Bland branter som skulle kunna vakna igen

Mix mellan mina senaste drömmar





Kommer fram till stupet där man måste hoppa ned till arenan full med tomma läktare. Säkert inte högre än sju meter - men omvägen tillbaka runt allt kommer få genvägens skönhet hit att förblekna - så är det värt risken att förstöra benen mot stenblocken?!? Dock största samvetskvalet består i att kasta ned kärran; den kan fortsätta rulla nedför alla sittplats-trapporna utan att jag hinner hindra den...


Knappt har jag hunnit flytta från mitt livs första lägenhet till vårt livs första hus, förrän det är dags att göra militärtjänsten på nytt. Försöker förtvivlat erinra hur man står i givakt och rör sig på samma gång. Utrustningen är exakt densamma, men märkligt nog känner jag varken igen befäl eller kamrater, så jag skiter i det hela...


Ställer mig intill en universitetsstuderande och iakttar den kurviga skulpturen, utan minsta teleskop. Jomenvisst, det gäller att känna efter en tolkning, men fördenskull så försvinner ej påtagliga fakta!! Vi ler uppskattande och märker att vi är riktigt överens.


Vilken av alla kvinnor jag lärt känna som är hon, det vet jag inte nu. Hursomhelst känns det förtröstansfullt att hon vill vara med i min dröm. Egentligen skulle vi kunna ses närsomhelst i verkligheten - jag måste bara vakna först...


Väl på plats i båten har vi fått kartan över stan, inklusive världens brantaste backområde, skapat av djävulen i egen hög skepnad. Varför han som kör skall dit sådär bara har jag ingen aning om - men jag kan ju inte kartor så bra. Skådespelaren informerar oss om att examensfesten skall börja först framåt natten, så jag funderar starkt på att sova istället...


Ville hinna skriva ned allt medan jag ännu drömde. Visste att jag skulle ha glömt det sedan. Och mycket riktigt - jag glömmer det såfort jag inte sover längre...


Har gått samma arbetsrunda hundratals gånger, känner till alla husen (om inte innan så utan). Likt förbannat står det nu på listan att jag skall dela ut tidningar till nummer 0, och det är husen på flera sidor som har nummer 0. Medan solen redan gått upp följer jag en stig till en stugby som stämmer med namnen - men hur kan jag ha missat hela denna verklighet förut?!?







wWw