SolMaskinsBubblan

313
909

Stardust's Memory of a Space Oddity


Nu har sångTRansponeringsTRippen naturligt nått fram
till David Bowie, hans "Memory of a Free Festival"
sista spåret ombord på Space Oddity (-68)
eller rättare sagt dess första, fantastiska halva
underskönt melankoliskt tramporgel-magisk
före det opoetiskare dansPartyMantrat tar över
som jag förr i tiden tyckte förstörde hela låten.







När barnen ifrån sommarns slut
samlades i fuktigt gräs
vi sjöng vårt liv och kände L.A-luft
vila i vår hand
Det var England
Det var ruffigt och naivt,
paradisiskt


Känn, vi rörde kärnan då
som rymde varje enskilt liv
Vi ägde glädjens källa rinnande
på låtsas,
fast det kändes så
Jag kysste
många människor då



Å, vill fånga blott ett uns
av all extas som svepte fram den kvällen lång
Vill måla kärlek på en vit ballong

och flyga den från högsta höjd av alla höjder nånsin
vi oss föreställt
från zenbuddhistens
hål till clownens tält


Vi scanna' skyn
med regnbågssyn,
såg rymdskepp likna flodhästar och flyn
Vi lyssna' tyst Venusälvors snack

När Peter sökte tröst ombord
tog rymdkapténskan ton
och hans panflöjt sprack

klev sen ner på elfenben från tornet
Någon blåste frälsningar ur hornet

Vi såg bubblan sväva bort
mot sol......







(när GuldMaskinen återvänt,
då skall dansas hela natten)



[Original Lyrics by not yet Ziggy Stardust]


"The children of the summer's end
gathered in the dampened grass
We played our songs and felt the London sky
resting on our hands
It was God's land
It was ragged and naive
It was Heaven


Touch, we touched the very soul
of holding each and every life
We claimed the very source of joy ran through
It didn't
but it seemed that way
I kissed a
lot of people that day



Oh, to capture just one drop
of all the ecstasy that swept that afternoon,
to paint that love upon a white balloon

and fly it from the topest top of all the tops that man has pushed
beyond his brain
Satori must be
something just the same


We scanned the skies
with rainbow eyes
and saw machines of every shape and size
We talked with tall Venusians passing by

And Peter tried to climb aboard
but the Captain shook his head
and away they soared

climbing through the ivory vibrant cloud
Someone passed some bliss among the crowd

And we walked back to the road
unchained......."







(the Sun Machine is coming down
and we're gonna have a party)


909
313