äter sig och äter sig allt längre tillbaks, stannade aldrig på sextitvå
nej, fortsätter smaka sig närmare seklets början, för varje
vältömd och glömd chokladkartong växer
åtrån att åter läckert få öppna
små läppar kyssandes
minnet av
inuti
sitt kylskåp
med varma tungor
slickandes det söta köttet ur
en insekt som vuxit, bit efter bit ända hit
där hungern efter liv blivit stadgad i största trygghet
som nu kan zooma in och zooma in på alla sina upplevelser samtidigt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar