Bild av Stulna Speglar

= montage av LeMarc-lyrik

kan även kallas Dikt med Stulna Rader. Var o en rad här är direkt sprungen ur varsin låt på Peter LeMarcs album BOK MED BLANKA SIDOR (1995), på så vis att första "raden" är ur första spåret osv till sista "raden" ur sista stycket. Exakt var raderna ifråga börjar o slutar har jag också modifierat för att passa det omtrollade sammanhanget här. Gör samma sorts montage-procedur i två åtskilda exemplar, två helt olika sidor.




[Bakom Spegeln]



som en slocknad supernova

allt det som kunde varit och det som aldrig var

jag gav dig praktfulla pärlband av lögner

hade fångat mina vålnader

Nu är mitt hjärta i ett kylrum, det hänger på en krok

bakom en trasig rullgardin i ett vinfärgat ljus

ett flätverk av rötter och jord. Tro mig

vi var mor och far och jag vet inte vad

För vems skull lät du hjärtat vandra vill?

i ett blänk av turkos mot en port som är låst

när jag funnit ännu en ny väg hem

som när man strövar vilse i ett barns hjärta och står vid en plötslig fontän

Det fanns en trappa av glas upp till ett rum

jag skriver utan ord i







[Bortom Spegeln]



släpper fästet om botten och tar fyra steg i det blå

Blommor är för dom döda

Hur man lappar min själ, det vet bara du

har försökt att tvätta mina händer i den svarta snön

en frusen skugga som är din

kom hit in. Hon sa "Du kan inte lova mig någonting"

Hemlös, långt bortom spegeln och fönstret

du kom ner och var liten igen

Sökte du nån annan när du kom?

förvrider mitt minne, grumlar mitt sinne

utan dig är jag en tågförsening

Dom tog sitt rostiga swingoplan och for iväg

Du tog dessa drömmar som hör till nån annan

hela mitt minne har suddats ut




















909