Fröken Fladdermus har just landat mitt i parken på en rolig planet. Hennes vistelse sker under sju ögonblick. Sedan var hon försvunnen ur planetens minne. Vi fick aldrig reda på om en enda varelse någonsin såg henne. Varenda upplevelse hamnade omedelbart i ett laboratorium hemma på månen. Men än så länge står Fröken Fladdermus här och är söt. Hon undrar ifall växtligheten kan höra hennes fräcka doft. Planetens stad heter tydligen Beethaville och dess huvudnäring är synthronisk honungsmusik. Personligen förmår hon ej urskilja det ringaste doftkorn i detta hiskeliga solsken. Hemma på månen satt emellertid Madame Kometkatt. Spelade koreansk schack med sig själv gjorde hon hela tiden. Fröken Fladdermus är en av de sjuttiosju pjäserna. I vår föreställning hoppar pjäserna från kosmoskropp till kosmoskropp. I själva verket blev de till i varje enskilt knippe ögonblick. Det blinkade liksom till. Nuet uppkom som sol i pjäsernas horisont. Understundom var somliga försvunna i det cirkussvarta, drunknade i den drypande drottningsylten. Fröken Fladdermus spelar lycklig som en äkta docka. Hon vill inte sluta dansa nu, sannerligen inte nu. Madame Kometkatt rev sönder ännu ett ark och spottade bittert i rabatten. Hon kände sig besegrad av sin odrägliga fantasi, strålarna som aldrig ville sluta finnas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar