Rambo typ bara

bBb


Sylvester Stallone är "rolig" att iakkta. På den tiden han var stor missade jag det mesta. Nu kollar jag Rambo - Rocky kommer imorgon. I rollen säger han mest yes eller no. Varje fråga åtföljs av många sekunders "djup reflektion". Sådan vill jag vara mycket mera (bara det att ingen har tålamod att lyssna när jag är sådan?!).

Märker hur Rambo tittar oftast mot marken - visserligen en gest av undergivenhet snarare än övermod - men essensen är att han känner efter. Åtminstone sålänge samtal pågår... Blicken är liksom kroppen stadig. Fast hans uppmärksamhet skiftar riktning titt som tätt, blir Rambo aldrig fladdrig. Stallone gör ett orubbligt intryck, utan att fördenskull bli stel. Mannen kan ju vända sig fantomsnabbt och hugga tag om ett odjur.

Indiansk + tysk härkomst ska Rambo tydligen ha. Annars påminner mig Stallone mest om Elvis, Billy Joel, McCartney m fl som en viss kroppstyplära brukar tillskriva Venus lugna temperament på väg mot Merkurius hyperaktiva. En Venus-karaktär i form av marsiansk actionhjälte är en ovanlig upplevelse?! Bara synd att Rambo ska använda vapen så flitigt - Rocky har säkert mer sportslig psykologi i sig?!

Under en långhårig period runt -87 måste jag ha inspirerats av Sylvester, eftersom namnet dök upp överallt - trots att ingen film med honom hade nått just mina ögon då. Förstår bättre nu varför klasskompisarna hade Rambo som idol - han representerar nog samma sak som de såg i alla hårdrocksband... Pricken över i på Rambo hade varit en hatt, närmast då en Indiana Jones-hatt!






wWw

skriver stafett-saga om Lucia

gör de tolv lärodjuren


Älva Älgskog instruerar

Nu har vi äntligen Lucia, mina älskade lärodjur! Så nu vill jag att ni skriver en stafettsaga till Lucias minne! Allt från saffran till elektriska ljus är tillåtna. Men enbart EN mening får var och en göra - hur lång den blir avgör ni på egen hand. Vi skall se hur ni blott på tolv meningar får fram både intressant intrig och poetisk skönhet?! Merlina Hermelin, det är nog bäst att du börjar! Sedan kommer en i taget fram till tavlan när han eller hon känner sig manad...



Merlina Hermelin

Ljusen lyste den Lucianatten i stadens gränder, men det var inte Lucias guldljusa ljus, det var lyssnande spejande blåljus.


Gerhard Grävling

Människopolisen hade fått larm om att Lucia var bortförd och förtrollad.


Råtta Trollerot

Vem som hade snott den unga damen hade de ingen aning om, men man iakttog en halv lussekatt som låg och glänste i den fuktkalla rännstenen.


Rudolf Räv

Långt borta i tomteverkstan satt Lucia och spikade ihop gunghästar, borrade hål för svansarna och hade det ganska så gott.


Fårever Bäver

Emellan varven strök Lucia sin vita ärmlinning över sin smutsiga panna, och dessutom hällde hon in glögg efter glögg genom sin skrattande söta glugg.


Hare Rama

Människorna kände dock en stark saknad efter sin Lucia, så det dröjde inte många ögonblick förrän även den infraröda polisen hade kopplats in i sökandet.


Irene Reindeer

De lyste och lyste ända in i skogsbrynen och ut på helt obekanta fält där blott tomtar förut farit fram, men ingenstans lyste Lucia tillbaka.


Ragnar Rådjur

Då fick den lilla truppen plötsligt höra ett sällsamt pinglande...


Gris Granris

Infraröda polisen gömde sig under en väldig gran och kunde inte ens knapra på pepparkakor för att ej avslöja sig.


Erika Ekorre

Det var Lucia som fick eskort tillbaka till staden, för hon hade jobbat så himla fint och var faktiskt färdig för inatt, tyckte tomtarna.


Ernst Nerz

Nå, nu skulle det under alla omständigheter ske utredning - vem hade haft mage att lämna en halv lussekatt ensam mitt i gränden och vilka barns föräldrar skulle egentligen ta emot gunghästarna som tillverkats illegalt?!?


Björn Getabocken Berg

Då kom slutligen tomtefar och gav alla en klapp, var och en visade sig innehålla lucior av stearin, och när människorna samtidigt tände sina lucior så tänkte ingen mer på vad som hade saknats, bara på det skönaste ljuset nu.












wWw

Varför skriver jag? (ännu en monolog för 13 röster)

min etapp av stafett på poeter.se som fortsätter författas skrivarvänner emellan



1

Varför skriver jag?
För att minnas, svarar jag.
Vill upprepa allt jag upplever, så det inte skall ta slut.


2

Varför skriver jag?
Varför pratar vi inte hellre med varandra?!


3

Varför skriver jag?
För att vemsomhelst
närsomhelst skall kunna gå in
i mitt huvud
eller hjärta och
upptäcka hur det är
att vara fast där.


4

Varför skriver jag?
Egentligen handlar det bara om associationsbanor.
Det kommer en klang.
Sedan hittar jag massa clowner som stämmer ihop
med den klangen
medan ingen utvidgas i varje hörn till en hel cirkus
alltjämt lika osocial
dock klingandes av spegelbilder i en klappande ring.


5

Varför skriver jag?
När jag var liten inbillade jag mig
hur mina ord skulle komma omedelbart ur bandspelaren.
Sedan fattade jag
att man måste spela in dem först
för att få reda på hur de låter...
Precis samma process var det på pappret
och sedermera skärmen.
Jag älskar att se mina föreställningar
i konkret bibliotek
förklädda till konstfärdiga former.


6

Varför skriver jag?
Jovisst älskar jag jakten
på vackra ord!
Alltsammans är mer eller mindre en kontaktannons
till språkets gudinna
som jag glömt vad hon heter
men säkert kommer på -
när jag väl sätter mig ner med pennan i munnen
och bestämmer
vad hon vill med mig...


7

Varför skriver jag?
Det är ju idéerna
som jag så gärna förmedlar vidare,
alla spridda spår
av hela livsåskådningar
om hur vi fungerar här i världen
eller skulle vilja fungera
ifall vi bara hade tillräckligt med tid
och kunskap som du lätt glömmer
att du redan har
om ingen tecknar ned den.


8

Varför skriver jag?
Måste ju hitta på något fint
så att det finns någon skit att sprida ut.
Tänk ifall tankarna tog slut...
Attans så tråkigt i så fall!
Och så blir det lite väl enahanda att applådera sig själv.
Roligare då att få applåder av er!!


9

Varför skriver jag?
Av säkerhetsskäl -
- förmodligen för att jag inte
skall kunna komma undan...
Om jag präntar in vartenda förehavande
på potentiellt officiella papper
då har jag minsann koll på mig själv!
Och alla andra har det också
inbillar jag mig i varje fall...


10

Varför skriver jag?
Är det verkligen jag som skriver?
Ibland tror jag att det är en tant som var ung vid förra sekelskiftet,
trots att jag är man och lever nu.
Hon upprepar sina skapelser
i förvandlad form.
Min nuvarande inkarnation
försöker använda sig av hennes erfarenheter.


11

Varför skriver jag?
För att författandet har blivit en vana
min mest vederkvickande vana
en ideligen återkommande lust att måsta göra det
mental masturbation
ensam multiplikation
nån sorts förberedelse för nirvana.


12

Varför skriver jag?
Skall inte förneka
att mitt författarskap vill ha en plats
ombord på historiens rymdfarkost.
Mina ord kunde bli lika flitigt utforskade som Einsteins
lika innerligt lästa som Jesus
lika ypperligt personliga som Krusenstjernas
nästan lika vackert flödande
som Martinsons eller Tranströmers
lika värda att aldrig brännas upp
som Bradburys och Don Quixotes verkliga sagor
rentav ännu mer mystifikt konkretiserade
än Kafka, King, Kandre, Ende.


13

Varför skriver jag?
Du kan väl lika gärna skriva istället?!
Eller så gör vi det samtidigt!!












wWw

visor av Afzelius som jag tagit allra starkast intryck av

eller åtminstone återvänt flest gånger till
medan många andra av Björns låtar har jag ratat
eller nästan aldrig återvänt till.
Kanske bara så att min erfarenhet är bristfällig
eller min åskådning som skiljer sig i väsentliga drag -
Afzelius sägs dock vara en av de mest ojämna låtskrivarna


(egentligen sammanställt i januari 2012)



1

HUNDRA MIL FRÅN MARIANNE
från Bakom Kulisserna -79

2

MAN KAN INTE ÄGA VARANN
från Innan Tystnaden -82

3

TVÅ LJUS
från Tusen Bitar -90

4

FEBERDANSEN
från Johnny Boy -78

5

DOCKHEMMET
från Nio Liv -85

6

REBECCA
från Don Quixote -88

7

SÅ VILL JAG BLI (som solen)
från För Kung och Fosterland -76

8

IKAROS
från Exil -84

9

UNDER SIONS KALLA STJÄRNA
från Don Quixote -88

10

ABSOLUT SOLAR PLEXUS
från Innan Tystnaden -82

11

VEM DÖDADE CARLOS?
från Elsinore -99











wWw

väljer ur Ljusilias julkalender gör de tolv lärodjuren

Älva Älgskog instruerar


Nu så
alla mina älskade djur!
Då
skola vi välja varsitt
utsnitt
ur Ljusilias julkalender
även kallad älvakalender
och trollkalender
alltså den
som skapades av människan
han som skriver oss
som ni alla minns
för två år sen
får nu höra
era favoritstycken
också tillåtet
att fila till och remixa
en smula
eller två från samma lucka





Hare Rama väljer


hur snöflingan är
bara en
ligger där under murriga granarna
och fryser
och lyser på barmarken
smälter inte
minsta lilla,
vill Ljusilia
plocka upp flingan
men innan
hinner ett troll
skaka på öronen sina,
förklarar hursom
flingan är fridlyst
skall vara med i en filminspelning





Fårever Bäver väljer


dyker de upp ur tjärnen
mitt i en borttappad skog
ligger snön tystare än vitt
gnistrar månens magi
från varenda gren och sten
har någon spänt osynliga trådar
ett snövitt nät
som kamouflage
över snön
känns allting så lätt att existera
öppnar tillsammans ögonen
det ena är Ljusilias
det andra tomtepojkens
har de våta vantar på sig
och blötfrysta snörkängor
men värms snart under mångloben
dess ikväll mänskliga eld
tänds i Alaska
luktar åter svavlande liv
ger Ljusilia former
blir alldeles elastiska, som mysigaste spänst
av febertäta fiberplagg
skänker tomtepojken klapp
får de ny fart
håller varandra evinnerligt i vantarna
brinner lyktsken
långt borta där värmeröken
kommer ifrån





Ragnar Rådjur väljer


känns kaminen ända genom väggen
till en annans hus
när hon lutar
brösten mot
brädor och stockar
och ringlande ur skorstenen ut
hörs då trollmors röst
lika mörk som cello
till den trots allt ganska glada
Fairest of the Seasons
som flickan trallade
från sammetsundergrunden
flyger melodin bort mellan grangrenarna
nu när hon vet
att värmen finns i skogen
vill sig Ljusilia
in genom
dörren den främmande, står redan på glänt
sitter tomtepojken där
och leker med kvinnobilder
uppsjöar av klippepapper
står den också där
grammofonen
med hela gamla samlingen





Irene Reindeer väljer


dansar älvorna över halva Los Angeles

och kapseln tar oss runt
universum på 0,1 sekund

likt blodomlopp
i gudomlig kropp

belyst av hennes änglatrogna hjärteljus





Råtta Trollerot väljer


ligger Ljusilia högst upp i sjukhusets skyskrapa
skall bränna bort
narkotikans vakuum
med narkos
naken inpå bara anden
där Jesus vaccin sprutas in
sjunger hon smutsigaste ljusstrålar





Rudolf Räv väljer


inser Ljusilia redan
hur hon är en samling ljusslingor
som Tomte har skapat

finns hon ändå kvar
så bestämt skiftande omedelbar
likt den fladdrande lågan

fast inte för att Tomte vill
utan blott så länge Ljusilia njuter
hur hans händer pysslar
med magiska luckor

[i i]

verkligheten i en vidare verklighet
dockan i en tjockare docka
och känna allt
ännu en gång, ett helt lager utifrån

på Jupiter
dess jordiska matris
där tomtepojken synkront
har sin horisont inloggad
så han förmår dela minnen
direkt med Ljusilia
och hon med honom

[i i]

lyser midvinternattens trådar
inuti ögonen
ömsom som rymdstad
dess guldglada månsorg
ömsom som fornskog
dess frostiga eldsflammor

samtidigt som Ljusilia blir
alltmer verklig fantasi
dessa känslotankar
i nya kombinationer med
hennes kropp





Merlina Hermelin väljer


Hon har hållt sig inne här under tolv år. Vartenda dygn har hon tillbringat förutan fönster, bara med tavlor. Det trettonde året tänker Ljusilia inleda med att gå ut.

På trappan ner från verandan minns hon att hon har fötter. Träden ser nästan likadana ut. Mitt i skogen stannar Ljusilia och undrar var hon skall börja någonstans.





Ernst Nerz väljer


äro slutet
och början
närmare varann
än någonsin
nu
ur korus av luckor
i korinternas labyrint
har de placerat ut
riktigt stora speglar
den ena längs hela strandremsan
den andra över hela himlavalvet
smeker Ljusilia sitt hår
med sin tå
i det isande våta
glaset som spricker
och rinner
över hennes ögonblick
och brinner
i hennes hjärterum
som så
ty allting har två ändar
men ringen den har en
och barnet blir den tredje





Erika Ekorre väljer


leder åter upp
längs kaliforniska skorstensröken
ner genom mexikanska öknen
över viljande haw
indiska irrdis
milt mot öster
fastän sällsamt åt väster, från Kanadas tak hoppandes
ner i japanska snön
där ingen saga ännu
hade satt sin fot
slocknar ingalunda
den blodvita dvärgen
blir en hel stjärna
vars ljus stannar
en sällsamt nordisk natt
här i stallet
bland gnistrande havrestrån
frustande frost
lossnar deras lust





Gris Granris väljer


glittrar sig julmustiga kulorna
i fattigaste grått
trasar sig strumpbyx
klyver kåta skåror
smulas grindträ
i glimrande dimman
älskar Ljusilia
Tomtes kyssar
med sin tindrande mun
och snuviga ögon
hånglar hon minst lika hårt
som tomtens mjuka klappar
kommer kanske en trollunge
födas till jorden
ligger spiltan fylld
med snö, kanelkrubbor och
pepparkaksbak
där glasyren strax ritar
hennes änglalika kjolfållar
i vintersolstånd
stiger blodrikt strålande stearinet
när tomten kom





Gerhard Grävling väljer


sjunker tungt
i den djupaste tunnel
längs snöspiralen
hur än Ljusilia kryper
ner kommer hon
till källardörren
öppnar trollmor
fyller burkar med smultronsylt vartenda skrymsle
räknar på läpparna
två och små och
TVI vilka söta tandköttsgluggar
slickar sig sneglande
bortåt grisboxen
därsom många änglarna
förfrusit en jordetid
men Ljusilia tänker minsann ej
kutar så varm
emellan trollmors mulliga lår
blir svansen
bra lian, i sving uppå allra översta hyllan
når inga knotor





Björn Getabocken Berg väljer


strosar Ljusilia snövit
mitt i junis björkblad
stryker hon sig
mot näverändorna
med solstrålar i törnekronan
en sista chans
som aldrig slutar börja
ett sommarlov fullt
med julpyssel
hukar bakom en Kittybok
håller hus i klipprång
och skogsklyftor
suger mjölken ur tusen nötter
blott nosar på bukten ibland
spanar om Tomte är med i bandet
vill ju helst vara flicka
och låta sig upptäckas
så hon kan locka med sig sin beach boy upp
på berget
få dra ner kjolen
somna tillsammans
mitt i solen
där de vaknar samma kväll av bjällerklangen
snöar det redan












wWw

Älva Älgskog o de tolv lärodjuren

om Tomten


Älva Älgskog

Jaha, alla mina älskade djur!
Då ska vi höra hur det har gått med uppgiften...
Två rader vardera var det.
Vad tror ni om Tomten egentligen?




Fårever Bäver

Om tomten inte hade funnits
skulle vi fortfarande trott att människorna låg bakom allt.



Rudolf Räv

Han är smart som väntar ett år mellan varje gång -
då hinner man aldrig tröttna helt på att skaffa allt som tomten borde gjort.



Ragnar Rådjur

Hur hela skogen fylls med SNÖ, det tycker jag mycket om!
Tomten har gott om ljusa idéer i sitt varma hjärta.



Merlina Hermelin

Nåväl, tomten kan trolla fram de flesta saker, nötter och sånt
men det blir liksom aldrig man får någon ny förmåga.



Gerhard Grävling

den djäveln har lagt beslag på mina grytgångar
bara för att få utrymme för alla julklappar!!!!!



Björn Getabocken Berg

Ballt med skägg som växer ner ända från molnen!
Många änglar hänger och svansar sig i det.



Irene Reindeer

I remember when Santa took us to the rain forest one christmas,
not so much snow then, but we got many new exciting creatures to give our love to.



Råtta Rot

Snören och papper knaprar jag upp före han hunnit blinka knappt,
så den idioten måste slå in allt igen och igen (alltså sånt som jag ratar).



Gris Granris

jovars, jag har fått en massa sköna madrasser å annan skit.
vare en rad till?



Ernst Nerz

Älskar Tomten varje timma
liksom Fröken lärt oss rimma



Hare Rama

Allt som vi ger varann har Tomten redan givit.
Universum med dess väsen är skapade av honom.



Erika Ekorre

Jag samlade på tomtar förut
men de tog slut hela tiden.












RvR

tre ljus upp, tre ljus ner

Lucka nr 3:1:3
ur andriAngelus triangulära julkalender

åter öppnad
från fyra jular sedan, smått omsmält




Högst upp på fjärde ljuset
står vi i trappans mitt
här där ljusens ändar möts
MITT I SPEGELN STÅR VI
hit går tre steg upp
härifrån går tre steg ner
olika håll emellertid


en tindrande trappstege
LURAR OSS NÄRMA OSS SANNINGENS STEARIN
i mörkaste stjärnkyss


passerar vi templet på toppen av universum
möts alltid i spegelporten
skiljs alltid i spegelporten
FÖR EVIGT TRE STEG LJUSARE
för evigt tre steg närmare
andra AndrA andra sidan
nu här nu







wWw

öppnas en glimra [gammal lucka]

Lucka nr 3:1:1
ur andriAngelus triangulära julkalender

Öppnade åter denhär, å blev förvånad att den redan finns, skriven för fyra jular sedan





inga kameler
faller på snön
står i gryning
med gröt kring hjärtat
iakttar rutan
havre därute
hästarna oskarpa
klättrar på grannens skorsten omkring



minus älva
klockan tom
stapplar träskorna
upp till min skrubb
visslar på sista
julmorgon gnistrar
kikar en lucka
bort längs de grönskande regnkvartéren knallar



då öppnas en glimra
och ut kommer jag
en tomte i filmstjärn
klär av hela skägget
så släcks LD7-skärm
sen skissar kalendern
för fornnya år
men somnar så sollös tills tid brunnit ut







wWw

[Remixad Lucka]

ur Sjusilias Onumrerade Ljuskalender




Redskap

en fjärrkontroll som går till
samtliga julstjärnor
i halva Rio de Janeiro


Karamell

klementinklyfta med chokladfyllning


Aforism

Den som gapar åt småttiga saker
får inte mycket att tysta munnen med


Figur

Jesus i plast
med löstagbar gloria alternativt törnekrona
o Madonna-bild som blinkar inifrån bröstet


Sång

SOLEADO
spanskt 70-tal
som hon trodde var italiensk
först bara kör
lika andlig som erotisk
och som sedermera blev vanliga gamla julvisan:
When a Child is Born


Väderlek

Se till att det är vindstilla!
Blås på snön så bra ni bara kan!!
Vems flingor kommer längst ifrån varann...??


Scen

ett superpraktiskt snabbköp
mitt i medeltida gränder, sagolikt ringlande
likt druckna 11:or
påminner om 88:or
med bruksanvisning inunder
var och en lykta
typ stjärnkyss
där rävarna travar oförstulna askar


Bonus

Dem som får samma siffra
såsom soffan samt saffran
får ta en särskild glögg







bGb

Bossanova över Berget

blandade bitar ur texter från förra våren, min i verkligheten italienska men i drömmarna närmast portugisiska period

Remix a la Brazil part 1




i ett ljusgrönt dämpat, fuktigt solsken
en hel djungel
av soffkuddar, stenblock
och banankartonger

sträcker sig Lissabon hisnande upp

inte minst i gränden
du just tänker klättra i
ser vi dig
bland allt det branta. Heta trappsteg
hörs svinga
sorlet mot tornspiror
åtråendes
fullkomligt lugna
samtidigt sprudlande viskningar

Kom din dröm aldrig iväg...?

på kajen
mot världen
vi ser dig vakna
i dessa ruinernas vidöppna hiss
du reinkarnerar
där spårvagnar nu åker ner
och upp
här som skeppen styrde sig ut
och in

liksom Rom byggd på sju kullar
lurade vi dig hem
till Lissabon där du ännu inte satt din fot
som barnet obekymrat
inte mot
bara med
kameran i handen
står du på tre pelare
i kapellets mittersta kapitel
undrar
oss trenne ögon:

stöper din hjässa i ljus,
dyrkar din livmoder med skräck,
minns nu ditt hjärtas hus!!!


Både Behån
å byrån fylld
med mysig bossa nova
(samba därnere
och jazz högst på topp)
dallrar brallisarna
plockar vi fram filmisarna
likt en glädje
bakom klädgalgarna
sitter gummifåglar
och hånglar
i gult och grönt
och brunt och blått
på världens allra förskräckligaste, orangeblommigaste tapeter

[en apa så näpen i Napoli
den upplevde stan likt ett tivoli
snurra på folks paraplyer
tills solen sprack fram som revyer
men roligast kjolarna nypa i...]

i Italiens skogslösa kultur
syns vartenda steg och spår, längs trottoarer tunna som linjer
har du fått känna dig, Iamo
som en offentlig figur
från morgon till natt
är dina episoder snart
lika talrika som Linus på Linjens
som med sin signatur
skvallrar om
den bästa sortens bossa
omgjord
till barpianistens fingrar
eller ifall det bara är du
som på gatan upptäcker
enbart okopplade hundar, hur de helt naturligt stryker omkring
lugnt längs butikerna
sams med varenda jäklans motorcykel
utan att morra minsta maffia
utan att ens skälla
annat än vid oförglömliga möten
med gamla madonnor
och små simpla trumpetare...

[PirayaPiraten kring Capri
knappt gapade efter nån knapri'
nej, mjukmogna som aprikoser,
najader med fjäll - inga troser;
han ratade kungliga klippdockorna a priori]


far vi hit
men vi är redan här. Från framtidens perspektiv
märker jag
hur vi faktiskt kan göra saker
och att det förevigt är gjort
då,

hur de sista stunderna
öppnar sig
mot något som inte tar slut
för solen
stannar ständigt kvar
varje gång...

Egentligen är det filmstudier
vi har hoppat på. Hon är van
att klippa
dock jag
har aldrig gjort det. Ön är skönt full av gränder
och klippor och
grottor där vi kan
fotografera henne. Om jag vågar vill hon
strosa rakt mot solen
ja, göra det mitt i
den högsta trappan mot himlavalven











BbB

Bara Barium [Kemisk Kärlek]

ännu en i den bra serien med fiktiva och/eller verkliga porträtt av grundämnen




Barium
du befinner dig bara
i andras rum

aldrig bara
i ditt eget badkar
och nästan aldrig bara
i mitt akvarium

Barium
du är bunden
till alla möjliga salter
och skummande karaktärer
som ett glas till sin bar


men det känns bara bra
för du blir allt bättre
och bättre på att skapa nya spännande sidor

Barium, vi beundrar
din brasilianska barm
din arabiska blick
och dina bara B:n

bildar du bra grund
för både barr och blad
blott i rätta blandningarna
blir du sulfat
på sulfat på sulfat
ett allt tyngre spat
närmare bestämt Baryt
som liksom till och från mat
byter skepnad till råttgift


jorå, somliga lekmän tror
att du egentligen bor
ihop med Bor

men det låter ju lite galet
och förutom barnsligt
dessutom boring

Barium
om vi får barn
ska det heta Brum!
efter Björn

fastän din tunga
löper lätt
som den kvinnliga
lilla smidiga metall
du är
är du lika tung som en baryton minst
ibland en riktig bas

och det känns bra
sålänge som du bara balanserar
mellan samba
och rimfrost


för att ens förekomma
på egen hand
i naturen helt enkelt
behöver du vara, Barium
en sällsam mix
mellan sju stabila isotoper

så tills vidare försvinner du väldigt lätt, går liksom upp i rök

fast när du verkligen brinner
gör du det inte alls brandgult
utan lugnt och grönt
bara så skönt

ett beteende som du delar med Bor
din misstänkte pyroman
du bara nymf
fyrverkeripjäsernas beskyddarinna

för att inte tala om era tendenser
att vara ingredienser i färgat glas

så knappast konstigt att du listas som spårämne
i alla polisiärt professoriska register
och inte bara i dessa







BbB

Sammansatta Emotioner??

BbB


Bl a Bhagawan Das vill jag minnas sammanställde flera kombinationer av emotioner (grundläggande), som då blev en annan emotion (sammansatt). Det var i den stora gula boken "Science of the Emotions" som jag skall kolla in dem snart igen, senast 2022 :-)

Just nu iakttar vi tio känslotillstånd, som psykoterapeut Jones m fl har givit följande uppspaltning. Här höjer man gärna sitt tillstånd stegvis genom att sikta på nästa, ibland flera steg åt gången:


10. Disempowerment
9. Insecurity
8. Anger
7. Worry
6. Disappointment
5. Boredom
4. Contentment
3. Hopefulness
2. Enthusiasm
1. Empowerment


Somliga emotioner känner jag/du minst lika ofta som dessa. Här är några återkommande som jag vill ha klarhet i.

Huruvida är de helt andra känslotillstånd?
Ryms de snarast under samma begrepp ändå?
Vilka i så fall?



OTÅLIGHET
Hopefulness combined with Boredom??


NYFIKENHET
Enthusiasm combined with Hopefulness??


SKAMkänsla
Enthusiasm combined with Worry??


BLYGSEL
Hopefulness combined with Insecurity??


NERVOSITET
Hopefulness combined with Worry??


RÄDSLA
Worry combined with Insecurity??


FRUSTRATION
Disappointment combined with Anger??


FÖRAKT
Empowerment combined with Disappointment??


KÄRLEKsfullhet
Enthusiasm combined with Contentment??


PASSION
Empowerment combined with Enthusiasm??


KÅTHET
Enthusiasm combined with Anger??


PANIK
Disempowerment combined with Worry??


ÅNGEST
Empowerment combined with Insecurity??


SORG
Disempowerment combined with Boredom??


FRIDfullhet
Empowerment combined with Contentment??


GALENSKAP
Enthusiasm combined with Boredom??


SARKASM
Disappointment combined with Boredom??


FÖRUNDRAN
Hopefulness combined with Contentment??






wWw

Flödar över av Fluor

# 24 i serien [Kemisk Kärlek]
med animerade grundämnen




Fluor,
åh, Fluor!
Du flödar oftast aldrig
mellan tanternas lår

men i min
mun desto mer
där sköljer du din tunga
emot tandköttets sår



Fluor,
ou, fluor!
Minns dig helst som tablett
när jag var four år

måste aldrig gå och lägga mig
förrän jag hade tagit dig
Som pudersnö smalt du, mens ikväll blev igår
till synes utan att sätta minsta spår...



Fluor,
faan, Fluor!
Du luktar lika farofyllt
som simbassängens Klor

längs skolans korridorer
du flyter mot elever,
fyller varsin mugg med kunskap eller renaste folklore
- vem överlever...?



Fluor,
åh (flås), förlåt!
din turkosa läckra flaska
plötsligt fick mig så kåt

Förtrollad av föreställningen huru mina fyra hål
vore dina lika gärna -
vill jag nu att tänder
är sånt man gör när det lackar mot julestjärna



Fluor,
you fucking whore!
Du fixar fort förbindelser
till allt som går och står

Stabilt det blir på köpet
på djupet av emaljen var förening
kläms ur youtube likt värsta krämen
som smajlar emot oss i e-mailen :-)




wWwWw

Einsteinium i Relativt Evigt Rum

ännu ett grundämne (nr 99)
i den uppskattade serien [Kemisk Kärlek]
från förra julen, fast skapat nu då
det 21:a porträttet






är jag Einsteinium

?!

en relativt förtätad
och glömd liten tid
i ditt eviga rum


en + en = sten

i - strålande fantasi = A


Es ist.

Såsom varandes grundämne nummer 99
är jag nästan hundra
på min vilja att älska dig ännu
ett helt ljusår närmare







alltid. Blott när du har så obarmhärtigt bråttom
så du tror att solen
endast lyser här
och nu
då
har min kärlek redan krökt sig, bort
ur vår bana
i superuppstressad lust till
så många fler än dig

((isoleras jag
i mitten av förra seklet
av Albert Ghiorso
blir ett elektrifierat hjärnsläpp
i tryckkammaren
en väte för mycket
just som det största geniet kilar vidare...



...sen kom Nico med sin lugnande undergrunds stämma
även hon bytte mark från sin tyska till New York
tyngre än Californium
höll alla artisternas hastigheter vid liv))


Relativt radioaktiv
en uraktlåten aktinoid
konstant instabil

åkte jag framtida Instamatic mot dina blickar
icke nickande
kör du forntida fotoner från min pickadoll
kanske klickande

på en kurs
i hur man bäst kolliderar



nöjd men ej liknöjd

Entusiasm X förhoppningsfullhet = en sjujäkla Energi

eller två









wWw

vad som må röra sig i ögonens inre spegel

del av NeuroLinguistic Programming



Observerar att det känns något svårare att titta åt höger (hitta på) än åt vänster (minnas), som att det är ett motstånd mot att föreställa mig nya saker.

Som visuell person borde jag dessutom oftast titta uppåt. Det har jag inte märkt ännu. Har du?

Ej heller rakt åt sidorna har jag upptäckt (eller rättare sagt hört) att jag skulle bruka ha uppmärksamheten. Däremot ner åt vänster

känner jag igen att jag ser (innebär inre dialog (som jag vill kalla introspektion eller "känna efter")).

Nedåt åt höger känns som sagt mindre vant att se = sällan kreativ på den kinestetiskt kännande fronten.

Först högst upp blir det lika lätt att titta åt bägge hållen. Där är erinrandet och bildskapandet i bättre balans.


Viktigt dock : Alla personer utgår inte från samma grundposition. Alltså den som med ögonrörelserna speglar minnen åt vänster, kan stöta på en person som speglar minnen åt höger (om än ovanligare).

Trots att jag är vänsterhänt när det gäller pennor, har jag dock ett "rättvänt" utgångsläge här. Det har Yyy kollat upp :-)

Jag har naturligtvis glömt, vid vartenda möte, att kika efter vart dem jag samtalar med oftast kikar. Trots min minnes-tendens och att jag verkligen vill veta hur andra funkar...


Varför går jag då jämt hellre till vänster om den jag pratar med än till höger om densamme??

För att undvika hamna i inre dialog medan samtalet pågår...? För att överhuvudtaget vara öppen för nya saker i det den andre säger...? För att jag vill hålla mina minnesbilder av den andre intakta, bortom all aktuell påverkan...?










wWw

ur BacharachBoken

Samma backar ner, nya backar upp


Burttag 1101:a Bach


Burt!
Du promenerar andra backar upp
men samma backar ner,
tongångarna :
de gamla brukliga;
bara sångstämmorna byts ut.
Ba-ba!!
en entusiasm som
så sällan hoppas
på något särskilt
av rädsla att gå miste
om sin frihet,
den tillfälliga nyfikenheten
i möjligheten att förbli
lika lycklig
lika lustfylld
som du redan är. Dom kör omläggning
av era distrikt.
Elva jordevarv
har du ägnat åt troget nötande
av samma gator. Nu
vill du passa på
att gå längs helt andra hus
(((eller inuti dem
som du gjorde i början
av din budbärarbana.
Stenbockssvängen har uppenbarligen
ett helt block
med trevåningshus inramade
av hårda små radhus)
i det mjukaste ljus du nånsin sett
sätter du stegen
i vad som kommer att bli
nyfallen snö
om morgnarna framemot Lucia.
Men än så länge
äter älvan bara hundra bullar
medan du knaprar tusentals paradisnötter
som en häst travar
mot det öde havet.
Här bodde din första förälskelse :
känns nu snarast
som vilken gata somhelst)
sånär sompå
att de militära staketen
i all sin slitenhet
påminner dig om
hur de mest längtansfyllda papperskropparna
lätt smulas sönder
i leriga omständigheter :
behöver aldrig hända numera
över internet
dess världstäckande kartsystem
bara att googla
gatorna lika färska som därute
i den eviga onanin.
Make it easy on yourself!
dundrar dom
medan ett ännu obeträtt torg glimtar fram
mellan nakna grenar.


Burttag 1102:a Bach


När månen steg åter sin osynliga backe upp
om eftermiddan
for du ut i dimman
en grad plus på rekognoceringsrunda
och fann förundrad
väg på väg på vinkel efter vrå)
som du aldrig hittills
i halva livet
ens har passerat igenom!
Drömmer du ditt projekt
borde bli : placera dina fötter på stadens samtliga fläckar
för att inte tala om Jorden :
Do you know the way to San José?
- fast vad
utöver själva upplevelsen
(nuets essens)
skulle du egentligen ha
dessa erfarenheter till?!
Andra gången
som du kom ut från samma gång
kunde du omöjligt föreställa dig
hur du redan är där!!
Väljer du mellan det lila
och det bruna området
bättre betalt
eller bekvämare avstånd??
Blir nog bra,
blir inga barn
men blir gott om nya gamla melodier
lite Beach Boys igen
att fylla spelaren med,
lyssna ännu ett varv...
...verkar du vara den enda
som är inne på att byta här.
Bodil vill behålla Bokebladsgatan.
Benny har helst kvar Björnbärsstråket
i elva-tolv år till,
så att dom kan beklaga sig
över samma saker
lika länge som alltid
sedan dom blev vuxna människor.
Du är nästan vuxen,
definitivt i bemärkelsen : du undviker
de allra flesta risker,
vill inte förlora för att vinna,
har för få riktiga förhoppningar
för att verkligen nå
ut -
bara det :
i grunden är du oförskämt nöjd
med var dag
dess minsta lilla mysterium (vill ingalunda hitta ut,
blott fortsätta gräva
nya perspektiv
i din lyckliga labyrint).











wWw

Eva (närmare tjugo år gammal dikt)

framplockad lyrik från hösten -93 då jag blev arton år (omkomponerat från spridda skisser o tillfört/avskalat några ord)




du drömde i din spegel
hur jag brukar drömma om dig
inuti en tjej
skimret av någon sorts frukt
blicken du aldrig var orsak till
syndiga, pinfärska stråkoktetter
blåröda stimulanseffekter
överskrides gränsfall
neuroser blir metamorfoser
vill vara naken med dig
på bänken, jag sitter på den
bara luft i dina ögon
som är källan innanför träden
kärnan i hennes äpplen
står jag där och dricker
silvervälling ur dina bröst
du älskade mig aldrig
i min hittills bästa höst
som en sommarsång helt utan ände
liknar det vilda du inom mig tände
och kände när blickarna myste
du visste att vi skulle mötas
för dimman i dina ögon den lös
hörde träden ropa från framtiden
hade du blivit en kvinna
såg du mig som en man
förstod vi att löven i livet brann







wWw