CirkusScenens Blottlagda mysteRium

313

ännu ett montage av LeMarc-lyrik

Var o en rad här är direkt sprungen ur varsin låt på Peter LeMarcs platta DET FINNS INGET BÄTTRE (1992), på så vis att första "raden" är ur första spåret osv till sista "raden" ur sista stycket. Exakt var raderna ifråga börjar o slutar har jag också modifierat för att passa det omtrollade sammanhanget här. Gör samma sorts montage-procedur i ett par åtskilda exemplar, två perspektiv, olika scener ur samma manus. Peter skrev större delen av albumet ombord på ett hotell vid hamnen i Göteborg.



(CirkusScenen)


vid en bottenlös tjärn stod en båt av porslin

vi var som två barn på en bordell

allt sånt där på ett litet passfotografi

för varje blick som ingen nånsin ser

bara en fjäril under din kjol

-vad sökte du där? här kommer hösten som en trasig ridå

i varsin pappershatt - ta med dig månen när du går!

som två akrobater från en cirkus, trettio meter ovan jord

en blå porslinskatt i ditt fönster

upptagen med ingenting, jag imiterade min skugga

på en sprucken trästol i ett fält av oklippt

när hon hängt sina trosor på strecket och svurit

-är du rädd för regnet som faller så exakt?

bland trasiga leksaker, sågspån och damm

scenen är tom nu, kulissen är riven






(DeckarGåtan)


när vi mötte en mor som sökte sitt barn

bara aska och myter och en våldtagen oskuld vid vägkanten

ser inte runt nästa hörne - inte än

dom som älskar hittar förr eller senare en egen evighet

lita på mig nu - du får min pistol!

han förväntar sig kärlek från en plastgrammofon

att ha nån och minnas den med

hon har sitt Monalisa-leende, men hon känner inte dig och ditt mysterium

det kanske inte är kärlek, men det är det bästa jag har

hon kom emot mig i ett sorglöst sken jag aldrig nånsin vågat nudda

har gett upp att fånga regnet - man bara springer runtomkring

är hon här innan jag vittjat mina garn

-är du rädd för dagen då du genomskådat allt?

och pengarna slut, trycker vi nya imorgon

mig kan du läsa som en öppen bok








909