ur nattens dröm
Jag hade tydligen kommit till en glesbygd trakt. Ett par gubbar
anlände i turkosblå overaller. De parkerade sina flakmoppar på den
stora sluttande planen. Någon gång i kvarten kom fler arbetare
tillbaka hit. Somliga hade kört skog, andra ägg. Påfallande utspritt
hade man ställt sina fordon. Framåt eftermiddan var planen ändå
knökfylld. Inget åkdon tycktes helt likt det andra. Kändes som att
stå mitt i ett muséum över mänsklighetens samlade hjulburna påhitt.
Passade på att låna en vinglig historia på tre hjul, fast jag
ingenting lämpligt hade att lägga i flaket. Även jag hade dragit på
mig en turkosblå overall - varför då? Var knappast obekväm i rollen
som turist. Däremot orolig att bli avslöjad som dålig arbetare. Fyra
gubbliknande gummor gav mig plötsligt ett uppdrag. Det rörde sig om
posten ned till bryggan som man glömt att dela ut. Sådan tur då att
jag redan behärskade postfacket! Bytte till en tvåhjulig cykel,
relativt vanlig, med märkliga lådor på. Passerade en hel liten
småstad på vägen. Hade låtit som att de åtta breven skulle till
samma byggnad, men ack nej, man hade missat hela hamnområdet.
Kuvertens antal och nummer växte i mina händer till minst
trettiosju, samtidigt som medvetandet lät ana allt fler hus,
baracker, slott och magasin. Figuren som glatt kom ut från ett
företag var dock inte det minsta upprörd över röran. Och jag hade ju
semester - så uppdraget skulle hinnas med hursomhelst.
0W0
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar