Älva Älgskog vikarierar hos kräft- o kräl-djuren

fjärde episoden ur lärodjurens SommarSkola






Fröken Älgskogs presentation

Glad måndag på er alla blöta! Sommaren står i fullt regn, och vi passar på att ha skolgång medan människorna trots allt är lediga. Egentligen undervisar jag hos däggdjuren i svenska skogen. Men mina ungar fick såpass djupa insikter av de senaste insekterna, att de har flugit till djungeln. Ni behöver mig bättre här i plaskdammen (eller om det är ett akvarium - vi får se). Eran lärare Krabba Kabbalah har ju insjuknat i kräfta. Krabbas kunskaper har krympt, hjärnan går baklänges, och han orkar numera blott vara med i form av elev. Då blir ni sammanlagt sju i denna klassen. Känns skönare och klokare än mina tolv lärjungar, hur bakom flötet ni än må vara?!

Har fått höra att ni ska vara mycket konservativa i den här skolan. Så därför tänker jag ge er uppgiften att beskriva det konservativa. Hur smakar konservativt? Hur förhåller det sig till tillvaron - i eller utanför akvariet?? Som vanligt på mina lektioner låter jag ungarna välja favoritpartier ur redan befintliga texter. Ni känner förmodligen till TrullTrappApan Tritonus, poeten från tredje sidan draperiet? Det är ur hans textrika kammare som ni skola fiska guldkorn. Idag gäller ur fjolårets skörd (imorgon blir det fjolfjol). Och det är tillåtet att omformulera, skapa en eller annan ryggrad som inte fanns där förut. Med andra ord för den som kan vara konservativ på ett kreativt vis...











Krabba Kabbalah


Föreställ dig att din framtid kommer finnas konserverad! Föreställ dig hur din framtid finns kvar - i precis den form som du föreställer dig nu! Då har du fått en viss bild av Framtidernas Museum. Vi promenerar från monter till monter och försöker montera ihop alla nya intryck - kanske till något vi redan hade klart för oss. Framtidernas Museum är sedan evigheter berömt för att gå både runt och framåt och bakåt.

Då och då stannar vi för att förfasas eller förtjusas, förintas eller förevigas. Långt före jordklotet var platt hade mänskliga varelser uppfattningen att framtiden var rund. På så vis skulle all framtid bli samma som nu - eller samma som då - oavsett var man befann sig. Döm själva hur väl det stämmer! Enligt en del framtider skulle detta museum ej kunna existera. Så komplext då att det gör det?!

Riktigt modernt ursprungliga, surreal-sufistiska strömningar vägrar benämna framtiden i former av "den" - dock icke för att dessa skulle vara osanna; blott emedan sådana anspråk skola låsa fast föreställningen i alltför bestämda kategorier. Surreal-sufism och mycket dylikt slipper du grunna på på djupet på museet, för här är det själva förekomsterna av framtid som står på tapeten. Och det mest fantastiska av allt är att framtiderna redan har varit verkliga, fullt levande föreställningar (somliga bevarade som stenkakor eller bildband).











Skölda "sjustjärnan" Skeppspadda



och livet vankar på

från måndamm till country

med bluegrass i växande vägrenar



nu är du yngre än du var förut



och döden vankar på

till måndamm från country

längs baklänges leende landsvägar














Pescatore Scorpioni


Samma dammiga sol som såg oss då
genom dyrbara damer i stängt magasin
dyker upp på nygamla omslag

Sextiåtta-fotade stoet
med högt uppsatta svansar
stod stillare än bordet

tills tennsoldater i brand
från Texas till Torino
galopperade hit bort

Här rider de upp i rymden
ombord på hennes himlakroppar
där joddlar de bortom Jupiter

javisst, det vill vi, Jimmie!
såväl till skepps som mobil
ta världens vidaste varv

Så sluts då spegeln igen
men sista indianen
fick aldrig stängt teleskopet



(...om man tar den vanligaste trappan
inne i stugan som inte är min
återfinns tre gamla klasskamrater
i garderoben
som jag glömt låsa upp. Nu
har de fått vänta
därinne i drygt trettio år
är visserligen förbannade men
har ändå förmågan
att skifta personer
så vårat uppdrag är knappast försent
för cykeln går fortfarande
lika bra
och när jag vaknat
där i verkligheten hängde
en svart indianmask
just före trappan började
visste inte om dess stirrande skratt
var fientligt eller välkomnande
så det dröjde
ett liv innan min rädsla
passerat
och tagit första steget...)











Andrias Anslem Salamander



Världens Äldsta Träd...?


och den långa nakna svansen
sträcker sig torrt
som för att dricka sol ur stjärnhimlen

ljuskällor som visserligen
äro ännu uråldrigare än du
Methuselah
med dina närmare femtusen jordevarv

står du kvar här
i Kalifornien
more than four times as old
as the äldsta småländska oaken
helt ensam
på bergstoppen
Great Basin Bristlecone Pine
tätt omgiven
av dina kusiner
alla övriga rävsvanstallar

ser vi din storhet
inzoomad
den gamligaste individ
vi någonsin har stött på i levande form

Pinus Longaeva
må du leva
länge ännu!

säg har du rentav
redan överlistat Sfinxen
ifråga om oförgänglighet...?











ORMOR
[äfven omnämnd Hummergumman]


32:a juni ur Familjen Björnbärsbäcks Bärplockarbok:


lille farfar tror här varit otyg
med den ohyggliga benägenheten
att våra smultron sno

inatt försvann ytterligare tre
som flickebarnet skulle haft
till icke saft, men väl halsbandet sitt

mina tog de besynnerligtvis ej
emellertid tvangs vi plocka
in dem omogna i syltkällaren

å pojkvaskern fått fara å spåra
med båten på traktens alla bäckar
efter okristliga knytt med ohejdat bärbegär

blott trollsländan varde allt sonen såg
å hon måst vart vansinnigt vacker i håg
hennes vingslidor fordom fick kroppen så kåt

ty säg om aldrig dotterdotter min
ihop sig träffat med denna samling Björnbärsbäck
vore då levfnaden mer lugnfärdig?

nå hundra års somrar gör int ett knott förnär
emedan jag sitter här mognar bär efter bär
må lille farfar förstå hursom somliga alltid försvinna











Croccodil Trilobit


lägger livet i burkar

på somliga skriver jag MAT

medan andra får ALDRIG förbrukas



brukar uppenbarligen ha fler burkar
än jag någonsin tror - är källaren tillräckligt stor?



på några låter jag bli

att skruva åt locket, utifall minnena vill

käkas upp av någon annans liv











Magnetha Musselmaskaya Mollushkov


Månmuséet är känt som det enda museum i hela universum som har öppet på måndagar. Om det är sant vet vi mycket lite om, men vi besöker Månmuséet en vanlig måndag i maj. Omedelbart får vi unika upplevelser - eller om vi redan hade dem på förhand?! För här finns universums samtliga månar samlade. Längs en tryggt arrangerad omloppsbana möter oss en ny måne i varje sal. Härinne, fjärran från solar och planeter, får var och en måne det fokus den förtjänar. Till och med Venus strålar av fröjd över den måne som hon aldrig haft. Det har tagit sin runda tid att slita månarna från sina respektive himlakroppar.

Hur man lyckades få in alla dessa månar i muséet, eller ens en handfull av dem, förblir nog en gåta för oss som aldrig varit på Europa. Blott våran egen måne möter oss med förnöjda små snurranden. Det sker i det allra mittersta rummet. Här känns det som om vi alltid har varit, som i ett moderskepp. För den som vågar går det förmodligen att hitta ut ur muséet igen. Io?! Det är fullt möjligt. Följ det starka återskenet från Titan och vidare bort över Tritons förtrollande fjäll... Där ska du se hur du har fullbordat första lilla etappen på en ofantligt ofullbordbar färd längs universum. Emedan här alltid är måndag, har vi hur gott om tid somhelst på oss att njuta av besöket, just inslungade genom söndagens svarta hål. På negativet var det ursprungligen en sol.























[utanför rutan Oräknad 8]

Puppilotta "sugpropp" Octopussy



kinky keyboard kisser

licks libretto liqueur

mashes Mozart's marzipan

no noble nickelodeon

oozing oldest one

passionately paints piano

improvises intrusive impressions

Rrrrrrrr rewinding rrrrrrrR














wWw