Förbryllande Beryllium [Kemisk Kärlek]
Beryllium, du förbryllar mig!
i din mineraliska skepnad
själva beryllen
ligger du bakom minst fyra nyanser
av ädelsten
inte minst smaragden
vars smarriga lugn
fyller mina nervösa fyllevisor
med kärlekens klart koncentrerade sken
din sten som ingalunda smälter
hur än hon upphettas
ty hon spricker hellre i tusen bitar
än låter sig flytas bort
så när jag går över smaragdstänkta berg
benämner jag dig i din grönaste färg
Agda Esmeralda
emedan jag fyrfaldigt blir
av ditt grundläggande namn så yr så yrr
som liksom kryllar
av olika trappor, bersåer och rum
med tyngsta tyllgardiner
Berätta, hur kan du bebo
en av de allra första, översta salarna
i periodiska systemets slott
med gott om yta
att byta partiklar
medan Guld får nöja sig med ett rum flera våningar
längre ner
trängre på elektroner
trots att hennes majestäts stjärnglans
har varit känd betydligt
längre...?
Dessutom har man kapslat in dig
i kärnreaktorer i tro
att du skall få livet att gå
ännu lättare
likt aluminium i rymdraketer
men i ditt mikroskopiska fall
i miniatyriska röntgenrör
fastän jag ju redan ser
vad det är jag runkar till
och en fransman framställde metall av dig
genom att reducera klorid via kalium
som om du ej redan vore
den jordartsmetall som du är
förvillar alltjämt din natur
mina prydligaste förbryllelser, Beryllium
010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar