Forever Oss Fosfor O genomsyrande Syre

[alltjämt i serien Kemisk Kärlek]




Fosfor
får jag kalla oss för oss?


vart jag än for
fanns du med
för du finns fortfarande
bor i mina ben
fyller dessa muskler
ihopkalkad med Kalcium
liksom allt fett jag har frossat
har du fått blodet att stanna kvar
har aldrig förkrossat minsta tand


du får värma mina fossingar
befria dem från frost
frottera mig
tills jag fått lust att frittera dig
åtminstone på låtsas
och ifall
du låter mig få finna
dina fossil
så må jag åter förlossa dig
i forte fortissimo
ska här slafsas
i gudinnans fisse


Fosfor, vill du vara mitt foster?
fastän jag är farbror
som lever på svåra aforismer
så förstår nog dina gödningsmedel
att forcera mig
till att föda dig


fortare än först
kom servera din mat på ett flygande fosfat
osa mig i NASA
så kan vi forska i kosmos


forever lost
and just as unaware
as the muppet Fozzie bear
I was of
how your fuss mustn't be fired to burn


för du självantänder
och har förmodligen föga facilitet
av mina händer


i din ljusaste form
bär du Lucifers namn
så hur fasansfull ska du då ej framstå
i dina sfartaste fjädrar?!
fast det förstås
ifall dina raketer och fyrverkerier
aldrig hade förmått skådas
av oss
vad skulle det då varit för vits med mörkret?!












O, Syre
kom genomsyra mig
igen o igen
oxygen


lilla pyre
du får trät att pyra
när mitt hjärta
är tillräckligt hett



den dag jag förmår
inte bara andas in dig
utan också ut dig
bara dig

kanske då jag övergått
från Kol
till någon än så länge osynlig livsform
där fotosyntesen kan styras
via cyborgar

ja, då
hinner du säkert få en lite längre syrsosång
från mig eller dylik sirén









010