feniXsländans soliga strid

909

min sånglyriska transformering av "The Phoenix"
en hippie-country-visa av Judee Sill
som sjöng sina mästerliga kompositioner under 70-talets första år
(och som närmast kan liknas vid Joni Mitchell vid samma tid)
tills drogrusen snart fick Sill att försvinna från jordens yta
och lämna kvar en skatt som tycks ha återupptäckts av ganska många nu



I

när solen skar i min rosa måne,
spann sitt nät som en skorpion
man kunde nästan höra skyttens båge

hur jag aldrig når över bron,
står helt snett på ena skon
tills bumerangen vänder om, en hel bataljon


"The sun was red and the fires were roarin'
Stars aligned and the webs were spun
I could've sworn I heard my spirit soarin'

Guess I'm always chasin' the sun
Hopin' we will soon be one
Until it turns around to me, then I try to run"


II

när Fenixen flög som stjärnklar flotta,
fosfor brann och min flod blev tyst
jag sökte spotta ord, men svalde solen

i min mage krigas det tyskt
tills Guds avbild blivit rysk,
såg tusen dockor trasiga föll, så han blev nog kysst


"On phosphorous wings the phoenix floated
Fires froze and the sea was hushed
And when I tried to speak, the sun imploded

And the war will wage in my guts
till the Devil bites the dust
I never saw him losin' a race, but I think he must"


III

en vind kom in och ett kryp fick vingar,
sländor steg ifrån träskets troll
- vill frivilligt vi flyga eller tvingas?

ända sen mitt livs förra roll
har solen lyst åt månens håll
om jag är ärlig eller förljugen - har jag nån koll?


"A great storm raged and the power kept growin'
Dragons rose from the land below
And even now I wonder where I'm goin'

Ever since a long time ago
I've tried to let my feelings show
I'd like to think I'm bein' sincere, but I'll never know"






313