PreferensParadox # 1
Föredrar ljus hellre än mörker
men skugga mer än taklampa
fast hetta helst utan solljus
men minus hellre än regn
fast fuktigt framför öken
men sand förutan havsbad
dock skepp hellre än hus
fast bofast snarare än komet
under alla omständigheter Repris hellre än engångs
men engångs hellre än evigt
emellertid oändligt mer än inget annat
fast ingenting hellre än vadsomhelst
PreferensParadox # 4
Föredrar fysikaliska felkällor hellre än korrekt analys
fast fiktiv föreställning framför ställföreträdande fakta
fast halogenlampa hellre än hologramslampa
genial och ingen homogen
men hellre fotogenisk än benig fisk
fast skenben snarare än skenbar
liksom stjärnklar ännu högre än stenbock
dock 220 watt mer än 330 volt
fast hellre Ultravox än LED Zeppelin
med analoga celler lika gärna som digitala celler
emellertid fullkomligt oförsonligt hellre än antingen eller
för båda polerna får helst vara med och överglänsa varann
wWw
14 februari 2012
12 februari 2012
Fiskarna åker Slalom
salmon = lax
men det var inte alls det som fångade min fantasi i slalom-banor
ser hur fiskarna åker slalom
genom glasögon av sol
simmar de än dit
än hit i tajt linje, längs den brantaste snön
supersammanbitna
zack-zickar sig
denna söndag idel honor
i världskupp i fina kurvor
port efter
port före
port öppnar de
i det ideligen växlande vindmotståndet
i fjällhöga dykardräkter
silas sekunder
ned till hundradelar
drömda om igen
i tusentals år
en lovande första mellantid
om än svårfångad
där alpina karpar
slipar sina tyngdpunkter
koklockas
reklammjölkas
låter sig icke kvävas
av kommentatorernas lättflytande luft
blir andra mellantiden
desto kärvare
för en svensk id
och ett stim italienskor
med alltför bra glid
likaså några österrikiska öringar
gör konstiga körningar
emellertid ej
en okänd kanadensisk guldfisk
som tar lagom risk
(i brist på norsk torsk som märkligt nog simmar mest på längden)
ingen tid att staka sig här
bar å håll emot
för att TV:ns akvarium inte skall åka omkull
i stenbocksbranten
alla ovallade intervall
hinner min gapande mun knappt
börja smälta glassbåten
ta en smutt av cognac-koljan
franska fiskleveroljan
förrän den ständiga mållinjen redan är passerad
när cyklopen åker av
och vi får bekräftat
av vars och ens grimas
eller skrattande skidor
äntligen inzoomade
hur nära ögat det var
att blodpumpen stannade
närapå missade
andra åket
hade fått vänta till nästa liv
med att få lift upp igen
wWw
men det var inte alls det som fångade min fantasi i slalom-banor
ser hur fiskarna åker slalom
genom glasögon av sol
simmar de än dit
än hit i tajt linje, längs den brantaste snön
supersammanbitna
zack-zickar sig
denna söndag idel honor
i världskupp i fina kurvor
port efter
port före
port öppnar de
i det ideligen växlande vindmotståndet
i fjällhöga dykardräkter
silas sekunder
ned till hundradelar
drömda om igen
i tusentals år
en lovande första mellantid
om än svårfångad
där alpina karpar
slipar sina tyngdpunkter
koklockas
reklammjölkas
låter sig icke kvävas
av kommentatorernas lättflytande luft
blir andra mellantiden
desto kärvare
för en svensk id
och ett stim italienskor
med alltför bra glid
likaså några österrikiska öringar
gör konstiga körningar
emellertid ej
en okänd kanadensisk guldfisk
som tar lagom risk
(i brist på norsk torsk som märkligt nog simmar mest på längden)
ingen tid att staka sig här
bar å håll emot
för att TV:ns akvarium inte skall åka omkull
i stenbocksbranten
alla ovallade intervall
hinner min gapande mun knappt
börja smälta glassbåten
ta en smutt av cognac-koljan
franska fiskleveroljan
förrän den ständiga mållinjen redan är passerad
när cyklopen åker av
och vi får bekräftat
av vars och ens grimas
eller skrattande skidor
äntligen inzoomade
hur nära ögat det var
att blodpumpen stannade
närapå missade
andra åket
hade fått vänta till nästa liv
med att få lift upp igen
wWw
11 februari 2012
Bland branter som skulle kunna vakna igen
Mix mellan mina senaste drömmar
Kommer fram till stupet där man måste hoppa ned till arenan full med tomma läktare. Säkert inte högre än sju meter - men omvägen tillbaka runt allt kommer få genvägens skönhet hit att förblekna - så är det värt risken att förstöra benen mot stenblocken?!? Dock största samvetskvalet består i att kasta ned kärran; den kan fortsätta rulla nedför alla sittplats-trapporna utan att jag hinner hindra den...
Knappt har jag hunnit flytta från mitt livs första lägenhet till vårt livs första hus, förrän det är dags att göra militärtjänsten på nytt. Försöker förtvivlat erinra hur man står i givakt och rör sig på samma gång. Utrustningen är exakt densamma, men märkligt nog känner jag varken igen befäl eller kamrater, så jag skiter i det hela...
Ställer mig intill en universitetsstuderande och iakttar den kurviga skulpturen, utan minsta teleskop. Jomenvisst, det gäller att känna efter en tolkning, men fördenskull så försvinner ej påtagliga fakta!! Vi ler uppskattande och märker att vi är riktigt överens.
Vilken av alla kvinnor jag lärt känna som är hon, det vet jag inte nu. Hursomhelst känns det förtröstansfullt att hon vill vara med i min dröm. Egentligen skulle vi kunna ses närsomhelst i verkligheten - jag måste bara vakna först...
Väl på plats i båten har vi fått kartan över stan, inklusive världens brantaste backområde, skapat av djävulen i egen hög skepnad. Varför han som kör skall dit sådär bara har jag ingen aning om - men jag kan ju inte kartor så bra. Skådespelaren informerar oss om att examensfesten skall börja först framåt natten, så jag funderar starkt på att sova istället...
Ville hinna skriva ned allt medan jag ännu drömde. Visste att jag skulle ha glömt det sedan. Och mycket riktigt - jag glömmer det såfort jag inte sover längre...
Har gått samma arbetsrunda hundratals gånger, känner till alla husen (om inte innan så utan). Likt förbannat står det nu på listan att jag skall dela ut tidningar till nummer 0, och det är husen på flera sidor som har nummer 0. Medan solen redan gått upp följer jag en stig till en stugby som stämmer med namnen - men hur kan jag ha missat hela denna verklighet förut?!?
wWw
Kommer fram till stupet där man måste hoppa ned till arenan full med tomma läktare. Säkert inte högre än sju meter - men omvägen tillbaka runt allt kommer få genvägens skönhet hit att förblekna - så är det värt risken att förstöra benen mot stenblocken?!? Dock största samvetskvalet består i att kasta ned kärran; den kan fortsätta rulla nedför alla sittplats-trapporna utan att jag hinner hindra den...
Knappt har jag hunnit flytta från mitt livs första lägenhet till vårt livs första hus, förrän det är dags att göra militärtjänsten på nytt. Försöker förtvivlat erinra hur man står i givakt och rör sig på samma gång. Utrustningen är exakt densamma, men märkligt nog känner jag varken igen befäl eller kamrater, så jag skiter i det hela...
Ställer mig intill en universitetsstuderande och iakttar den kurviga skulpturen, utan minsta teleskop. Jomenvisst, det gäller att känna efter en tolkning, men fördenskull så försvinner ej påtagliga fakta!! Vi ler uppskattande och märker att vi är riktigt överens.
Vilken av alla kvinnor jag lärt känna som är hon, det vet jag inte nu. Hursomhelst känns det förtröstansfullt att hon vill vara med i min dröm. Egentligen skulle vi kunna ses närsomhelst i verkligheten - jag måste bara vakna först...
Väl på plats i båten har vi fått kartan över stan, inklusive världens brantaste backområde, skapat av djävulen i egen hög skepnad. Varför han som kör skall dit sådär bara har jag ingen aning om - men jag kan ju inte kartor så bra. Skådespelaren informerar oss om att examensfesten skall börja först framåt natten, så jag funderar starkt på att sova istället...
Ville hinna skriva ned allt medan jag ännu drömde. Visste att jag skulle ha glömt det sedan. Och mycket riktigt - jag glömmer det såfort jag inte sover längre...
Har gått samma arbetsrunda hundratals gånger, känner till alla husen (om inte innan så utan). Likt förbannat står det nu på listan att jag skall dela ut tidningar till nummer 0, och det är husen på flera sidor som har nummer 0. Medan solen redan gått upp följer jag en stig till en stugby som stämmer med namnen - men hur kan jag ha missat hela denna verklighet förut?!?
wWw
7 februari 2012
i Tri Levas lager
Ommixat Förrådsutrymme 12.43
en kärleksstjärna
planscher på samma varelse på olika platser
på planscher på olika varelser på samma plats
en ologisk
levande dialog
med Di Döda
ett barn som ätit upp hela universum
dammsugaren som egentligen har allting kvar
oförstört inom sig
en tärning med bara tvåor
alternativt bara treor
på varenda sida
nyckeln
till solsystemets mysterium
en violoncell
där någon stoppat in filmstjärnor
så det låter konstigt
salt smink
smält ur etuiet
sedan insmetat i gulliga gardiner
en b-
it t-
id
- isärkl-
ippt
två tomkartonger, den ena tommare
än båda två
en många våningar lång trappa (ihoptryckt)
wWw
en kärleksstjärna
planscher på samma varelse på olika platser
på planscher på olika varelser på samma plats
en ologisk
levande dialog
med Di Döda
ett barn som ätit upp hela universum
dammsugaren som egentligen har allting kvar
oförstört inom sig
en tärning med bara tvåor
alternativt bara treor
på varenda sida
nyckeln
till solsystemets mysterium
en violoncell
där någon stoppat in filmstjärnor
så det låter konstigt
salt smink
smält ur etuiet
sedan insmetat i gulliga gardiner
en b-
it t-
id
- isärkl-
ippt
två tomkartonger, den ena tommare
än båda två
en många våningar lång trappa (ihoptryckt)
wWw
Älskade älvor av Di Leva
mina 2 x 2 x 11 mest Älskade låtar av Di Leva
ej lyssnat på hans senaste album ännu
men desto mer på de tidigare
den lyckligaste elvan
1
ALLA VILL HA
från Rymdblomma
2
DU ÄR VILJA
från Älska
3
MAGISK SNÖVIT
från Noll
4
THANK YOU FOR THE LIGHT
from Love is The Heart
5
LADY I DET GRÖNA
från Jag Är Du
6
INGEN KAN KÖPA LIVET
från Hoppets Röst
7
(EVEN) HELL IS MADE OF LOVE
from Naked Number One
8
RÄTT OCH FEL
från Marginal Cirkus
9
SPELEMAN
från Vem ska jag Tro på?
10
RYMD I FRED
från Jag Är Du
11
RÄDDA KÄRLEKEN
från Älska
den allvarligaste elvan
1
SILVER-CITY-SONG
från Noll
2
LÅT UNIVERSUM BLI ETT HEM
från Vem ska jag Tro på?
3
I CAN WAIT
from Love is The Heart
4
FÖRDÄMNINGEN
från På ett Fat
5
LOCH NESS
från Marginal Cirkus
6
KEEP ON DYING
from Naked Number One
7
OM DU VORE HÄR NU
från Rymdblomma
8
DANSA DIN DJÄVUL
från singel
9
DU ÄR PRECIS...
från Vem ska jag Tro på?
10
RÄDDA LIVET
från Tiden Faller
11
HIMLEN
från Puzzel
den spirituellaste elvan
1
SJÄLENS KRIGARE
från Noll
2
GODDESS OF EARTH
from Naked Number One
3
STJÄRNSYSTEMET
från Puzzel
4
MÅLAREN (en pensel)
från På Ett Fat
5
VI ÄR VACKRA ALLIHOP
från Vem ska jag Tro på?
6
DANSA NAKEN MED MIG
från Noll
7
BLUNDA & SE
från Rymdblomma
8
MAN AV FÄRGER
från Älska
9
ANNORLUNDA VY
från Marginal Cirkus
10
PÅ VIFT
från Puzzel
11
TVÅ PÅ SKILDA HÅLL
från På ett Fat
den vackraste elvan
1
STJÄRNGUDINNA
från Älska
2
PILAR AV KÄRLEK (på din ytterdörr)
från På ett Fat
3
DRÖMMEN I DITT HJÄRTA
från Jag Är Du
4
ALLT JAG MINNS
från Noll
5
TO THE FAIRYTALE
from Naked Number One
6
SWEET HONEY
from Love is The Heart
7
BER OM LJUS
från Rymdblomma
8
HELIGA MODER
från Tiden Faller
9
VÅRBRYTNING (infrielser)
från Marginal Cirkus
10
VÄLKOMMEN TILL JORDEN
från Hoppets Röst
11
(Du och jag är) MIRAKLET
från Älska
Tolv-Trollet (i alla och ingens elva)
12
HIDING BEHIND WATER (Sleeping Beauty, monsters like you)
from Naked Number One
wWw
ej lyssnat på hans senaste album ännu
men desto mer på de tidigare
den lyckligaste elvan
1
ALLA VILL HA
från Rymdblomma
2
DU ÄR VILJA
från Älska
3
MAGISK SNÖVIT
från Noll
4
THANK YOU FOR THE LIGHT
from Love is The Heart
5
LADY I DET GRÖNA
från Jag Är Du
6
INGEN KAN KÖPA LIVET
från Hoppets Röst
7
(EVEN) HELL IS MADE OF LOVE
from Naked Number One
8
RÄTT OCH FEL
från Marginal Cirkus
9
SPELEMAN
från Vem ska jag Tro på?
10
RYMD I FRED
från Jag Är Du
11
RÄDDA KÄRLEKEN
från Älska
den allvarligaste elvan
1
SILVER-CITY-SONG
från Noll
2
LÅT UNIVERSUM BLI ETT HEM
från Vem ska jag Tro på?
3
I CAN WAIT
from Love is The Heart
4
FÖRDÄMNINGEN
från På ett Fat
5
LOCH NESS
från Marginal Cirkus
6
KEEP ON DYING
from Naked Number One
7
OM DU VORE HÄR NU
från Rymdblomma
8
DANSA DIN DJÄVUL
från singel
9
DU ÄR PRECIS...
från Vem ska jag Tro på?
10
RÄDDA LIVET
från Tiden Faller
11
HIMLEN
från Puzzel
den spirituellaste elvan
1
SJÄLENS KRIGARE
från Noll
2
GODDESS OF EARTH
from Naked Number One
3
STJÄRNSYSTEMET
från Puzzel
4
MÅLAREN (en pensel)
från På Ett Fat
5
VI ÄR VACKRA ALLIHOP
från Vem ska jag Tro på?
6
DANSA NAKEN MED MIG
från Noll
7
BLUNDA & SE
från Rymdblomma
8
MAN AV FÄRGER
från Älska
9
ANNORLUNDA VY
från Marginal Cirkus
10
PÅ VIFT
från Puzzel
11
TVÅ PÅ SKILDA HÅLL
från På ett Fat
den vackraste elvan
1
STJÄRNGUDINNA
från Älska
2
PILAR AV KÄRLEK (på din ytterdörr)
från På ett Fat
3
DRÖMMEN I DITT HJÄRTA
från Jag Är Du
4
ALLT JAG MINNS
från Noll
5
TO THE FAIRYTALE
from Naked Number One
6
SWEET HONEY
from Love is The Heart
7
BER OM LJUS
från Rymdblomma
8
HELIGA MODER
från Tiden Faller
9
VÅRBRYTNING (infrielser)
från Marginal Cirkus
10
VÄLKOMMEN TILL JORDEN
från Hoppets Röst
11
(Du och jag är) MIRAKLET
från Älska
Tolv-Trollet (i alla och ingens elva)
12
HIDING BEHIND WATER (Sleeping Beauty, monsters like you)
from Naked Number One
wWw
6 februari 2012
i lillens stora hyllor
Ommixat Förrådsutrymme 12.41
några små pixi-böcker
om ofantliga djur
ett leksakslokomotiv
med verkliga parfymflaskor på släp
massa tablettaskar
som det bor gummisnoddar i
en drygt trettioårig träningsjacka
med näsdukar kvar
i varenda ficka
en hel människa
tvättmaskinen
som krympt
till ett rymdskepps storlek
sönderbytta ishockeysamlarklistermärken
somliga i album
tomt
en fin signaturmelodi
aldrig någonsin hörd
fyra par figurer
från helt skilda serier
som ligger och opererar
asken
med världens alla illusioner i (utom en)
och inte minst
den gamla gula hästen
som gungar ännu
wWw
några små pixi-böcker
om ofantliga djur
ett leksakslokomotiv
med verkliga parfymflaskor på släp
massa tablettaskar
som det bor gummisnoddar i
en drygt trettioårig träningsjacka
med näsdukar kvar
i varenda ficka
en hel människa
tvättmaskinen
som krympt
till ett rymdskepps storlek
sönderbytta ishockeysamlarklistermärken
somliga i album
tomt
en fin signaturmelodi
aldrig någonsin hörd
fyra par figurer
från helt skilda serier
som ligger och opererar
asken
med världens alla illusioner i (utom en)
och inte minst
den gamla gula hästen
som gungar ännu
wWw
5 februari 2012
2 februari 2012
i kvinnornas ögon
Osjungen ängel 12.2
i kvinnornas ögon där glimtas små möten
i nästa sekund helt försvunna
Han står fokuserad, passerad likt flötet
i fiskstim med chanser förbrunna
i kvinnornas ögon han söker kontakten
men knappt en av tusen vill tändas
av hans blickar just, det som ljusnar ur schakten
som får hennes småspring att ändas
Han vet ju så väl man ska kisa, ej stirra
fast aldrig ändå vika undan
Komplex kvarstår gåtan hur hjärtan bäst pirrar
kan lika gott prova att blunda??
Responsen blir bra när hans prat går rakt på
istället för att stå och fiska
Emellertid saknas det magiska då
som får deras ögon att viska
Kontakten har tänts - lika snabbt har den släckt sig
mens SOL kräver ständig förundran
Han önskar han lyste så fräckt som var bartjej
så slapp varje runda bli hundra
wWw
i kvinnornas ögon där glimtas små möten
i nästa sekund helt försvunna
Han står fokuserad, passerad likt flötet
i fiskstim med chanser förbrunna
i kvinnornas ögon han söker kontakten
men knappt en av tusen vill tändas
av hans blickar just, det som ljusnar ur schakten
som får hennes småspring att ändas
Han vet ju så väl man ska kisa, ej stirra
fast aldrig ändå vika undan
Komplex kvarstår gåtan hur hjärtan bäst pirrar
kan lika gott prova att blunda??
Responsen blir bra när hans prat går rakt på
istället för att stå och fiska
Emellertid saknas det magiska då
som får deras ögon att viska
Kontakten har tänts - lika snabbt har den släckt sig
mens SOL kräver ständig förundran
Han önskar han lyste så fräckt som var bartjej
så slapp varje runda bli hundra
wWw
29 januari 2012
Hemma Hos Zscoorup
i det tidiga 90-talet
Hemma hos Zscoorup är det fortfarande tidigt 90-tal. Allting går i en gul, lätt demonisk nyans. Härinne utkristalliserar sig en skön mix, en sorts mix mellan själsförmögenheter och kroppsfixeringar. Allt verkar maximalt avspänt, men bakom tapeterna bubblar klassiska motsättningar. Storarummet har blivit allt varmare och allt kyligare att leva i. I hallen flockas drivor av radiokanaler som också vill vara med på TV. Dock i den innevarande kontexten är det extra svårt att se vem som är korrupt och vem som är kompis. Kanske är vi både och?!
Man lufsar fram genom rummen till smörig soulpop. Man är män i ena stunden och kvinnor i nästa, eller snarast nästan män och nästan kvinnor. Vattumannen har gjort ännu en uppgörelse med fiskstimmet. Men de nya grupperna har ännu ingen riktig dokusåpa att bo i. Man studsar mellan microvågsugnen och diskmaskinen, mellan compact disc-spelaren och diskettstationen. Den enda dator som finns här spelar man på, såvitt den inte redan är sönderspelad. Anteckningsblocken är proppfulla av återfunna ABBA-ackord. Stråkmattor pryder väggarna i vilka visor somhelst. Vita och svarta katter jamar tillsammans i pyjamas. Hela tillvaron har krypit ihop till ett mysigt, nysvenskt nystan. Man tar på sig fulaste flanellskjortan eller värsta halsbonaden. Man köper chipsen på burk och låter minsta potatisskal återanvändas. Man är hip utan hopp om att håret ska växa ut igen genom mössan.
Zscoorup sitter arbetslös och stortrivs med sina privata projekt. Precis P. heter ett företag där man producerar repriser. Precis P. specialiserar sig på pausprogram. Det gäller alltså att få snuttarna att visas en gång till (och helst en gång till). Linus på Linjen upplever vid den här tiden sina allra sista avsnitt. Linus springer vilse och har ingen mobiltelefon i världen att ringa hem med. Det enda som hörs är erotiska suckar från fjärran madamer. Sedan dess skulle alla pauser få ett konstant avbrott.
Nu börjar det!
Det är det som Precis P. försökte förebygga, och fortfarande ser som sitt projekt. "Nu börjar det!" körs som ett affirmerande mantra, inte bara för barn. En hungrig apa rapar. Zscoorup sitter och visslar på gamla signaturmelodier, klipper ut nya eftertexter och påannonserar alltsammans på ett avigt vis. Däremellan måste infogas de skojiga paussnuttarna, som kan bli till hela program. Man kan kalla dem för jinglar (om man vill, och det vill man). De har även börjat finnas i återuppladdningsbar form, för de gäster som ej har med sig egna batterier.
Vidare går Zscoorup en kvällskurs i hur man vänder konkurs till ett kreativt sinnelag. Det är en nybörjarkurs för alla nivåer. Den utvecklades 1991 och har sedan dess inte utvecklats ett dugg. Zscoorup brukar plocka med sig sina samlingar och förevisa för de olika föreläsarna. Bland samlingarna återfinns de allra första bibliotekskvittona, sådana där utskrifter man fick istället för stämplar i böckerna. Zscoorups första lån med kvitto var inte ens av en bok utan en CD-skiva: "De fyra simsätten" med Bröderna Brothers. Sedan följde mästerverk som "Följer ett spår" med Pontus & Amerikanerna, "Dr Space dagbok" med Mauro Scocco och "Stockholm & andra ställen" med Orup.
Likaså en samling busskort med de tidigaste magnetremsorna i kan man finna hos denna eklektiska storsamlare. För att inte tala om gamla välspolade videokassetter, utkast till klimatförändringar, bikinis med gore-tex i, konspirationsteorier på prov, Di Leva, prov på okända botemedel på andra planeter, tarotkort som funkar lika bra som kreditkort, klonade basketskor, etc etc. Till sist insåg Zscoorup att man kunde gå den kreativa kursen på distans. Då ville folk ha samlingarna scannade och e-mailade till sig istället. Men Zscoorup har ingen aning om vad varken scanner eller laserskrivare är för något, än mindre internet. Trots att allt är supernaturellt kunde man ännu inte ta några magiska tåg till världens största trollkarlsskola. Och Zscoorup har fortfarande aldrig varit utanför sin kropp.
(Så det är först ett par decennier efter min tonårstid, i framtiden nu, som jag kan koka ihop och publicera det här reportaget.)
wWw
Hemma hos Zscoorup är det fortfarande tidigt 90-tal. Allting går i en gul, lätt demonisk nyans. Härinne utkristalliserar sig en skön mix, en sorts mix mellan själsförmögenheter och kroppsfixeringar. Allt verkar maximalt avspänt, men bakom tapeterna bubblar klassiska motsättningar. Storarummet har blivit allt varmare och allt kyligare att leva i. I hallen flockas drivor av radiokanaler som också vill vara med på TV. Dock i den innevarande kontexten är det extra svårt att se vem som är korrupt och vem som är kompis. Kanske är vi både och?!
Man lufsar fram genom rummen till smörig soulpop. Man är män i ena stunden och kvinnor i nästa, eller snarast nästan män och nästan kvinnor. Vattumannen har gjort ännu en uppgörelse med fiskstimmet. Men de nya grupperna har ännu ingen riktig dokusåpa att bo i. Man studsar mellan microvågsugnen och diskmaskinen, mellan compact disc-spelaren och diskettstationen. Den enda dator som finns här spelar man på, såvitt den inte redan är sönderspelad. Anteckningsblocken är proppfulla av återfunna ABBA-ackord. Stråkmattor pryder väggarna i vilka visor somhelst. Vita och svarta katter jamar tillsammans i pyjamas. Hela tillvaron har krypit ihop till ett mysigt, nysvenskt nystan. Man tar på sig fulaste flanellskjortan eller värsta halsbonaden. Man köper chipsen på burk och låter minsta potatisskal återanvändas. Man är hip utan hopp om att håret ska växa ut igen genom mössan.
Zscoorup sitter arbetslös och stortrivs med sina privata projekt. Precis P. heter ett företag där man producerar repriser. Precis P. specialiserar sig på pausprogram. Det gäller alltså att få snuttarna att visas en gång till (och helst en gång till). Linus på Linjen upplever vid den här tiden sina allra sista avsnitt. Linus springer vilse och har ingen mobiltelefon i världen att ringa hem med. Det enda som hörs är erotiska suckar från fjärran madamer. Sedan dess skulle alla pauser få ett konstant avbrott.
Nu börjar det!
Det är det som Precis P. försökte förebygga, och fortfarande ser som sitt projekt. "Nu börjar det!" körs som ett affirmerande mantra, inte bara för barn. En hungrig apa rapar. Zscoorup sitter och visslar på gamla signaturmelodier, klipper ut nya eftertexter och påannonserar alltsammans på ett avigt vis. Däremellan måste infogas de skojiga paussnuttarna, som kan bli till hela program. Man kan kalla dem för jinglar (om man vill, och det vill man). De har även börjat finnas i återuppladdningsbar form, för de gäster som ej har med sig egna batterier.
Vidare går Zscoorup en kvällskurs i hur man vänder konkurs till ett kreativt sinnelag. Det är en nybörjarkurs för alla nivåer. Den utvecklades 1991 och har sedan dess inte utvecklats ett dugg. Zscoorup brukar plocka med sig sina samlingar och förevisa för de olika föreläsarna. Bland samlingarna återfinns de allra första bibliotekskvittona, sådana där utskrifter man fick istället för stämplar i böckerna. Zscoorups första lån med kvitto var inte ens av en bok utan en CD-skiva: "De fyra simsätten" med Bröderna Brothers. Sedan följde mästerverk som "Följer ett spår" med Pontus & Amerikanerna, "Dr Space dagbok" med Mauro Scocco och "Stockholm & andra ställen" med Orup.
Likaså en samling busskort med de tidigaste magnetremsorna i kan man finna hos denna eklektiska storsamlare. För att inte tala om gamla välspolade videokassetter, utkast till klimatförändringar, bikinis med gore-tex i, konspirationsteorier på prov, Di Leva, prov på okända botemedel på andra planeter, tarotkort som funkar lika bra som kreditkort, klonade basketskor, etc etc. Till sist insåg Zscoorup att man kunde gå den kreativa kursen på distans. Då ville folk ha samlingarna scannade och e-mailade till sig istället. Men Zscoorup har ingen aning om vad varken scanner eller laserskrivare är för något, än mindre internet. Trots att allt är supernaturellt kunde man ännu inte ta några magiska tåg till världens största trollkarlsskola. Och Zscoorup har fortfarande aldrig varit utanför sin kropp.
(Så det är först ett par decennier efter min tonårstid, i framtiden nu, som jag kan koka ihop och publicera det här reportaget.)
wWw
28 januari 2012
Obalans mellan Kulturens Kanter
wWw
http://www.youtube.com/watch?v=kvhTEey5Cos&feature=related
Wille Crafoord som skickligt beprövat skilda inriktningar, sätter här fingret på en central obalans. Den osmakliga obalansen består bl a i att dagens alltjämt vänsterfärgade kulturelit (understödd av diverse journalister) tycker sig ha ensamrätt till en tyken attityd.
Andres Lokko lyckas knappt få ur sig ett vettigt ord och känner sig angripen(?!) trots att han synes ha den lätta matchen att försvara en övervägande och "självklar" grund för populärrock-branschen.
Vad som är höger eller vänster, nerifrån eller ovanifrån - det är numera helt oklart, särskilt när det handlar om vår tillgång till kultur snarare än kulturens tillgång till understöd.
Först tyckte jag inslaget lät lite onödigt polariserat (på sedvanligt debattvis), men ju fler gånger jag lyssnar, särskilt på rösterna mot slutet, så klarnar minst ett sammanhang...
wWw
http://www.youtube.com/watch?v=kvhTEey5Cos&feature=related
Wille Crafoord som skickligt beprövat skilda inriktningar, sätter här fingret på en central obalans. Den osmakliga obalansen består bl a i att dagens alltjämt vänsterfärgade kulturelit (understödd av diverse journalister) tycker sig ha ensamrätt till en tyken attityd.
Andres Lokko lyckas knappt få ur sig ett vettigt ord och känner sig angripen(?!) trots att han synes ha den lätta matchen att försvara en övervägande och "självklar" grund för populärrock-branschen.
Vad som är höger eller vänster, nerifrån eller ovanifrån - det är numera helt oklart, särskilt när det handlar om vår tillgång till kultur snarare än kulturens tillgång till understöd.
Först tyckte jag inslaget lät lite onödigt polariserat (på sedvanligt debattvis), men ju fler gånger jag lyssnar, särskilt på rösterna mot slutet, så klarnar minst ett sammanhang...
wWw
25 januari 2012
Hemma Hos Mysterium
mix av mina senaste drömmar
Jag har gått samma arbetsrunda tusentals gånger. Känner till alla husen, om inte innan så utan. Ändå står det nu på listan att jag skall dela ut tidningar till nummer noll. Och det är inte bara ett hus utan ett helt uppslag som har nummer noll. Hur kan jag ha missat detta förut?!
Testar en vassbevuxen stig för att se om den fortsätter. Tydligen leder mina steg fram till en främmande stugby. Här är det redan full förmiddag och folk väntar fortfarande på sina tidningar. Men jag märker inga brevlådor, så det verkar meningen att man skall gå ända in i stugorna. Flera är affärer eller serveringar. Ingen tycker det är konstigt att jag kommer nu.
En villa som är oskyldigt blå utanpå visar sig vara väldigt röd inuti. I trapphallen möts man av en gammal clown i svart trikådräkt som jag tror mig känna igen. Hans hemskt ostyriga, vita hår balanserar ultimat de magiskt kontrollerade gesterna. Vi blir inbjudna till cykelförrådet, i vad som nu har blivit ett hyreshus med oanade höjder. Men vi har annat för oss. Det är antingen min kompis och jag eller min syster och jag. Minns inte om vi tar oss ut igen eller ännu längre in...
Sommarkvällen är ung och man strosar längs kullarna. Uppe i det lilla slottet sker filmvisning. Det tycks bara vara den esoteriska informationsfilmen som är i rullning. Förutom förevisaren (Gustav Vasa själv) har en annan kamrat också hittat dit. Han har uppenbarligen fått jobb i trädgården, snusar och skrattar trots att han varit så deprimerad under åren.
Bäst vi sitter och pratar istället för att koncentrera oss på filmen, dyker en pojke upp. Pojken pratar än värre, frågar om vartenda hemligt ämne, och jag svarar mer än jag vill. Sneglar ideligen mot förevisaren, men han är ej arg utan helt lugn. Vi anar att vi snart nog ändå skall komma in i meditationsfasen, för kvällen är lång.
Slutligen har det blivit dags att klättra upp längs spiraltrappan för att kika på stjärnhimlen. Nu är det äntligen en liten kvinna som kommit; hon klättrar framför mig i den trånga trappan. Vi pratar förtroligt, som om vi känner varann. Men jag vet inte ifall hon ser att jag ser rätt upp under hennes klänning. Spiralen blir allt brantare, känns i magen som en riktig åkattraktion, och snart borde vi verkligen ramla tillbaka ner. Märkligt nog bara fortsätter hon upp...
wWw
Jag har gått samma arbetsrunda tusentals gånger. Känner till alla husen, om inte innan så utan. Ändå står det nu på listan att jag skall dela ut tidningar till nummer noll. Och det är inte bara ett hus utan ett helt uppslag som har nummer noll. Hur kan jag ha missat detta förut?!
Testar en vassbevuxen stig för att se om den fortsätter. Tydligen leder mina steg fram till en främmande stugby. Här är det redan full förmiddag och folk väntar fortfarande på sina tidningar. Men jag märker inga brevlådor, så det verkar meningen att man skall gå ända in i stugorna. Flera är affärer eller serveringar. Ingen tycker det är konstigt att jag kommer nu.
En villa som är oskyldigt blå utanpå visar sig vara väldigt röd inuti. I trapphallen möts man av en gammal clown i svart trikådräkt som jag tror mig känna igen. Hans hemskt ostyriga, vita hår balanserar ultimat de magiskt kontrollerade gesterna. Vi blir inbjudna till cykelförrådet, i vad som nu har blivit ett hyreshus med oanade höjder. Men vi har annat för oss. Det är antingen min kompis och jag eller min syster och jag. Minns inte om vi tar oss ut igen eller ännu längre in...
Sommarkvällen är ung och man strosar längs kullarna. Uppe i det lilla slottet sker filmvisning. Det tycks bara vara den esoteriska informationsfilmen som är i rullning. Förutom förevisaren (Gustav Vasa själv) har en annan kamrat också hittat dit. Han har uppenbarligen fått jobb i trädgården, snusar och skrattar trots att han varit så deprimerad under åren.
Bäst vi sitter och pratar istället för att koncentrera oss på filmen, dyker en pojke upp. Pojken pratar än värre, frågar om vartenda hemligt ämne, och jag svarar mer än jag vill. Sneglar ideligen mot förevisaren, men han är ej arg utan helt lugn. Vi anar att vi snart nog ändå skall komma in i meditationsfasen, för kvällen är lång.
Slutligen har det blivit dags att klättra upp längs spiraltrappan för att kika på stjärnhimlen. Nu är det äntligen en liten kvinna som kommit; hon klättrar framför mig i den trånga trappan. Vi pratar förtroligt, som om vi känner varann. Men jag vet inte ifall hon ser att jag ser rätt upp under hennes klänning. Spiralen blir allt brantare, känns i magen som en riktig åkattraktion, och snart borde vi verkligen ramla tillbaka ner. Märkligt nog bara fortsätter hon upp...
wWw
24 januari 2012
Hemma Hos Dem (Bland Hundra Kartonger)
ingår även som Osjungen ängel 12.10
Han sitter och snarkar bland hundra kartonger
som fyllts med ett liv och ett liv
Hon flyttar på disk, viker långa kalsonger
på väg från ett rum till en tid
Han springer till kylskåpet, fyller ballongen
som töms lika snabbt som var tub
Hon har flyttat ut med sin konst på balkongen
där snöflingor gör lugna ljud
Dom ligger och hånglar bland hundra kartonger
Dom lyfter varann in och ut
Ett rum har möblerat sig så många gånger
och flyttlasset tar aldrig slut
Fast döden snällt väntar på trånga perronger
hon reser till stan och tillbaks
Han flyttar på skräp, rakar bort polisonger
men livslinjen vill ej bli rak
wWw
Han sitter och snarkar bland hundra kartonger
som fyllts med ett liv och ett liv
Hon flyttar på disk, viker långa kalsonger
på väg från ett rum till en tid
Han springer till kylskåpet, fyller ballongen
som töms lika snabbt som var tub
Hon har flyttat ut med sin konst på balkongen
där snöflingor gör lugna ljud
Dom ligger och hånglar bland hundra kartonger
Dom lyfter varann in och ut
Ett rum har möblerat sig så många gånger
och flyttlasset tar aldrig slut
Fast döden snällt väntar på trånga perronger
hon reser till stan och tillbaks
Han flyttar på skräp, rakar bort polisonger
men livslinjen vill ej bli rak
wWw
22 januari 2012
glimtar ur biografin om farbror Ekman
wWw
Håller på att förstå hur svenska skådespelare, regissörer och annat filmfolk har förhållit sig till varandra under decennierna som redan passerat revy.
Här presenteras partier, psykologiskt intressanta kontroverser som jag fastnat för, ur Klas Gustafsons digra biografi om och kring "Farbrorn som inte vill va' stor", dvs Gösta Ekman den yngre som nu har blivit den äldre.
Vi börjar med hans arbete som regiassistent åt Bergman, vilken redan befann sig i en emotionellt laddad konkurrenssituation gentemot minst en föregående (Hasse) Ekman, och därmed möjligen reagerade starkare på Gösta än han ville:
"Vid ett tillfälle anmärkte Bergman på Göstas gnisslande skratt: "Ingmar sa: 'Skrattar du på det där sättet?' Jag hade aldrig tänkt på hur jag skrattade, men Ingmar sa allvarligt 'Så där kan du inte skratta, det får du göra något åt!' Då blev jag medveten om det." Efter det la Gösta sordin på sitt skratt, men satt senare med på privata filmvisningar med gammal slapstick, då Ingmar Bergman tappade kontrollen och skrattade hämningslöst; "inte alls det imposanta skratt han kunde ha i en teatersalong, för att inför omgivningen markera vad Ingmar Bergman tyckte var kul.""
ur Göstas brev: ""Djävlar, mitt goda humör försvinner! Ingmar och jag kommer nog aldrig riktigt överens. Fan också!! Jag vill egentligen, men jag är kär, och det gillar inte han. Han är djävligt underlig. Jag tycker inte om honom. Ja, inte därför att han är underlig...""
Maud Hansson på samma tråd: ""Han ansåg sig äga "sina" skådespelare, ville bestämma över deras val av partner och utövade påtryckningar när han ansåg att någon borde skilja sig.""
"När Ingmar Bergman undrade varför han ville sluta svarade Gösta att han inte behövde säga det, eftersom Bergman ju ändå visste allt. "Då blev han så in i helvete arg att han kastade något mot mig.""
"Han hade lämnat den auktoritäre Ingmar Bergman med lättnad, nu saknade Gösta hans engagemang och arbetsdisciplin: "Jag håller på att glida lite. Ingmar är i alla fall djävligt bra - om man tar honom på rätt sätt.""
wWw
Håller på att förstå hur svenska skådespelare, regissörer och annat filmfolk har förhållit sig till varandra under decennierna som redan passerat revy.
Här presenteras partier, psykologiskt intressanta kontroverser som jag fastnat för, ur Klas Gustafsons digra biografi om och kring "Farbrorn som inte vill va' stor", dvs Gösta Ekman den yngre som nu har blivit den äldre.
Vi börjar med hans arbete som regiassistent åt Bergman, vilken redan befann sig i en emotionellt laddad konkurrenssituation gentemot minst en föregående (Hasse) Ekman, och därmed möjligen reagerade starkare på Gösta än han ville:
"Vid ett tillfälle anmärkte Bergman på Göstas gnisslande skratt: "Ingmar sa: 'Skrattar du på det där sättet?' Jag hade aldrig tänkt på hur jag skrattade, men Ingmar sa allvarligt 'Så där kan du inte skratta, det får du göra något åt!' Då blev jag medveten om det." Efter det la Gösta sordin på sitt skratt, men satt senare med på privata filmvisningar med gammal slapstick, då Ingmar Bergman tappade kontrollen och skrattade hämningslöst; "inte alls det imposanta skratt han kunde ha i en teatersalong, för att inför omgivningen markera vad Ingmar Bergman tyckte var kul.""
ur Göstas brev: ""Djävlar, mitt goda humör försvinner! Ingmar och jag kommer nog aldrig riktigt överens. Fan också!! Jag vill egentligen, men jag är kär, och det gillar inte han. Han är djävligt underlig. Jag tycker inte om honom. Ja, inte därför att han är underlig...""
Maud Hansson på samma tråd: ""Han ansåg sig äga "sina" skådespelare, ville bestämma över deras val av partner och utövade påtryckningar när han ansåg att någon borde skilja sig.""
"När Ingmar Bergman undrade varför han ville sluta svarade Gösta att han inte behövde säga det, eftersom Bergman ju ändå visste allt. "Då blev han så in i helvete arg att han kastade något mot mig.""
"Han hade lämnat den auktoritäre Ingmar Bergman med lättnad, nu saknade Gösta hans engagemang och arbetsdisciplin: "Jag håller på att glida lite. Ingmar är i alla fall djävligt bra - om man tar honom på rätt sätt.""
wWw
21 januari 2012
Hemma Hos Dr Jönsson
möjligtvis fristående episod i ännu en påhittad dokumentär
Hemma hos Charles-Ingvar Jönsson möts vi av en farbror med anteckningsbok i bröstfickan. Vi blir avprickade in i minsta detalj, klara för vår unikt inbjudna inspektionsrunda. Vem som kommer att bedra vem är ännu inte fastställt, men Jönssons minspel tyder på att han redan har reportaget i sina händer. I denna bostad får imiterade persiska mattor samsas med äkta IKEA-möbler. För att tillhöra ett geni känns våningen väldigt vanlig. Åtminstone tills vi kommer in i de inre rummen... Där hänger rullgardiner fyllda med modeller av Skandinaviens viktigaste ventilationssystem. Där har väggarna tapetserats med gamla hederliga femkronors sedlar, gulnade med Gustav Vasa som motiv. Men egentligen sitter här rikets allra mest framtida teknologi insydd i oskyldiga kuddfransar.
Det är först nuförtiden som den gamle storfifflaren har ett eget hem. Under hela sin lysande karriär bodde han ömsom hos sina sjaskiga kumpaner, ömsom på kåken. Ibland fick Jönsson övernatta i varuhus, fryslager, legofordon, i diverse hissanordningar, cementblandare, golfbagar, under brunnslock eller invirad i mäktiga mattor. Men nu är de gyllene tiderna ute på fältet slut. Mästerskurken har kommit in från kylan och försöker tina upp sig med en tjockare cigarr än någonsin. Dock är doktorn fortfarande så liten att han sprattlar. Med en gest över sitt inglasade bibliotek förbannar Jönsson alla ligor som hunnit före honom i historien.
I besökets inledande fas fick vi för oss att Jönsson hade bytt ner sig från fluga till slips. Snarast är det sitt kära stetoskop som doktorn har hängandes om halsen. Numera när han är pensionär på heltid finns det ingen anledning att plocka av sig stetoskopet mellan varven. Dessutom behöver Jönsson redskapet här hemma. Dörren till toaletten är misstänkt lik ett oöppnat kassaskåp. Ja, i själva verket ÄR toaletten ett kassaskåp, förklarar Charles-Ingvar med en stolt ryckning i mungipan. Han brukar hålla sig uppåt en vecka i stöten. Det är bara doktorn personligen som känner till hur man öppnar skåpet. Så det hjälps inte hur mycket vi än måste in där. Inspicienten i vårt team får lugnt vänta tills Jönsson har serverat Jägermeister med fransk tryffel. Sedan skall farbrorn damma av baskern också, så vi får följa med ut på balkongen.
Jönsson bor exakt lika högt upp som uret i det högsta tornet. Nere i gränden strömmar småspararna fram och tillbaka. En av dem får alla dammkorn från baskern rakt på sig. Det visar sig vara Papphammar, men det gjorde inte så mycket för den farbrorn har hatt. Väl inne i lägenheten igen skall Jönsson tända golvlampan. Den visar sig vara en välsvarvad dam endast iklädd lampskärm för att dölja sitt ansikte. Doktorn blir lika överrumplad som vi, håller på att ramla överbord, men hans blickar fastnar istället på den nätta handväskan som damen har lämnat på glänt ovanpå sedelpressen. Charles-Ingvar pudrar diskhandskarna och fiskar med våldsam försiktighet upp ur väskan Sveriges värdefullaste filmstjärna. Hon skrattar med väl sammanbitna bröst, svansar sig och larmar, ända tills Jönsson håller för öronen och söker desperat efter en nödutgång.
När vi slutligen frågar Charles-Ingvar huruvida han verkligen finns på riktigt, tycks han för ovanlighetens skull inte bli det minsta vanhedrad. Jönsson blott jollrar och stryker sin obefintliga skäggväxt mot en dyrbar dojja, som om han visserligen har hört frågan men bara är intresserad av att komma på nästa plan, ännu en idé att klarlägga och klockställa...
wWw
Hemma hos Charles-Ingvar Jönsson möts vi av en farbror med anteckningsbok i bröstfickan. Vi blir avprickade in i minsta detalj, klara för vår unikt inbjudna inspektionsrunda. Vem som kommer att bedra vem är ännu inte fastställt, men Jönssons minspel tyder på att han redan har reportaget i sina händer. I denna bostad får imiterade persiska mattor samsas med äkta IKEA-möbler. För att tillhöra ett geni känns våningen väldigt vanlig. Åtminstone tills vi kommer in i de inre rummen... Där hänger rullgardiner fyllda med modeller av Skandinaviens viktigaste ventilationssystem. Där har väggarna tapetserats med gamla hederliga femkronors sedlar, gulnade med Gustav Vasa som motiv. Men egentligen sitter här rikets allra mest framtida teknologi insydd i oskyldiga kuddfransar.
Det är först nuförtiden som den gamle storfifflaren har ett eget hem. Under hela sin lysande karriär bodde han ömsom hos sina sjaskiga kumpaner, ömsom på kåken. Ibland fick Jönsson övernatta i varuhus, fryslager, legofordon, i diverse hissanordningar, cementblandare, golfbagar, under brunnslock eller invirad i mäktiga mattor. Men nu är de gyllene tiderna ute på fältet slut. Mästerskurken har kommit in från kylan och försöker tina upp sig med en tjockare cigarr än någonsin. Dock är doktorn fortfarande så liten att han sprattlar. Med en gest över sitt inglasade bibliotek förbannar Jönsson alla ligor som hunnit före honom i historien.
I besökets inledande fas fick vi för oss att Jönsson hade bytt ner sig från fluga till slips. Snarast är det sitt kära stetoskop som doktorn har hängandes om halsen. Numera när han är pensionär på heltid finns det ingen anledning att plocka av sig stetoskopet mellan varven. Dessutom behöver Jönsson redskapet här hemma. Dörren till toaletten är misstänkt lik ett oöppnat kassaskåp. Ja, i själva verket ÄR toaletten ett kassaskåp, förklarar Charles-Ingvar med en stolt ryckning i mungipan. Han brukar hålla sig uppåt en vecka i stöten. Det är bara doktorn personligen som känner till hur man öppnar skåpet. Så det hjälps inte hur mycket vi än måste in där. Inspicienten i vårt team får lugnt vänta tills Jönsson har serverat Jägermeister med fransk tryffel. Sedan skall farbrorn damma av baskern också, så vi får följa med ut på balkongen.
Jönsson bor exakt lika högt upp som uret i det högsta tornet. Nere i gränden strömmar småspararna fram och tillbaka. En av dem får alla dammkorn från baskern rakt på sig. Det visar sig vara Papphammar, men det gjorde inte så mycket för den farbrorn har hatt. Väl inne i lägenheten igen skall Jönsson tända golvlampan. Den visar sig vara en välsvarvad dam endast iklädd lampskärm för att dölja sitt ansikte. Doktorn blir lika överrumplad som vi, håller på att ramla överbord, men hans blickar fastnar istället på den nätta handväskan som damen har lämnat på glänt ovanpå sedelpressen. Charles-Ingvar pudrar diskhandskarna och fiskar med våldsam försiktighet upp ur väskan Sveriges värdefullaste filmstjärna. Hon skrattar med väl sammanbitna bröst, svansar sig och larmar, ända tills Jönsson håller för öronen och söker desperat efter en nödutgång.
När vi slutligen frågar Charles-Ingvar huruvida han verkligen finns på riktigt, tycks han för ovanlighetens skull inte bli det minsta vanhedrad. Jönsson blott jollrar och stryker sin obefintliga skäggväxt mot en dyrbar dojja, som om han visserligen har hört frågan men bara är intresserad av att komma på nästa plan, ännu en idé att klarlägga och klockställa...
wWw
17 januari 2012
Hemma Hos Hörnelius
fick just reda på att Björn Afzelius har bott där jag jobbar!
Hemma hos Hörnelius är vartenda hörn helt upptaget. Denne herre har hyresgäster i samtliga hörn. Här är redan åtta väggar i varje rum. Likafullt har Hörnelius fått förfrågningar om att fördubbla antalet en gång till. Mellan de största hörnen har han hängt foton på varenda svensk skådespelare som Hörnelius kan minnas. Här finns ingenting som ens påminner om ledig yta. Sånt slöseri skulle vara en dödssynd. Alla hyresgästerna är fullt sysselsatta med att flytta saker för att komma fram. Ingen tycks längre komma fram, men det betyder bara att tiderna har blivit svårare. Det finns alltid en lösning - om man bara kan se runt hörnet. Hasse Hörnelius i egen hög person står i det allra största hörnet. Där har han stått alltsedan Björn Afzelius dog för tolv, snart tretton år sedan. Det tog Hasse hårt om hjärtat. Fastän han bara trodde starkt på vissa rader och förkastade resten. Det händer aldrig att Hörnelius börjar simma som en haj på ett skrotupplag eller en bläckfisk i en U-båt. Ändå är alla invånarna rädda för att det ska ske. Hörnelius har svarta, 8-hörniga glasögon som han tar på sig då och då. Då iakttar denne herre först allihopa (inklusive skådisarna) in i minsta hörn, sedan håller han låda i några månader. Dock är Hörnelius sällan händig nog. Han kan inte byta plats mellan bokhyllan och diskhon. Skruvarna går åt fyra väderstreck istället för runt. När han tar hammaren för att slå sig fri, då uppstår snarare ännu fler hörn. I ett halvt hörn står hästen och trampar. Hon längtar att åter rida ut på de don Quixote:ska slätterna, i jakt på den latinska sagan om Amerika. Men var sak har sin tid, och nuförtiden tar Hörnelius allt i bokstavsordning. Hyresgästerna har fått anpassa sin tillvaro efter F och G till både B och A. De serveras i varje fall vacker musik, så alla stannar helst kvar, fastän ingen förmår fly. Isabella förvarar sina BH:ar i bokstavsordning. Loke bygger med sina LEGObitar i bokstavsordning. Hundarna skäller i bokstavsordning så att hararna hoppar i omvänd ordning. Allt handlar bara om att sätta lämpliga namn på allt. Det hjälper människan att stå ut med vilka begränsningar somhelst. Hörnelius har till sist börjat fundera på att låta installera en hiss. På så vis kunde huset äntligen växa en våning - eller rentav många våningar. Tanken känns hisnande, fast ingen reagerar med varken förtjusning eller förvåning. Hyresgästerna tycks övertygade att Hörnelius redan har haft den idén i hundra år, bara låtit bli att genomföra historien. Men i Hörnelius universum går man i trappor om man går någonstans - annars rider man. Varje trappsteg är liksom ett hörn, hörn som tillsammans tar sig upp till himmelen eller ner till helvetet.
wWw
Hemma hos Hörnelius är vartenda hörn helt upptaget. Denne herre har hyresgäster i samtliga hörn. Här är redan åtta väggar i varje rum. Likafullt har Hörnelius fått förfrågningar om att fördubbla antalet en gång till. Mellan de största hörnen har han hängt foton på varenda svensk skådespelare som Hörnelius kan minnas. Här finns ingenting som ens påminner om ledig yta. Sånt slöseri skulle vara en dödssynd. Alla hyresgästerna är fullt sysselsatta med att flytta saker för att komma fram. Ingen tycks längre komma fram, men det betyder bara att tiderna har blivit svårare. Det finns alltid en lösning - om man bara kan se runt hörnet. Hasse Hörnelius i egen hög person står i det allra största hörnet. Där har han stått alltsedan Björn Afzelius dog för tolv, snart tretton år sedan. Det tog Hasse hårt om hjärtat. Fastän han bara trodde starkt på vissa rader och förkastade resten. Det händer aldrig att Hörnelius börjar simma som en haj på ett skrotupplag eller en bläckfisk i en U-båt. Ändå är alla invånarna rädda för att det ska ske. Hörnelius har svarta, 8-hörniga glasögon som han tar på sig då och då. Då iakttar denne herre först allihopa (inklusive skådisarna) in i minsta hörn, sedan håller han låda i några månader. Dock är Hörnelius sällan händig nog. Han kan inte byta plats mellan bokhyllan och diskhon. Skruvarna går åt fyra väderstreck istället för runt. När han tar hammaren för att slå sig fri, då uppstår snarare ännu fler hörn. I ett halvt hörn står hästen och trampar. Hon längtar att åter rida ut på de don Quixote:ska slätterna, i jakt på den latinska sagan om Amerika. Men var sak har sin tid, och nuförtiden tar Hörnelius allt i bokstavsordning. Hyresgästerna har fått anpassa sin tillvaro efter F och G till både B och A. De serveras i varje fall vacker musik, så alla stannar helst kvar, fastän ingen förmår fly. Isabella förvarar sina BH:ar i bokstavsordning. Loke bygger med sina LEGObitar i bokstavsordning. Hundarna skäller i bokstavsordning så att hararna hoppar i omvänd ordning. Allt handlar bara om att sätta lämpliga namn på allt. Det hjälper människan att stå ut med vilka begränsningar somhelst. Hörnelius har till sist börjat fundera på att låta installera en hiss. På så vis kunde huset äntligen växa en våning - eller rentav många våningar. Tanken känns hisnande, fast ingen reagerar med varken förtjusning eller förvåning. Hyresgästerna tycks övertygade att Hörnelius redan har haft den idén i hundra år, bara låtit bli att genomföra historien. Men i Hörnelius universum går man i trappor om man går någonstans - annars rider man. Varje trappsteg är liksom ett hörn, hörn som tillsammans tar sig upp till himmelen eller ner till helvetet.
wWw
16 januari 2012
Vilka 112 Svenska Skådespelare har jag mest intryck av??
dvs vilka har jag sett i flest sammanhang
framförallt i filmer
även medräknat tv-serier, program, shower, dokumentärer, teater
men också inkluderat ljudboksinläsningar eller berättarröster
kort sagt : Vilka svenska skådisars insatser känner jag till mest??
= en samlad uppskattning
Om jag sett dem live utgör det ett extra starkt intryck
oavsett vad jag tyckte
Anger även födelseår samt födelsestad
1
GÖSTA EKMAN
1939 i Stockholm
2
ERNST-HUGO JÄREGÅRD
1928 i Ystad
3
CLAES ERICSSON (inklusive övriga galenskapare)
1950 i Trollhättan
4
KJELL BERGQVIST
1953 i Enskede, Stockholm
5
LENA ENDRE
1955 i Härnösand
6
LENA NYMAN
1944 i Stockholm
7
LIV ULLMANN
1938 i Tokyo (men for snart hem till Norge, egentligen norska)
8
PER OSCARSSON
1927 i Stockholm (dog i Bjärka, Skara)
9
MAGNUS HÄRENSTAM
1941 i Västervik
10
TOMAS VON BRÖMSSEN
1943 i Örgryte, Göteborg
11
MAX VON SYDOW
1929 i Lund
12
HELENA BERGSTRÖM (Nutley)
1964 i Göteborg (sedermera Västerås o Stockholm)
13
TED ÅSTRÖM
1945 i Stockholm
14
JOHAN RABAEUS
1947 i Stockholm
15
KRISTER HENRIKSSON
1946 i Grisslehamn
16
LASSE BRANDEBY
1945 i Majorna, Göteborg
17
PER RAGNAR
1941 i Kalmar
18
BJÖRN GRANATH
1946 i Örgryte, Göteborg
19
STELLAN SKARSGÅRD
1951 i Göteborg (bott i både Småland o Malmö)
20
HELGE SKOOG
1938 i Borås
21
BIBI ANDERSSON
1935 i Stockholm
22
MONA SEILITZ
1943 i Malmö (sedermera Stockholm)
23
CECILIA FRODE
1970 i Linköping
24
SISSELA KYLE
1957 i Örgryte, Göteborg
25
SARA KEY
1962 i Stockholm
26
KIM LANTZ
1948 i Örebro (vid Folkteatern i Göteborg)
27
MICHAEL SEGERSTRÖM
1944 i Lund
28
BJÖRN GUSTAFSON
1934 i Bromma
29
ULF BRUNNBERG
1947 i Stockholm
30
BRASSE BRÄNNSTRÖM
1945 i Stockholm
31
JON SKOLMEN
194O i Oslo, Norge (egentligen norrman)
32
LASSE ÅBERG
1940 i Hofors
33
MARGARETHA KROOK
1925 i Stockholm
34
REINE BRYNOLFSSON
1953 i Göteborg
35
JOHANNES BROST
1946 i Stockholm
36
JOHAN WIDERBERG
1974 i Stockholm
37
LINA ENGLUND
1975 i Spånga
38
MARTIN LJUNG
1917 i Luleå
39
ALLAN EDWALL
1924 i Hissmofors, Jämtland
40
ERLAND JOSEPHSON
1923 i Stockholm
41
STEN LJUNGGREN
1938 i Stockholm
42
ULF DOHLSTEN
1951 i Göteborg
43
BJÖRN KJELLMAN
1963 i Vellinge kommun, Skåne
44
CLAIRE WIKHOLM
1944 i Stockholm
45
ANNA GODENIUS
1944 i Köping
46
HARRIET ANDERSSON
1932 i Stockholm
47
BÖRJE AHLSTEDT
1939 i Stockholm
48
JANNE "LOFFE" CARLSSON
1937 i Stockholm
49
BIRGITTA ANDERSSON
1933 i Mariestad
50
ULLA SKOOG
1951 i Sävedalen, Partille
51
PETER ANDERSSON
1953 i Masthugget, Göteborg
52
JAN-OLOF STRANDBERG
1926 i Stockholm
53
STIG OSSIAN ERICSSON
1923 i Härnösand
54
GERT FYLKING
1945 i Stockholm
55
CHRISTINA LINDBERG
1950 i Göteborg
56
GÖRAN STANGERTZ
1944 i Flen
57
LENNART JÄHKEL
1956 i Piteå
58
STINA EKBLAD
1954 i Österbotten, Finland
59
GUNILLA NYROOS
1945 i Vasa, Finland
60
PER MORBERG
1960 i Brännkyrka, Stockholm
61
BERT-ÅKE VARG
1932 i Hörnefors
62
DOUGLAS HÅGE
1898 i Göteborg
63
VANNA ROSENBERG
1973 i Farsta
64
ROBERT GUSTAFSSON
1964 i Katrineholm
65
MARIA LUNDQVIST
1963 i Västra Frölunda (sedermera Hälsö)
66
LISSI ALANDH
1930 i Skön, Medelpad
67
INGRID THULIN
1926 i Sollefteå
68
GUNNAR BJÖRNSTRAND
1909 i Stockholm
69
BEPPE WOLGERS
1928 i Stockholm (flyttade till Jämtland)
70
MARIA "TJORVEN" JOHANSSON
1956 i Stockholm
71
BJÖRN SKIFS
1947 i Vansbro
72
JAN JÖNSSON
1947 i Malmö (höll projekt i Kumla)
73
JARL BORSÉEN
1937 i Marks kommun
74
KENT ANDERSSON
1933 i Lundby, Göteborg
75
KIM ANDERZON
1943 i Östersund
76
TOMAS NORSTRÖM
1956 i Södertälje
77
SVEN MELANDER
1947 i Malmö
78
SVEN WOLTER
1934 i Göteborg
79
WEIRON HOLMBERG
1935 i Göteborg
80
NILS BRANDT
1932 i Borgå, Finland
81
ERNST GÜNTHER
1933 i Karlskrona
82
OLA STRÖM o PER DUNSÖ
1948 i Malmö resp 1949 i Ronneby
83
KLASSE MÖLLBERG
1948 i Katrineholm
84
LARS AMBLE
1939 i Stockholm
85
ULF PALME
1920 i Stockholm
86
BIRGITTE SÖNDERGAARD
1957 i Vänersborg
87
TUVA NOVOTNY (Hedström)
1979 i Stockholm
88
AMANDA OOMS
1964 i Kråksmåla, Nybro
89
LIA BOYSEN
1966 i Stockholm
90
NAIMA WIFSTRAND
1890 i Stockholm
91
NINA ZANJANI
1981 i Teheran, Iran
92
LENA OLIN
1955 i Stockholm
93
EWA FRÖLING
1952 i Stockholm
94
EVA RÖSE
1973 i Vårberg, Stockholm
95
ERIC ERICSON
1974 i Sollentuna
96
JONAS KARLSSON
1971 i Södertälje
97
CARL-EINAR HÄCKNER
1969 i Alafors, sedermera Gårdsten
98
STEN-ÅKE CEDERHÖK
1913 i Gislaved, blev snart Göteborg
99
CHRISTINA SCHOLLIN
1937 i Stockholm
100
INGRID BERGMAN
1915 i Stockholm (sedermera Hollywood)
101
ALICE BABS
1924 i Kalmar (uppvuxen i Västervik)
102
HEINZ HOPF
1934 i Stockholm
103
HJÖRDIS PETTERSSON
1908 i Visby
104
GEORG RYDEBERG
1907 i Örgryte, Göteborg
105
SVANTE GRUNDBERG
1943 i Njurlunda, Medelpad
106
FELIX HERNGREN
1967 i Stockholm
107
PETER FLACK
1946 i Örebro
108
HASSE ALFREDSON
1931 i Malmö
109
TORSTEN WAHLUND
1938 i Stockholm
110
BIRGER MALMSTEN
1920 i Gräsö, Uppsala
111
LARS EKBORG (inklusive söner)
1926 i Uppsala
112
MARIE-LOUISE EKMAN (De Geer Bergenstråhle)
1944 i Stockholm
Bonus
MARIE EKORRE
1952 i Ludvika
wWw
framförallt i filmer
även medräknat tv-serier, program, shower, dokumentärer, teater
men också inkluderat ljudboksinläsningar eller berättarröster
kort sagt : Vilka svenska skådisars insatser känner jag till mest??
= en samlad uppskattning
Om jag sett dem live utgör det ett extra starkt intryck
oavsett vad jag tyckte
Anger även födelseår samt födelsestad
1
GÖSTA EKMAN
1939 i Stockholm
2
ERNST-HUGO JÄREGÅRD
1928 i Ystad
3
CLAES ERICSSON (inklusive övriga galenskapare)
1950 i Trollhättan
4
KJELL BERGQVIST
1953 i Enskede, Stockholm
5
LENA ENDRE
1955 i Härnösand
6
LENA NYMAN
1944 i Stockholm
7
LIV ULLMANN
1938 i Tokyo (men for snart hem till Norge, egentligen norska)
8
PER OSCARSSON
1927 i Stockholm (dog i Bjärka, Skara)
9
MAGNUS HÄRENSTAM
1941 i Västervik
10
TOMAS VON BRÖMSSEN
1943 i Örgryte, Göteborg
11
MAX VON SYDOW
1929 i Lund
12
HELENA BERGSTRÖM (Nutley)
1964 i Göteborg (sedermera Västerås o Stockholm)
13
TED ÅSTRÖM
1945 i Stockholm
14
JOHAN RABAEUS
1947 i Stockholm
15
KRISTER HENRIKSSON
1946 i Grisslehamn
16
LASSE BRANDEBY
1945 i Majorna, Göteborg
17
PER RAGNAR
1941 i Kalmar
18
BJÖRN GRANATH
1946 i Örgryte, Göteborg
19
STELLAN SKARSGÅRD
1951 i Göteborg (bott i både Småland o Malmö)
20
HELGE SKOOG
1938 i Borås
21
BIBI ANDERSSON
1935 i Stockholm
22
MONA SEILITZ
1943 i Malmö (sedermera Stockholm)
23
CECILIA FRODE
1970 i Linköping
24
SISSELA KYLE
1957 i Örgryte, Göteborg
25
SARA KEY
1962 i Stockholm
26
KIM LANTZ
1948 i Örebro (vid Folkteatern i Göteborg)
27
MICHAEL SEGERSTRÖM
1944 i Lund
28
BJÖRN GUSTAFSON
1934 i Bromma
29
ULF BRUNNBERG
1947 i Stockholm
30
BRASSE BRÄNNSTRÖM
1945 i Stockholm
31
JON SKOLMEN
194O i Oslo, Norge (egentligen norrman)
32
LASSE ÅBERG
1940 i Hofors
33
MARGARETHA KROOK
1925 i Stockholm
34
REINE BRYNOLFSSON
1953 i Göteborg
35
JOHANNES BROST
1946 i Stockholm
36
JOHAN WIDERBERG
1974 i Stockholm
37
LINA ENGLUND
1975 i Spånga
38
MARTIN LJUNG
1917 i Luleå
39
ALLAN EDWALL
1924 i Hissmofors, Jämtland
40
ERLAND JOSEPHSON
1923 i Stockholm
41
STEN LJUNGGREN
1938 i Stockholm
42
ULF DOHLSTEN
1951 i Göteborg
43
BJÖRN KJELLMAN
1963 i Vellinge kommun, Skåne
44
CLAIRE WIKHOLM
1944 i Stockholm
45
ANNA GODENIUS
1944 i Köping
46
HARRIET ANDERSSON
1932 i Stockholm
47
BÖRJE AHLSTEDT
1939 i Stockholm
48
JANNE "LOFFE" CARLSSON
1937 i Stockholm
49
BIRGITTA ANDERSSON
1933 i Mariestad
50
ULLA SKOOG
1951 i Sävedalen, Partille
51
PETER ANDERSSON
1953 i Masthugget, Göteborg
52
JAN-OLOF STRANDBERG
1926 i Stockholm
53
STIG OSSIAN ERICSSON
1923 i Härnösand
54
GERT FYLKING
1945 i Stockholm
55
CHRISTINA LINDBERG
1950 i Göteborg
56
GÖRAN STANGERTZ
1944 i Flen
57
LENNART JÄHKEL
1956 i Piteå
58
STINA EKBLAD
1954 i Österbotten, Finland
59
GUNILLA NYROOS
1945 i Vasa, Finland
60
PER MORBERG
1960 i Brännkyrka, Stockholm
61
BERT-ÅKE VARG
1932 i Hörnefors
62
DOUGLAS HÅGE
1898 i Göteborg
63
VANNA ROSENBERG
1973 i Farsta
64
ROBERT GUSTAFSSON
1964 i Katrineholm
65
MARIA LUNDQVIST
1963 i Västra Frölunda (sedermera Hälsö)
66
LISSI ALANDH
1930 i Skön, Medelpad
67
INGRID THULIN
1926 i Sollefteå
68
GUNNAR BJÖRNSTRAND
1909 i Stockholm
69
BEPPE WOLGERS
1928 i Stockholm (flyttade till Jämtland)
70
MARIA "TJORVEN" JOHANSSON
1956 i Stockholm
71
BJÖRN SKIFS
1947 i Vansbro
72
JAN JÖNSSON
1947 i Malmö (höll projekt i Kumla)
73
JARL BORSÉEN
1937 i Marks kommun
74
KENT ANDERSSON
1933 i Lundby, Göteborg
75
KIM ANDERZON
1943 i Östersund
76
TOMAS NORSTRÖM
1956 i Södertälje
77
SVEN MELANDER
1947 i Malmö
78
SVEN WOLTER
1934 i Göteborg
79
WEIRON HOLMBERG
1935 i Göteborg
80
NILS BRANDT
1932 i Borgå, Finland
81
ERNST GÜNTHER
1933 i Karlskrona
82
OLA STRÖM o PER DUNSÖ
1948 i Malmö resp 1949 i Ronneby
83
KLASSE MÖLLBERG
1948 i Katrineholm
84
LARS AMBLE
1939 i Stockholm
85
ULF PALME
1920 i Stockholm
86
BIRGITTE SÖNDERGAARD
1957 i Vänersborg
87
TUVA NOVOTNY (Hedström)
1979 i Stockholm
88
AMANDA OOMS
1964 i Kråksmåla, Nybro
89
LIA BOYSEN
1966 i Stockholm
90
NAIMA WIFSTRAND
1890 i Stockholm
91
NINA ZANJANI
1981 i Teheran, Iran
92
LENA OLIN
1955 i Stockholm
93
EWA FRÖLING
1952 i Stockholm
94
EVA RÖSE
1973 i Vårberg, Stockholm
95
ERIC ERICSON
1974 i Sollentuna
96
JONAS KARLSSON
1971 i Södertälje
97
CARL-EINAR HÄCKNER
1969 i Alafors, sedermera Gårdsten
98
STEN-ÅKE CEDERHÖK
1913 i Gislaved, blev snart Göteborg
99
CHRISTINA SCHOLLIN
1937 i Stockholm
100
INGRID BERGMAN
1915 i Stockholm (sedermera Hollywood)
101
ALICE BABS
1924 i Kalmar (uppvuxen i Västervik)
102
HEINZ HOPF
1934 i Stockholm
103
HJÖRDIS PETTERSSON
1908 i Visby
104
GEORG RYDEBERG
1907 i Örgryte, Göteborg
105
SVANTE GRUNDBERG
1943 i Njurlunda, Medelpad
106
FELIX HERNGREN
1967 i Stockholm
107
PETER FLACK
1946 i Örebro
108
HASSE ALFREDSON
1931 i Malmö
109
TORSTEN WAHLUND
1938 i Stockholm
110
BIRGER MALMSTEN
1920 i Gräsö, Uppsala
111
LARS EKBORG (inklusive söner)
1926 i Uppsala
112
MARIE-LOUISE EKMAN (De Geer Bergenstråhle)
1944 i Stockholm
Bonus
MARIE EKORRE
1952 i Ludvika
wWw
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)