Det är nu som Solicia är nu.
Det är nu som nuet börjar snurra.
Det är nu som Solicia slutar stanna upp.
Det är bara när man har riktigt roligt som man är nu.
Det är nu som Solicia tar på sig trollets roll.
Det är nu som hon inte längre oroar sig för att vara orolig.
Det är nu som allting blir.
Det är nu som sekunden börjar snurra kring oändliga fönstergluggar.
Det är nu som Solicia undrar hur det är möjligt.
Det är nu som hon knappast tror att roligheten verkligen fortsätter.
Det är nu som Solicia vill spara spelet och plocka fram allting senare.
Det är bara när man vågar skratta som man vill göra det nu.
Det är nu som Solicia tror att träden och husen skall avslöja henne.
Det är nu som hon börjar minnas hur hon kom upp hit.
Det är nu som Solicia slutar vara nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar