Åttonde av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset. Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Nooshi stirrar sympatiskt
med ingen skinande sol
dock en god glöd
rakt ut
ur spegeln på sin
nyinskaffade chiffonjé
ommålad i vinrött och lila
under oktobertunga ögonlock
lyssnar hon gärna på
både Dadgostar och Bush
rentav en smula Sabuni
trygg om att få bo
kvar under någons golv
på kollektiva kvadrat
som en människa
och frisör med salong
långt ifrån centrum
men när Lööf börjar banka
bort väggarna för att släppa
in spekulativa aktörer
utan tak
som påminner om överläkarna
ur Zanjanis släktsaga
fast Annie inbillar sig att de är
strävsamma barberare
då stänger Nooshi också
sina öron på varje kant
tar no shit
sätter istället på Laleh
följt av Hellmans andra platta
"....när jag går in nånstans och
känner mig utanför...."
gör några besynnerliga dansrörelser
med otvättad tvättkorg i famn
på sin avklippta persiska matta
att passa i badrummet
tills livet säger Atshjoo!
och Ebba tänder åter en sorts sol
då kan dörrarna sakta
slungas upp igen
ZYZ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar