktigt skrämmande. Inga hål är dock tillåtna, vare sig maskhål eller svarta.
De deltagare som till äventyrs börjar galoppera, som om helt andra galaxer stod på spel - de blir ej nedsläppta till jorden igen, inte på många månvarv. Disappearing Quality heter en häst som galopperade så många gånger att han för all framtid förblir därute och snurrar. Många ser DQ som ett nytt alternativ till Pluto, fast med såpass förlängd omloppstid hinner man egentligen aldrig få någon bild av honom. Blickarna dras snart åter mot hästarna i nästa lopp och nästa. Fordonen anländer lika intensivt som de avlägsnar sig från den enorma parkeringsplatsen utanför rymdbasens idiotsäkra stängsel. Alla bidrar de till upptrissandet av de dynamiska oddsen, knådar kakan med åtskilliga hästkrafter, som arrangörerna söker stävja genom att göra reklam för förhandstippade favoriter. Karamellflickorna delar ut omslagspapper med Mercury Messias på. Tabellerna talar för en lätt seger ikväll också. Space Oddity är en konstruerad yttersta gräns, som oddset aldrig får överstiga. Den håller sig närmare tusen ljusår gånger insatsen, men aldrig mer.
Dock lever revanschlusten kvar i somliga näsborrar, även ute i universum. Vi tänker inte slänga ut pengar för fem öre, bara ta emot de miljoner som vi redan jobbat ihop. Vi skall lämna sulkyn och springa så fort att rymdfartsbolaget aldrig kommer ikapp oss. Vi rider på hästarna som tar oss med ut i kosmos. För det gör de väl, helt frivilligt? Det finns ju gröda på betydligt grönare planeter än denna. Det blir galopp på galopp mot galna galaxer. I värsta fall kommer media att satsa på oss, som en cirkus på sina varelser, för den publika dragningskraftens skull. Då tävlar vi ej längre mot varandra. Då kämpar vi för en uppmärksamhet som ingen stjärna lyckas behålla helt ensam. Nu måste vi hitta en okänd sport, alternativt gräva upp en glömd. Vi behöver relativt jämbördiga motståndare att terrorbalansera tillsammans med. Ännu ett planetarium skapas.
777
10 juli 2011
Träd som jag aldrig känt till så mycket om
Träd # 3 : Cedern
Ceder, A B Ceder!
Vi har vässat dina pennor
vid vår frökens kateder
och sedermera tuggat i oss
av kunskapens torra saft
ce derouler = utveckla sig (?)
Ett tu tre lär
du aldrig låta dig ihopvikas till nån massproducerad tetraeder
ty styv likt ett pilskaft
och stark som en kryddoft
bereder du vad kronan på verket mer än ved är
Se där!
ditt trä
förgyller ju de allra skönaste fasader
och hederliggör sedan
helt enkelt de mest beskedliga inredningar
du gren av ädelgran
i bibliska bergen
redan vid rötterna
växer du osedvanligt högt upp
Träd # 9 : Linden
Lind, du stora lilla lind
med dina hjärtinnerliga blad
i grönaste rodnad
finns du vid varannan grind
över varannan bänk
så vanligt utbredd att jag aldrig tänkt
och så sällan min kind känt
hur det är du
fröken Cecilia
från bohus till bauhaus
såväl som i finare sniderier
medan din sydligare syster
silverlinden
förmodas vara upphov till många humlors död
som inte märkt nån skillnad
mellan sött och söt
när de sugna spridit din nöt
och blommar minsann det gör du
fast först i juli
senare än alla andra fruntimmer här
skygg som en hind
så jungfrueligt trind
lindar jag dina hjärtans kvistar
om febriga fingrarna mina som du binder
till en inre vind
den sommarsnuviga torrhostan
eller dylikt hinder
som snart ditt blomstrande té förlöst
777
8 juli 2011
7 juli 2011
nyfödd systerson
777
så ligger de där ute i verkliga livet
lilla syster med lilla barnet
lika lugna som dödssmärtans andetag var odrägliga
mellan två sammandragningar, ännu inte tillräckligt täta, hade vi magiskt samtal
nej inget jobb är förgäves
hade syster varit på god väg att föda hemma
för väl i förlossningssängen stod porten redan på glänt
777
så ligger de där ute i verkliga livet
lilla syster med lilla barnet
lika lugna som dödssmärtans andetag var odrägliga
mellan två sammandragningar, ännu inte tillräckligt täta, hade vi magiskt samtal
nej inget jobb är förgäves
hade syster varit på god väg att föda hemma
för väl i förlossningssängen stod porten redan på glänt
777
6 juli 2011
mera ur Familjen Björnbärsbäcks Bärplockarbok
en stafett-journal genom en fingerad familjs olika ögon (inleddes tidigare)
fredag 34:e juni
vid pennan : Mamman, Elisabeth Cecilia Björnbärsbäck
okristeligt hur de far omkring
hela manfolket här i familjen
för en handfull försvunna smultrons skull
som om byn vore vilda västern smyger de rådjur
och ryker feber, får reda på hur bären
förbannatvis sålts som vin i stan
sen sitter de i stugan och spanar
hur allt ska gå i damfotbollen
kvällarna igenom så gott om målchanser
förspiller sig på förklät
ty ens egna händer passat på
å göra sylt av kålrötterna
fick flickans flätor en aldrig skådad smak
springer hon mot grinden ur grinden från grinden
får lov att somra sig begriper jag
som något ur ett Gripe-mysterium
ligger brevet på farstubron
att imorgon börjar gästerna plocka längs våra myrmarker
ska vi dra med märkpenna
över de sextiosju tuvor vi får fridlysa
kan bli särskilt gott om sydamerikaner i år
fredag 35:e juni
vid pennan : lilla systern, Björkla Björnbärsbäck
Bjässe namn sånt sjåå
hela vår fammilj fikk
för bara nåra smulltron bortta
var ju jag som tog domm
knaptt änns ett strå
å ingen som stjälde
skullä ju bjuda till domm som landatt
bortti gläntan igår
me sin orgelmaschin
men när jag komm dit ijen
då var bara trädstolarna kvar
och mussiken av Anna Järrvinän
jag fick gjömma bären bakomm
en blomma å be hummlona
att inte smaka domm ännu
sååg senn denn pojjken
som spelatt så sällsammt på orgeln
nu vid grindden som jag skullä ta hemmåt
så jag peekade mot smulltronen och förssvann
hissnannde över obekannta bäkkar
få vi see imorrn vämm som har hittatt vad
fredag 36:e juni
vid pennan : Kusinen, Eskil Blåbärsbläck
tog kärran och kikade upp en stund
hos Björn-Ejnars bortåt träskmarkerna
ville kolla hur gott om hjortron de fått
nå, så får man se hur kusinen sadlat om helt till trädgård
gröna vinbär var på gång
och hästen hade redan tagit hinkvis med hallon
på varsin skranglig pall
bakom buskarna satt hela familjen
med bandspelarn fortfarande fullmatad med Buffalo Springfield
de har då fått bära sina bär
både en o två gånger
som de äkta Björnbärsbäckar de är
men numera är det mitt fruntimmer
som har barn i sin spann
redo att sköljas ut när juni tagit slut
sedan kan vi bägge familjerna
gå på bärjakt sommaren igenom
med lite badminton mellan mellanmålen
nå, så kunde allt ha fått bli
måste dock ta stigarna tillbaks till stan ikväll
och plocka bland de senaste uppgifterna
777
fredag 34:e juni
vid pennan : Mamman, Elisabeth Cecilia Björnbärsbäck
okristeligt hur de far omkring
hela manfolket här i familjen
för en handfull försvunna smultrons skull
som om byn vore vilda västern smyger de rådjur
och ryker feber, får reda på hur bären
förbannatvis sålts som vin i stan
sen sitter de i stugan och spanar
hur allt ska gå i damfotbollen
kvällarna igenom så gott om målchanser
förspiller sig på förklät
ty ens egna händer passat på
å göra sylt av kålrötterna
fick flickans flätor en aldrig skådad smak
springer hon mot grinden ur grinden från grinden
får lov att somra sig begriper jag
som något ur ett Gripe-mysterium
ligger brevet på farstubron
att imorgon börjar gästerna plocka längs våra myrmarker
ska vi dra med märkpenna
över de sextiosju tuvor vi får fridlysa
kan bli särskilt gott om sydamerikaner i år
fredag 35:e juni
vid pennan : lilla systern, Björkla Björnbärsbäck
Bjässe namn sånt sjåå
hela vår fammilj fikk
för bara nåra smulltron bortta
var ju jag som tog domm
knaptt änns ett strå
å ingen som stjälde
skullä ju bjuda till domm som landatt
bortti gläntan igår
me sin orgelmaschin
men när jag komm dit ijen
då var bara trädstolarna kvar
och mussiken av Anna Järrvinän
jag fick gjömma bären bakomm
en blomma å be hummlona
att inte smaka domm ännu
sååg senn denn pojjken
som spelatt så sällsammt på orgeln
nu vid grindden som jag skullä ta hemmåt
så jag peekade mot smulltronen och förssvann
hissnannde över obekannta bäkkar
få vi see imorrn vämm som har hittatt vad
fredag 36:e juni
vid pennan : Kusinen, Eskil Blåbärsbläck
tog kärran och kikade upp en stund
hos Björn-Ejnars bortåt träskmarkerna
ville kolla hur gott om hjortron de fått
nå, så får man se hur kusinen sadlat om helt till trädgård
gröna vinbär var på gång
och hästen hade redan tagit hinkvis med hallon
på varsin skranglig pall
bakom buskarna satt hela familjen
med bandspelarn fortfarande fullmatad med Buffalo Springfield
de har då fått bära sina bär
både en o två gånger
som de äkta Björnbärsbäckar de är
men numera är det mitt fruntimmer
som har barn i sin spann
redo att sköljas ut när juni tagit slut
sedan kan vi bägge familjerna
gå på bärjakt sommaren igenom
med lite badminton mellan mellanmålen
nå, så kunde allt ha fått bli
måste dock ta stigarna tillbaks till stan ikväll
och plocka bland de senaste uppgifterna
777
5 juli 2011
2 juli 2011
Två Månvarv från Venus (episod 11)
börjar här II:a blocket i berättelsen "Ett Månvarv från Venus"
Så himla ihärdigt hett härute vid Jupiter - hur är det möjligt?! Visserligen ligger fältet mot Venus öppet som en öken, nu sedan Jorden och Mars är försvunna. Ändå har vägen till Solen knappast blivit kortare. Måste vara Venus som fått extra hög feber. Hennes torrhosta slungade ju ut oss ända hit. Vi blev satelliter runt ett avsevärt större sammanhang, som ännu växer. Kändes först som att bli avkastad från skenande hästar, bara det att vi aldrig landade. Öknen övergick nyligen i regnskog, men vi svävar omkring ovanför djungeln, kommer inte ner till de fuktiga skikten. Skuggornas flätverk ser hisnande inbjudande ut längs husvåningarna. Djuren lever därinne alltsedan Jupiter åt upp Jorden. Vi har redan erfarit hur Venus drog åt sig Mars, likt en planta sin pollinatör. Hon började dra i hans ena måne och slök sedermera hela mannen. Utåt sett verkade det som om han självutlöste, drog sig i hennes trådar. Då hade Mars båda månar redan blivit Venus första egna måne. Vem som fick vem att explodera vet vi väldigt lite om. Däremot avslöjar sig ur rullarna hur Jupiters bana håller på att glida in mellan den långsamma tjurens horn. Det är nu vi kan växa som mest konkret. Även fast två steg fram tycks som ett tillbaka...
Vi rider från varsin tid. När du rider ut ur regnskogen rider jag in i regnskogen. När jag rider ut i öknen rider du in från öknen. Ett par minuter möts vi, stirrar varann torrt i våra fuktiga ögon, likt ihåliga träd. Uppdraget skulle kunna vara en film av och/eller med Clint Eastwood. Han är den veteran som vi helst skulle sända ut i rymden, om man tog oss på fullaste allvar med torraste humor. Det krävs mod för att hålla moralen vid sånt spännande liv, hela sommaren flytande. Vi försöker minnas om vi är fiender eller vänner, men glömmer bort varje gång. Egentligen är vi nog allt mellan himmel och jord. Stenbockarna följer varenda rörelse vi gör - eller inte gör. De har förirrat sig till de brasilianska bergen. Bubblan blåstes upp och blåstes in. När den sprack låg den klibbigaste vätska över vareviga benbit. Det var inget blod från vare sig redwood eller rävsvanstall. Det var ett sekret som rentav skorpionen fastnade i. Insikten blev dubbelt så förlamande. Nu skulle Alain Delon tillbringa resten av livet bakom lås, bland alla sina demoner insekterna. Varför hade han aldrig ens försökt jobba som hederlig arkeolog mens tid var?! Här hjälper varken konfrontation eller uppgivenhet. Det måste till en tredje väg genom W. Kartan kunde gott och väl ha ritats om av Cartwright. Och om de överlevde öknen så kan skorpionen klättra upp genom trädet invändigt. Väl i kronchakrat häver han sig ut över apornas planet, den lekfullt stupande Amazonas, och hänger där högt över all småsinthet.
777
Så himla ihärdigt hett härute vid Jupiter - hur är det möjligt?! Visserligen ligger fältet mot Venus öppet som en öken, nu sedan Jorden och Mars är försvunna. Ändå har vägen till Solen knappast blivit kortare. Måste vara Venus som fått extra hög feber. Hennes torrhosta slungade ju ut oss ända hit. Vi blev satelliter runt ett avsevärt större sammanhang, som ännu växer. Kändes först som att bli avkastad från skenande hästar, bara det att vi aldrig landade. Öknen övergick nyligen i regnskog, men vi svävar omkring ovanför djungeln, kommer inte ner till de fuktiga skikten. Skuggornas flätverk ser hisnande inbjudande ut längs husvåningarna. Djuren lever därinne alltsedan Jupiter åt upp Jorden. Vi har redan erfarit hur Venus drog åt sig Mars, likt en planta sin pollinatör. Hon började dra i hans ena måne och slök sedermera hela mannen. Utåt sett verkade det som om han självutlöste, drog sig i hennes trådar. Då hade Mars båda månar redan blivit Venus första egna måne. Vem som fick vem att explodera vet vi väldigt lite om. Däremot avslöjar sig ur rullarna hur Jupiters bana håller på att glida in mellan den långsamma tjurens horn. Det är nu vi kan växa som mest konkret. Även fast två steg fram tycks som ett tillbaka...
Vi rider från varsin tid. När du rider ut ur regnskogen rider jag in i regnskogen. När jag rider ut i öknen rider du in från öknen. Ett par minuter möts vi, stirrar varann torrt i våra fuktiga ögon, likt ihåliga träd. Uppdraget skulle kunna vara en film av och/eller med Clint Eastwood. Han är den veteran som vi helst skulle sända ut i rymden, om man tog oss på fullaste allvar med torraste humor. Det krävs mod för att hålla moralen vid sånt spännande liv, hela sommaren flytande. Vi försöker minnas om vi är fiender eller vänner, men glömmer bort varje gång. Egentligen är vi nog allt mellan himmel och jord. Stenbockarna följer varenda rörelse vi gör - eller inte gör. De har förirrat sig till de brasilianska bergen. Bubblan blåstes upp och blåstes in. När den sprack låg den klibbigaste vätska över vareviga benbit. Det var inget blod från vare sig redwood eller rävsvanstall. Det var ett sekret som rentav skorpionen fastnade i. Insikten blev dubbelt så förlamande. Nu skulle Alain Delon tillbringa resten av livet bakom lås, bland alla sina demoner insekterna. Varför hade han aldrig ens försökt jobba som hederlig arkeolog mens tid var?! Här hjälper varken konfrontation eller uppgivenhet. Det måste till en tredje väg genom W. Kartan kunde gott och väl ha ritats om av Cartwright. Och om de överlevde öknen så kan skorpionen klättra upp genom trädet invändigt. Väl i kronchakrat häver han sig ut över apornas planet, den lekfullt stupande Amazonas, och hänger där högt över all småsinthet.
777
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
