när Varför blir Vad eller Hur?!

Förstår nu ännu bättre varför jag//vi skjuter upp projekt hela tiden... alltså även dem som känns förväntansfulla. Beror på att när det är dags för genomförande, så skiftar man oftast fokus totalt, och gör sig andra sorts bilder.... inte sällan av desperata begränsningar. Somliga av oss går från det motiverande "Varför" i sin allmänna ändlöshet, direkt över till de praktiska "Vad" eller "Hur". Och det blir abrupt likt en krock mellan framtid och nu. Denna den enklaste, klaraste insikten jag fått på länge?!?! igångsattes just genom podden Monkey Mindset. Skulle kunna citera källan, men jag speglar ambivalensen med egna ord inklusive tillagd tolkning : Någon månad i förväg förmår jag fortfarande drömma om resan eller kursen eller träffen... med en blick av att den vore oerhört bra. Till sist när specifika moment ska konfronteras, har man (som vanligt) försent greppat vissa "Vad" eller "Hur", och måste då ägna all energi åt schema. Medan "Varför" förträngs... rentav kan synas omöjlig att återfå kontakten med. Lösningen blir ingalunda att skippa eller tro sig slippa "Vad & Hur", men väl att inplantera dem i lagom doser redan från början... ett steg i taget. Smått självklart, men svårt sålänge upplevelsen pendlar mellan skilda fokus?!




0W0