Platoniska Platina

i serien Kemisk Kärlek



Platina, var har du dina
dyrbaraste drömmar o din oersättliga plats?

Först trodde jag du var av plast
tills jag skådade din metall
själva du
under falskt alldaglig patina
lät du precis
ditt ädla hjärta
plantera sin asfina natur
Upptäcker jag nu
hur du
skrattar med guldlika strålar
glänser med silvriga tårar

som satt du alltför länge fast
i någon esoterisk zon
mitt emellan första
och andra plats

Å andra sidan medaljen
eller skall vi säga plattan -

- varför känner jag mig
som en inbrottstjuv i ditt palats?
Har ju bara dykt upp
för att beröva dig dina
dyrbara rykten, Platina
så att du kan känna dig
som ett vanligt hederligt grundämne


De påstår
att min kärlek till dig är platonisk
men i min idévärld
det skulle du bara veta
gör jag de smutsigaste legeringar
med just dig
och någon mer

och i Det Skönas sanna värld
gör du detsamma med mig
och många andra

Inatt kallade jag dig
rentav för Tina
trots att det knappt rimmar
och säljer mindre
(inspirerad av Sundströms Sabina)

Ifall du tycker Tina låter för naket
och kallt
så skall du tids nog
snart hinna
få känna hur du tinar upp!



Så, medan jag plockar fram plånboken -

- varför tar vi par example
inte och pratar
en smula eller tu
vi två?!

Bla bla bla Tina
som mat att tysta guldskulden med
om Pontius Pilatus
please tell me once more...

Tvi!
inte bra det då?

Ogina lata kvinna
dina pattar får mig att påminna
mig om livets små
oproportionerligt pillimariskt besmyckade
planlösa plattityder

eller Paradiset trots metallt









010