14 juli 2020

Uppvaknande Bubblan Underifrån


inspirerad av egna upplevelser ibland vid uppvaknandet,
förmodligen en form av sömnparalys
där kroppen och medvetandet ännu ej synkar helt
emedan muskelkontrollen slås på försent




Det tycks som om någon med ohygglig kraft pressar upp madrassen. Det känns som om kroppen följer med och får en enorm bubbla under sig. Zacharias ligger och slumrar på mage. Eller har han precis vaknat upp igen? Bubblan börjar snabbt växa likt en badboll. Ryggen kröks som ett sköldpaddskal.

Delar av Zacharias befinner sig kvar i drömmen. Därifrån måste den demoniska kraften komma. Madrassen är flera decimeter tjock och omöjlig att böja på detta smidiga viset i verkligheten. Begagnar någon sina händer eller fötter att pressa med - kanhända rentav sin skalle?!? Knappast, ty vi vet att demonen är bara ett vanligt, elektro-magnetiskt fält. Om än av ett genomgripande slag, som söker bända loss den eteriska versionen av Zacharias från hans grundläggande kropp.


Vi kan också föreställa oss att det rör sig om en skyddande ängel. På väg att kvävas är i så fall Zacharias i omedveten sömnapné, innan ängeln tar i som satan för att väcka honom ur andnöden. En intressant variant på bubbelbollen utspelade sig senast, då den tvangs smalna av till en oval. Nämligen en smula på sidan sov Zacharias då, med magen och armen och låret omgärdandes ett tomrum, varur ovalen sprängde upp likt en fontän av luft. Ovanligt fort fick drömmaren upp sina ögon då. Yrvaknad noterade han närvaron av magnetism som  låg och skvalpade kring nämnda kroppsdelar. Vibrationerna dröjde kvar som vanlig materia, och påminde Zacharias om någon avdunstande vätska.


Cirka var tredje vecka återkommer hans halvvakna hallucination. Proceduren brukar oftast ske uppe i våningssängen (där han sover ensam tätt intill taket) och sällan när han somnat på soffan. Somliga påstår att utomjordingar kan alstra dylika sensationer när de gör sig beredda att bortföra en människa, men vi behöver inte gå tillnärmelsevis så långt för att finna förklaringar.

Förlamad en stund brukar Zacharias försöka få tillbaks sin kropp till horisontalläge. Emellertid funkar det varken att pressa ned eller streta emot. Blott att ta ett djupt andetag och få liv i någon finger eller tå..  ja, i bästa fall förmå öppna blicken. Då lyckas sedan Zacharias vrida sig bort ifrån det mardrömska, närmare klarvaken kontroll. Väl där dröjer det bara några sekunder tills tillståndet känns lugnt, ingalunda otäckt längre.








0W0

Inga kommentarer: