när hjärtat blir glashalt

tillbaka till tolvraders växelrim


Osjungen ängel 12.1



Den här vintern är mörk som en asfalt

utan snö som kan smälta ditt blod

Livet slirar när hjärtat blir glashalt

tumlar runt på vår hårdaste jord



På min cykel där sitter nu dubbdäck

Du behöver ej sånt, du kör häst

Fastän falla för mig är en skamfläck

kan du skratta, i snön det går bäst



Vi har ridit mot världen runt gathörn

ifrån regnstängda fönster till ljus

Skall jag vakna igen ur min björnsömn

kommer marken att sväva som du











Osjungen ängel 12.4


först jag blott en cykel såg
strax där måste stått ett tjog?!

parkerade mitt på vägen
för kommande buss ivägen


sökte lyfta bort dem snällt
dock ur vattenpuss - vem hällt?!

dessutom i himlen blänkte
ett tjog cyklar till och stänkte


jäklars vilken dum trafik?!
någon kunde bli ett lik

gick hemåt på berget pissvåt
men mötte ej minsta polisbåt











wWw