visor av Afzelius som jag tagit allra starkast intryck av

eller åtminstone återvänt flest gånger till
medan många andra av Björns låtar har jag ratat
eller nästan aldrig återvänt till.
Kanske bara så att min erfarenhet är bristfällig
eller min åskådning som skiljer sig i väsentliga drag -
Afzelius sägs dock vara en av de mest ojämna låtskrivarna


(egentligen sammanställt i januari 2012)



1

HUNDRA MIL FRÅN MARIANNE
från Bakom Kulisserna -79

2

MAN KAN INTE ÄGA VARANN
från Innan Tystnaden -82

3

TVÅ LJUS
från Tusen Bitar -90

4

FEBERDANSEN
från Johnny Boy -78

5

DOCKHEMMET
från Nio Liv -85

6

REBECCA
från Don Quixote -88

7

SÅ VILL JAG BLI (som solen)
från För Kung och Fosterland -76

8

IKAROS
från Exil -84

9

UNDER SIONS KALLA STJÄRNA
från Don Quixote -88

10

ABSOLUT SOLAR PLEXUS
från Innan Tystnaden -82

11

VEM DÖDADE CARLOS?
från Elsinore -99











wWw

väljer ur Ljusilias julkalender gör de tolv lärodjuren

Älva Älgskog instruerar


Nu så
alla mina älskade djur!
Då
skola vi välja varsitt
utsnitt
ur Ljusilias julkalender
även kallad älvakalender
och trollkalender
alltså den
som skapades av människan
han som skriver oss
som ni alla minns
för två år sen
får nu höra
era favoritstycken
också tillåtet
att fila till och remixa
en smula
eller två från samma lucka





Hare Rama väljer


hur snöflingan är
bara en
ligger där under murriga granarna
och fryser
och lyser på barmarken
smälter inte
minsta lilla,
vill Ljusilia
plocka upp flingan
men innan
hinner ett troll
skaka på öronen sina,
förklarar hursom
flingan är fridlyst
skall vara med i en filminspelning





Fårever Bäver väljer


dyker de upp ur tjärnen
mitt i en borttappad skog
ligger snön tystare än vitt
gnistrar månens magi
från varenda gren och sten
har någon spänt osynliga trådar
ett snövitt nät
som kamouflage
över snön
känns allting så lätt att existera
öppnar tillsammans ögonen
det ena är Ljusilias
det andra tomtepojkens
har de våta vantar på sig
och blötfrysta snörkängor
men värms snart under mångloben
dess ikväll mänskliga eld
tänds i Alaska
luktar åter svavlande liv
ger Ljusilia former
blir alldeles elastiska, som mysigaste spänst
av febertäta fiberplagg
skänker tomtepojken klapp
får de ny fart
håller varandra evinnerligt i vantarna
brinner lyktsken
långt borta där värmeröken
kommer ifrån





Ragnar Rådjur väljer


känns kaminen ända genom väggen
till en annans hus
när hon lutar
brösten mot
brädor och stockar
och ringlande ur skorstenen ut
hörs då trollmors röst
lika mörk som cello
till den trots allt ganska glada
Fairest of the Seasons
som flickan trallade
från sammetsundergrunden
flyger melodin bort mellan grangrenarna
nu när hon vet
att värmen finns i skogen
vill sig Ljusilia
in genom
dörren den främmande, står redan på glänt
sitter tomtepojken där
och leker med kvinnobilder
uppsjöar av klippepapper
står den också där
grammofonen
med hela gamla samlingen





Irene Reindeer väljer


dansar älvorna över halva Los Angeles

och kapseln tar oss runt
universum på 0,1 sekund

likt blodomlopp
i gudomlig kropp

belyst av hennes änglatrogna hjärteljus





Råtta Trollerot väljer


ligger Ljusilia högst upp i sjukhusets skyskrapa
skall bränna bort
narkotikans vakuum
med narkos
naken inpå bara anden
där Jesus vaccin sprutas in
sjunger hon smutsigaste ljusstrålar





Rudolf Räv väljer


inser Ljusilia redan
hur hon är en samling ljusslingor
som Tomte har skapat

finns hon ändå kvar
så bestämt skiftande omedelbar
likt den fladdrande lågan

fast inte för att Tomte vill
utan blott så länge Ljusilia njuter
hur hans händer pysslar
med magiska luckor

[i i]

verkligheten i en vidare verklighet
dockan i en tjockare docka
och känna allt
ännu en gång, ett helt lager utifrån

på Jupiter
dess jordiska matris
där tomtepojken synkront
har sin horisont inloggad
så han förmår dela minnen
direkt med Ljusilia
och hon med honom

[i i]

lyser midvinternattens trådar
inuti ögonen
ömsom som rymdstad
dess guldglada månsorg
ömsom som fornskog
dess frostiga eldsflammor

samtidigt som Ljusilia blir
alltmer verklig fantasi
dessa känslotankar
i nya kombinationer med
hennes kropp





Merlina Hermelin väljer


Hon har hållt sig inne här under tolv år. Vartenda dygn har hon tillbringat förutan fönster, bara med tavlor. Det trettonde året tänker Ljusilia inleda med att gå ut.

På trappan ner från verandan minns hon att hon har fötter. Träden ser nästan likadana ut. Mitt i skogen stannar Ljusilia och undrar var hon skall börja någonstans.





Ernst Nerz väljer


äro slutet
och början
närmare varann
än någonsin
nu
ur korus av luckor
i korinternas labyrint
har de placerat ut
riktigt stora speglar
den ena längs hela strandremsan
den andra över hela himlavalvet
smeker Ljusilia sitt hår
med sin tå
i det isande våta
glaset som spricker
och rinner
över hennes ögonblick
och brinner
i hennes hjärterum
som så
ty allting har två ändar
men ringen den har en
och barnet blir den tredje





Erika Ekorre väljer


leder åter upp
längs kaliforniska skorstensröken
ner genom mexikanska öknen
över viljande haw
indiska irrdis
milt mot öster
fastän sällsamt åt väster, från Kanadas tak hoppandes
ner i japanska snön
där ingen saga ännu
hade satt sin fot
slocknar ingalunda
den blodvita dvärgen
blir en hel stjärna
vars ljus stannar
en sällsamt nordisk natt
här i stallet
bland gnistrande havrestrån
frustande frost
lossnar deras lust





Gris Granris väljer


glittrar sig julmustiga kulorna
i fattigaste grått
trasar sig strumpbyx
klyver kåta skåror
smulas grindträ
i glimrande dimman
älskar Ljusilia
Tomtes kyssar
med sin tindrande mun
och snuviga ögon
hånglar hon minst lika hårt
som tomtens mjuka klappar
kommer kanske en trollunge
födas till jorden
ligger spiltan fylld
med snö, kanelkrubbor och
pepparkaksbak
där glasyren strax ritar
hennes änglalika kjolfållar
i vintersolstånd
stiger blodrikt strålande stearinet
när tomten kom





Gerhard Grävling väljer


sjunker tungt
i den djupaste tunnel
längs snöspiralen
hur än Ljusilia kryper
ner kommer hon
till källardörren
öppnar trollmor
fyller burkar med smultronsylt vartenda skrymsle
räknar på läpparna
två och små och
TVI vilka söta tandköttsgluggar
slickar sig sneglande
bortåt grisboxen
därsom många änglarna
förfrusit en jordetid
men Ljusilia tänker minsann ej
kutar så varm
emellan trollmors mulliga lår
blir svansen
bra lian, i sving uppå allra översta hyllan
når inga knotor





Björn Getabocken Berg väljer


strosar Ljusilia snövit
mitt i junis björkblad
stryker hon sig
mot näverändorna
med solstrålar i törnekronan
en sista chans
som aldrig slutar börja
ett sommarlov fullt
med julpyssel
hukar bakom en Kittybok
håller hus i klipprång
och skogsklyftor
suger mjölken ur tusen nötter
blott nosar på bukten ibland
spanar om Tomte är med i bandet
vill ju helst vara flicka
och låta sig upptäckas
så hon kan locka med sig sin beach boy upp
på berget
få dra ner kjolen
somna tillsammans
mitt i solen
där de vaknar samma kväll av bjällerklangen
snöar det redan












wWw

Älva Älgskog o de tolv lärodjuren

om Tomten


Älva Älgskog

Jaha, alla mina älskade djur!
Då ska vi höra hur det har gått med uppgiften...
Två rader vardera var det.
Vad tror ni om Tomten egentligen?




Fårever Bäver

Om tomten inte hade funnits
skulle vi fortfarande trott att människorna låg bakom allt.



Rudolf Räv

Han är smart som väntar ett år mellan varje gång -
då hinner man aldrig tröttna helt på att skaffa allt som tomten borde gjort.



Ragnar Rådjur

Hur hela skogen fylls med SNÖ, det tycker jag mycket om!
Tomten har gott om ljusa idéer i sitt varma hjärta.



Merlina Hermelin

Nåväl, tomten kan trolla fram de flesta saker, nötter och sånt
men det blir liksom aldrig man får någon ny förmåga.



Gerhard Grävling

den djäveln har lagt beslag på mina grytgångar
bara för att få utrymme för alla julklappar!!!!!



Björn Getabocken Berg

Ballt med skägg som växer ner ända från molnen!
Många änglar hänger och svansar sig i det.



Irene Reindeer

I remember when Santa took us to the rain forest one christmas,
not so much snow then, but we got many new exciting creatures to give our love to.



Råtta Rot

Snören och papper knaprar jag upp före han hunnit blinka knappt,
så den idioten måste slå in allt igen och igen (alltså sånt som jag ratar).



Gris Granris

jovars, jag har fått en massa sköna madrasser å annan skit.
vare en rad till?



Ernst Nerz

Älskar Tomten varje timma
liksom Fröken lärt oss rimma



Hare Rama

Allt som vi ger varann har Tomten redan givit.
Universum med dess väsen är skapade av honom.



Erika Ekorre

Jag samlade på tomtar förut
men de tog slut hela tiden.












RvR

tre ljus upp, tre ljus ner

Lucka nr 3:1:3
ur andriAngelus triangulära julkalender

åter öppnad
från fyra jular sedan, smått omsmält




Högst upp på fjärde ljuset
står vi i trappans mitt
här där ljusens ändar möts
MITT I SPEGELN STÅR VI
hit går tre steg upp
härifrån går tre steg ner
olika håll emellertid


en tindrande trappstege
LURAR OSS NÄRMA OSS SANNINGENS STEARIN
i mörkaste stjärnkyss


passerar vi templet på toppen av universum
möts alltid i spegelporten
skiljs alltid i spegelporten
FÖR EVIGT TRE STEG LJUSARE
för evigt tre steg närmare
andra AndrA andra sidan
nu här nu







wWw

öppnas en glimra [gammal lucka]

Lucka nr 3:1:1
ur andriAngelus triangulära julkalender

Öppnade åter denhär, å blev förvånad att den redan finns, skriven för fyra jular sedan





inga kameler
faller på snön
står i gryning
med gröt kring hjärtat
iakttar rutan
havre därute
hästarna oskarpa
klättrar på grannens skorsten omkring



minus älva
klockan tom
stapplar träskorna
upp till min skrubb
visslar på sista
julmorgon gnistrar
kikar en lucka
bort längs de grönskande regnkvartéren knallar



då öppnas en glimra
och ut kommer jag
en tomte i filmstjärn
klär av hela skägget
så släcks LD7-skärm
sen skissar kalendern
för fornnya år
men somnar så sollös tills tid brunnit ut







wWw

[Remixad Lucka]

ur Sjusilias Onumrerade Ljuskalender




Redskap

en fjärrkontroll som går till
samtliga julstjärnor
i halva Rio de Janeiro


Karamell

klementinklyfta med chokladfyllning


Aforism

Den som gapar åt småttiga saker
får inte mycket att tysta munnen med


Figur

Jesus i plast
med löstagbar gloria alternativt törnekrona
o Madonna-bild som blinkar inifrån bröstet


Sång

SOLEADO
spanskt 70-tal
som hon trodde var italiensk
först bara kör
lika andlig som erotisk
och som sedermera blev vanliga gamla julvisan:
When a Child is Born


Väderlek

Se till att det är vindstilla!
Blås på snön så bra ni bara kan!!
Vems flingor kommer längst ifrån varann...??


Scen

ett superpraktiskt snabbköp
mitt i medeltida gränder, sagolikt ringlande
likt druckna 11:or
påminner om 88:or
med bruksanvisning inunder
var och en lykta
typ stjärnkyss
där rävarna travar oförstulna askar


Bonus

Dem som får samma siffra
såsom soffan samt saffran
får ta en särskild glögg







bGb

Bossanova över Berget

blandade bitar ur texter från förra våren, min i verkligheten italienska men i drömmarna närmast portugisiska period

Remix a la Brazil part 1




i ett ljusgrönt dämpat, fuktigt solsken
en hel djungel
av soffkuddar, stenblock
och banankartonger

sträcker sig Lissabon hisnande upp

inte minst i gränden
du just tänker klättra i
ser vi dig
bland allt det branta. Heta trappsteg
hörs svinga
sorlet mot tornspiror
åtråendes
fullkomligt lugna
samtidigt sprudlande viskningar

Kom din dröm aldrig iväg...?

på kajen
mot världen
vi ser dig vakna
i dessa ruinernas vidöppna hiss
du reinkarnerar
där spårvagnar nu åker ner
och upp
här som skeppen styrde sig ut
och in

liksom Rom byggd på sju kullar
lurade vi dig hem
till Lissabon där du ännu inte satt din fot
som barnet obekymrat
inte mot
bara med
kameran i handen
står du på tre pelare
i kapellets mittersta kapitel
undrar
oss trenne ögon:

stöper din hjässa i ljus,
dyrkar din livmoder med skräck,
minns nu ditt hjärtas hus!!!


Både Behån
å byrån fylld
med mysig bossa nova
(samba därnere
och jazz högst på topp)
dallrar brallisarna
plockar vi fram filmisarna
likt en glädje
bakom klädgalgarna
sitter gummifåglar
och hånglar
i gult och grönt
och brunt och blått
på världens allra förskräckligaste, orangeblommigaste tapeter

[en apa så näpen i Napoli
den upplevde stan likt ett tivoli
snurra på folks paraplyer
tills solen sprack fram som revyer
men roligast kjolarna nypa i...]

i Italiens skogslösa kultur
syns vartenda steg och spår, längs trottoarer tunna som linjer
har du fått känna dig, Iamo
som en offentlig figur
från morgon till natt
är dina episoder snart
lika talrika som Linus på Linjens
som med sin signatur
skvallrar om
den bästa sortens bossa
omgjord
till barpianistens fingrar
eller ifall det bara är du
som på gatan upptäcker
enbart okopplade hundar, hur de helt naturligt stryker omkring
lugnt längs butikerna
sams med varenda jäklans motorcykel
utan att morra minsta maffia
utan att ens skälla
annat än vid oförglömliga möten
med gamla madonnor
och små simpla trumpetare...

[PirayaPiraten kring Capri
knappt gapade efter nån knapri'
nej, mjukmogna som aprikoser,
najader med fjäll - inga troser;
han ratade kungliga klippdockorna a priori]


far vi hit
men vi är redan här. Från framtidens perspektiv
märker jag
hur vi faktiskt kan göra saker
och att det förevigt är gjort
då,

hur de sista stunderna
öppnar sig
mot något som inte tar slut
för solen
stannar ständigt kvar
varje gång...

Egentligen är det filmstudier
vi har hoppat på. Hon är van
att klippa
dock jag
har aldrig gjort det. Ön är skönt full av gränder
och klippor och
grottor där vi kan
fotografera henne. Om jag vågar vill hon
strosa rakt mot solen
ja, göra det mitt i
den högsta trappan mot himlavalven











BbB

Bara Barium [Kemisk Kärlek]

ännu en i den bra serien med fiktiva och/eller verkliga porträtt av grundämnen




Barium
du befinner dig bara
i andras rum

aldrig bara
i ditt eget badkar
och nästan aldrig bara
i mitt akvarium

Barium
du är bunden
till alla möjliga salter
och skummande karaktärer
som ett glas till sin bar


men det känns bara bra
för du blir allt bättre
och bättre på att skapa nya spännande sidor

Barium, vi beundrar
din brasilianska barm
din arabiska blick
och dina bara B:n

bildar du bra grund
för både barr och blad
blott i rätta blandningarna
blir du sulfat
på sulfat på sulfat
ett allt tyngre spat
närmare bestämt Baryt
som liksom till och från mat
byter skepnad till råttgift


jorå, somliga lekmän tror
att du egentligen bor
ihop med Bor

men det låter ju lite galet
och förutom barnsligt
dessutom boring

Barium
om vi får barn
ska det heta Brum!
efter Björn

fastän din tunga
löper lätt
som den kvinnliga
lilla smidiga metall
du är
är du lika tung som en baryton minst
ibland en riktig bas

och det känns bra
sålänge som du bara balanserar
mellan samba
och rimfrost


för att ens förekomma
på egen hand
i naturen helt enkelt
behöver du vara, Barium
en sällsam mix
mellan sju stabila isotoper

så tills vidare försvinner du väldigt lätt, går liksom upp i rök

fast när du verkligen brinner
gör du det inte alls brandgult
utan lugnt och grönt
bara så skönt

ett beteende som du delar med Bor
din misstänkte pyroman
du bara nymf
fyrverkeripjäsernas beskyddarinna

för att inte tala om era tendenser
att vara ingredienser i färgat glas

så knappast konstigt att du listas som spårämne
i alla polisiärt professoriska register
och inte bara i dessa







BbB

Sammansatta Emotioner??

BbB


Bl a Bhagawan Das vill jag minnas sammanställde flera kombinationer av emotioner (grundläggande), som då blev en annan emotion (sammansatt). Det var i den stora gula boken "Science of the Emotions" som jag skall kolla in dem snart igen, senast 2022 :-)

Just nu iakttar vi tio känslotillstånd, som psykoterapeut Jones m fl har givit följande uppspaltning. Här höjer man gärna sitt tillstånd stegvis genom att sikta på nästa, ibland flera steg åt gången:


10. Disempowerment
9. Insecurity
8. Anger
7. Worry
6. Disappointment
5. Boredom
4. Contentment
3. Hopefulness
2. Enthusiasm
1. Empowerment


Somliga emotioner känner jag/du minst lika ofta som dessa. Här är några återkommande som jag vill ha klarhet i.

Huruvida är de helt andra känslotillstånd?
Ryms de snarast under samma begrepp ändå?
Vilka i så fall?



OTÅLIGHET
Hopefulness combined with Boredom??


NYFIKENHET
Enthusiasm combined with Hopefulness??


SKAMkänsla
Enthusiasm combined with Worry??


BLYGSEL
Hopefulness combined with Insecurity??


NERVOSITET
Hopefulness combined with Worry??


RÄDSLA
Worry combined with Insecurity??


FRUSTRATION
Disappointment combined with Anger??


FÖRAKT
Empowerment combined with Disappointment??


KÄRLEKsfullhet
Enthusiasm combined with Contentment??


PASSION
Empowerment combined with Enthusiasm??


KÅTHET
Enthusiasm combined with Anger??


PANIK
Disempowerment combined with Worry??


ÅNGEST
Empowerment combined with Insecurity??


SORG
Disempowerment combined with Boredom??


FRIDfullhet
Empowerment combined with Contentment??


GALENSKAP
Enthusiasm combined with Boredom??


SARKASM
Disappointment combined with Boredom??


FÖRUNDRAN
Hopefulness combined with Contentment??






wWw

Flödar över av Fluor

# 24 i serien [Kemisk Kärlek]
med animerade grundämnen




Fluor,
åh, Fluor!
Du flödar oftast aldrig
mellan tanternas lår

men i min
mun desto mer
där sköljer du din tunga
emot tandköttets sår



Fluor,
ou, fluor!
Minns dig helst som tablett
när jag var four år

måste aldrig gå och lägga mig
förrän jag hade tagit dig
Som pudersnö smalt du, mens ikväll blev igår
till synes utan att sätta minsta spår...



Fluor,
faan, Fluor!
Du luktar lika farofyllt
som simbassängens Klor

längs skolans korridorer
du flyter mot elever,
fyller varsin mugg med kunskap eller renaste folklore
- vem överlever...?



Fluor,
åh (flås), förlåt!
din turkosa läckra flaska
plötsligt fick mig så kåt

Förtrollad av föreställningen huru mina fyra hål
vore dina lika gärna -
vill jag nu att tänder
är sånt man gör när det lackar mot julestjärna



Fluor,
you fucking whore!
Du fixar fort förbindelser
till allt som går och står

Stabilt det blir på köpet
på djupet av emaljen var förening
kläms ur youtube likt värsta krämen
som smajlar emot oss i e-mailen :-)




wWwWw

Einsteinium i Relativt Evigt Rum

ännu ett grundämne (nr 99)
i den uppskattade serien [Kemisk Kärlek]
från förra julen, fast skapat nu då
det 21:a porträttet






är jag Einsteinium

?!

en relativt förtätad
och glömd liten tid
i ditt eviga rum


en + en = sten

i - strålande fantasi = A


Es ist.

Såsom varandes grundämne nummer 99
är jag nästan hundra
på min vilja att älska dig ännu
ett helt ljusår närmare







alltid. Blott när du har så obarmhärtigt bråttom
så du tror att solen
endast lyser här
och nu
då
har min kärlek redan krökt sig, bort
ur vår bana
i superuppstressad lust till
så många fler än dig

((isoleras jag
i mitten av förra seklet
av Albert Ghiorso
blir ett elektrifierat hjärnsläpp
i tryckkammaren
en väte för mycket
just som det största geniet kilar vidare...



...sen kom Nico med sin lugnande undergrunds stämma
även hon bytte mark från sin tyska till New York
tyngre än Californium
höll alla artisternas hastigheter vid liv))


Relativt radioaktiv
en uraktlåten aktinoid
konstant instabil

åkte jag framtida Instamatic mot dina blickar
icke nickande
kör du forntida fotoner från min pickadoll
kanske klickande

på en kurs
i hur man bäst kolliderar



nöjd men ej liknöjd

Entusiasm X förhoppningsfullhet = en sjujäkla Energi

eller två









wWw

vad som må röra sig i ögonens inre spegel

del av NeuroLinguistic Programming



Observerar att det känns något svårare att titta åt höger (hitta på) än åt vänster (minnas), som att det är ett motstånd mot att föreställa mig nya saker.

Som visuell person borde jag dessutom oftast titta uppåt. Det har jag inte märkt ännu. Har du?

Ej heller rakt åt sidorna har jag upptäckt (eller rättare sagt hört) att jag skulle bruka ha uppmärksamheten. Däremot ner åt vänster

känner jag igen att jag ser (innebär inre dialog (som jag vill kalla introspektion eller "känna efter")).

Nedåt åt höger känns som sagt mindre vant att se = sällan kreativ på den kinestetiskt kännande fronten.

Först högst upp blir det lika lätt att titta åt bägge hållen. Där är erinrandet och bildskapandet i bättre balans.


Viktigt dock : Alla personer utgår inte från samma grundposition. Alltså den som med ögonrörelserna speglar minnen åt vänster, kan stöta på en person som speglar minnen åt höger (om än ovanligare).

Trots att jag är vänsterhänt när det gäller pennor, har jag dock ett "rättvänt" utgångsläge här. Det har Yyy kollat upp :-)

Jag har naturligtvis glömt, vid vartenda möte, att kika efter vart dem jag samtalar med oftast kikar. Trots min minnes-tendens och att jag verkligen vill veta hur andra funkar...


Varför går jag då jämt hellre till vänster om den jag pratar med än till höger om densamme??

För att undvika hamna i inre dialog medan samtalet pågår...? För att överhuvudtaget vara öppen för nya saker i det den andre säger...? För att jag vill hålla mina minnesbilder av den andre intakta, bortom all aktuell påverkan...?










wWw

ur BacharachBoken

Samma backar ner, nya backar upp


Burttag 1101:a Bach


Burt!
Du promenerar andra backar upp
men samma backar ner,
tongångarna :
de gamla brukliga;
bara sångstämmorna byts ut.
Ba-ba!!
en entusiasm som
så sällan hoppas
på något särskilt
av rädsla att gå miste
om sin frihet,
den tillfälliga nyfikenheten
i möjligheten att förbli
lika lycklig
lika lustfylld
som du redan är. Dom kör omläggning
av era distrikt.
Elva jordevarv
har du ägnat åt troget nötande
av samma gator. Nu
vill du passa på
att gå längs helt andra hus
(((eller inuti dem
som du gjorde i början
av din budbärarbana.
Stenbockssvängen har uppenbarligen
ett helt block
med trevåningshus inramade
av hårda små radhus)
i det mjukaste ljus du nånsin sett
sätter du stegen
i vad som kommer att bli
nyfallen snö
om morgnarna framemot Lucia.
Men än så länge
äter älvan bara hundra bullar
medan du knaprar tusentals paradisnötter
som en häst travar
mot det öde havet.
Här bodde din första förälskelse :
känns nu snarast
som vilken gata somhelst)
sånär sompå
att de militära staketen
i all sin slitenhet
påminner dig om
hur de mest längtansfyllda papperskropparna
lätt smulas sönder
i leriga omständigheter :
behöver aldrig hända numera
över internet
dess världstäckande kartsystem
bara att googla
gatorna lika färska som därute
i den eviga onanin.
Make it easy on yourself!
dundrar dom
medan ett ännu obeträtt torg glimtar fram
mellan nakna grenar.


Burttag 1102:a Bach


När månen steg åter sin osynliga backe upp
om eftermiddan
for du ut i dimman
en grad plus på rekognoceringsrunda
och fann förundrad
väg på väg på vinkel efter vrå)
som du aldrig hittills
i halva livet
ens har passerat igenom!
Drömmer du ditt projekt
borde bli : placera dina fötter på stadens samtliga fläckar
för att inte tala om Jorden :
Do you know the way to San José?
- fast vad
utöver själva upplevelsen
(nuets essens)
skulle du egentligen ha
dessa erfarenheter till?!
Andra gången
som du kom ut från samma gång
kunde du omöjligt föreställa dig
hur du redan är där!!
Väljer du mellan det lila
och det bruna området
bättre betalt
eller bekvämare avstånd??
Blir nog bra,
blir inga barn
men blir gott om nya gamla melodier
lite Beach Boys igen
att fylla spelaren med,
lyssna ännu ett varv...
...verkar du vara den enda
som är inne på att byta här.
Bodil vill behålla Bokebladsgatan.
Benny har helst kvar Björnbärsstråket
i elva-tolv år till,
så att dom kan beklaga sig
över samma saker
lika länge som alltid
sedan dom blev vuxna människor.
Du är nästan vuxen,
definitivt i bemärkelsen : du undviker
de allra flesta risker,
vill inte förlora för att vinna,
har för få riktiga förhoppningar
för att verkligen nå
ut -
bara det :
i grunden är du oförskämt nöjd
med var dag
dess minsta lilla mysterium (vill ingalunda hitta ut,
blott fortsätta gräva
nya perspektiv
i din lyckliga labyrint).











wWw

Eva (närmare tjugo år gammal dikt)

framplockad lyrik från hösten -93 då jag blev arton år (omkomponerat från spridda skisser o tillfört/avskalat några ord)




du drömde i din spegel
hur jag brukar drömma om dig
inuti en tjej
skimret av någon sorts frukt
blicken du aldrig var orsak till
syndiga, pinfärska stråkoktetter
blåröda stimulanseffekter
överskrides gränsfall
neuroser blir metamorfoser
vill vara naken med dig
på bänken, jag sitter på den
bara luft i dina ögon
som är källan innanför träden
kärnan i hennes äpplen
står jag där och dricker
silvervälling ur dina bröst
du älskade mig aldrig
i min hittills bästa höst
som en sommarsång helt utan ände
liknar det vilda du inom mig tände
och kände när blickarna myste
du visste att vi skulle mötas
för dimman i dina ögon den lös
hörde träden ropa från framtiden
hade du blivit en kvinna
såg du mig som en man
förstod vi att löven i livet brann







wWw

sjutton år gamla dikter

framplockad lyrik från vintern 1994-95 då jag var nitton år

(blott ändrat ordningen o några ord)



1

bortom minnen aldrig skapade



hon svävar
genom dörrar aldrig öppnade
hon lever
inom hjärtan sällan räknade
hon finns här
runtom känslor aldrig vilande
hon väntar
bortom minnen aldrig skapade


en vind av svavel
smeker hennes hår
en lukt av längtan
fyller hennes lår






2

ser i sina speglar




själen äger två speglar
de ser varandras avbilder

gränserna förbleknar av sig själva
när jag ser i dina ögons källa :

rimfrostens rådjur
som skimrar i morgonens mönster


*

*


går mot spegelbordet
frusen om sina axlar

stannar till
i plötslig rysning

Spindeln på tapeten
glänser som en fruktansvärd sol

vänder henne inom sig

ända från fantasin
kommer kusinen ut ur spegeln
och ger henne kärlek

på andra sidan fönstret
går solen upp






3

närmare ändlösa




Ringen hänger
om en gren
bortom lila lampors sken

spränger ingen
tidens sten
hindrar snödjup hennes ben


månen föder
alltid du
fridfullt i ett nära nu

blöder boken
utan slut
då först spricker solen ut



*

*

*



sus av snö
faller på rutschbanan
och de fyra gungorna

en flicka på vägen
leker sig fri
med de stora flingorna :

någon sorts allvar



*

*

*


tysta rum, återuppståndna

i mig som nyss gått in

genom min utvändigt ogenomskinliga dörr



ur en skreva i taket
sipprar hon naken ner
likt ett skrattande skelett
ställer sig
bakom spegeln
så vi ej ser varann mer



*

*

*



wWw

tredje sidan tiden

Relativ Regress 11.1



från tredje sidan tiden :

flygande massiva katedraler med sina torn krökta i kontemplation



mot sidan two :

i allt ljusare hastigheter Kapten Rekyl eller Doctor Who??



på en och samma sida :

Einstein - ännu ej hunnit ifatt sig...











wWw

Universums sammelsurium 11.12.1

Remix av mina texter
här somliga utsnitt från nyliga tidiga novembrar



1

Einstein - ännu ej hunnit ifatt sig...


2

nu tänder ni mig
oui la la
stjärnsystemet lyser helt ill-lila
men blott en Lidl-butik
har de minsann, i övrigt fullknökade kartonger av betong
och snart snö gäller
ju aldrig låta universum ta slut!


3

Tre bröder kommer
från varsitt håll i världen. De träffas
i indiskt italienska inkariket.
Cyklarna stannar
i metropolen byggd på förvirrelse, skosnörare
och kupoler.
Där klättrar
bröderna upp längs varsin trappa. De träffas
i innersta templet.


4

River nutid
ur barnets bilder
kommer eran schweiziske matematikmagister in
en brungul figur
i stora kavajen på tok
står och mimar att han står på en trappstege
fäller ner persiennen
trär på sig
gymnastikkostymen och plockar upp
sin odrägliga glödlampa
placeras i huvudet
vrider
ruter tolv
tills alla androiderna
springer i ring
över halva planeten, uppenbarligen
består den av bergrum
byggda av kuddar
i oktobers mysigaste, kusligaste kulörer
gapskrattande
eller snällast blyga
står här himla massa barn
omkring
ditt centrum
som om världen vore något annat
där du
kan bli
den schweiziske matematikmagistern


5

kamelen :

ROLL
dragningskraft, håller planeter o kometer rullande

ÅLDER
nästan lika oändlig som de äldsta oändligheterna

HEMMAHIMLAKROPP
din måne

MÅL
åter första gången genom timglasets nålsöga

OM LAGET
kosmos föregår förevigt kaos (så vi har redan vunnit.)


6

Först stannade teaterfröken till
för att rätta till
ett svart hål
i sina färgstarka strumbyxor; sedermera
plockade du plötsligt upp
någons skräp
som legat på samma fläck
i månad
efter månad :
två små lila slingor av plast
och sparade dem
i din egen lägenhet
lite gladare
medan någons glasögon
alltjämt hänger kvar därute på stängslet;
likt vildhästar
luktar kramar
under älvans vulva
stegras bloddjupt forntida raketer


7

violett så det vittrar
o vränger sig i världsrymdens vrår
vill världen lika fort
som fantasi i verklighet
genom rosa hål
kommer vi att transportera oss
inhöljda i stjärnstrålarna


8

Ingenting i fotografierna hade förändrats sedan fröken Villermark iakttog dem senast. Sepiatonen var uppenbar, ansiktena förundransvärt glada för att vara så gamla. Gesterna var ovanligt vardagliga för att vara så hemliga. Det syntes omöjligt att hitta något som förklarade behovet att hålla bilderna inlåsta under alla dessa år. Fröken Villermark tog en pepparkaka istället och log åt bristen på motiv. Samtidigt kände hon sig iakttagen. Trodde tomten ifråga att han var privatdetektiv?!


9

Vi hinner inte riktigt med att skriva
ditt liv
ligger minst en måndag efter
nu igen
efter nu
inte ens någon liten halvmåne
blinkar lik
blott dis
ryker över oktembers brandgula löv
liksom lycklig
lyser frånvaron med
sina människor
sorterar marsipangrisar i
våra dockhus
dess mysigt blinkande rymdstation


10

vad synthiga sällskapet tror de sysslar med

har klätt ut rymdsonden
till ett spökslott
släckt spotlightsen, tänt
ett ännu dödare ljus

avinstallerat hissknapparna
kastat ut all aluminium
lagt till trassliga trätrappor, tapetserat för

klotrunda fönsterluckorna
för att slippa se
hur himla fullt av möjligheter som universum
egentligen är


11

ELEFANTEN :

ålder
45 FYLLER SNART 44 VILL JAG MINNAS

mål
HADE SETT FRAM MOT MASSA MÅNAR, MEN NU BLIR DET NÅT LÄNGRE BORT

hemmahimlakropp
JUPITER

roll
EGENTLIGEN ÄR JAG SNÄLLER, HAR EN DEL STYRKA OCH ENVISHET OCH SÅNT, FAST HAR SÄKERT HAMNAT I RÄTTA LAGET I ALLA FALL

om laget
VI ÄR STÖRST I VÄRLDEN


12

Älvan äter före jul
ett hus med hundraelva våningar
helt utan golv











111