5 augusti 2014
HÖJDEN AV SLÖJD
tredje lektionen
för att kunna nå upp till skåpsluckan
för att kunna plocka ut borrmaskinen
för att kunna snickra ihop en pall
för att kunna skruva i halogenlampan
för att kunna titta noggrant på vinkelhaken
för att kunna konstruera en stege
för att kunna nå upp till skåpsluckan
för att kunna komma åt nyckelknippan
för att kunna starta svarven
för att kunna hitta in i trät
för att kunna nå djupare kännedom
inte bara för att få högsta betyg
så har jag denna terminen
bestämt att ni skulle kunna få
trolla fram en trappa...
Den vanliga, lätt lodräta trappan tillverkas i tre etapper :
GR.)
grundläggande rotsystem,
en fot i jorden
TR.)
själva trappstegen,
motstridiga tankar eller sammansträvande tidpunkter
PR.)
problemets upplösning,
ett kliv i rymden
Hur bygger vi då
en trappa ihop bestående
av steg som stretar åt sanslöst skilda håll...?
från ensamhetens stygn ni känner
till stjärnhimlarna som nålen ritar ifrån
pärmen med förslag till gångjärn, stämband, taktart
från apsvansar till kapsågen
och kvar blir en
rakt svävande krokodil
som sågs drillborra
neri träskivan
där stenkakan
åts upp
"Detta börjar faktiskt likna höjden, ska jag säga!
Nästa timme börjar vi med slöjden, ska jag säga!"
Owe Thörnqvist
wWw
4 augusti 2014
BÖJD SLÖJD
Andra lektionen
vi plockar ut valfri planka
ur golvet och virar ett
förklä' kring, innan vi
värmer upp virket
med strykjärn samt
violoncellers strängdrag
följt av en förnöjd
fingerborg med whiskey
efter sköljning börjar vi böja
till brädan - ända tills
det knirr-knakar liksom i
en bortglömd benmuskel,
bara att här
rör det sig om björke-
träts fibrer, eller ifall ni
nu har valt furu
ehuru plankan inom närmsta
kvarten ligger färdig = dubbelvikt
drar vi försiktigt av förklä't
och bankar i några virknålar
så att virket utan tvekan
skall behålla sin vackra, vrickade, viga
form medan finputsningen
med kalkerpapper kvarstår
så fyller vi i
barocka kurvor via svindlande
fönsterkarma från tidigare våningar
låter vi kontursågen finna
skår-spåret,
dess återförirrade figur
som sammanslöjdar sina två trä-tråd-ändar
i en, välböjd bit
wWw
vi plockar ut valfri planka
ur golvet och virar ett
förklä' kring, innan vi
värmer upp virket
med strykjärn samt
violoncellers strängdrag
följt av en förnöjd
fingerborg med whiskey
efter sköljning börjar vi böja
till brädan - ända tills
det knirr-knakar liksom i
en bortglömd benmuskel,
bara att här
rör det sig om björke-
träts fibrer, eller ifall ni
nu har valt furu
ehuru plankan inom närmsta
kvarten ligger färdig = dubbelvikt
drar vi försiktigt av förklä't
och bankar i några virknålar
så att virket utan tvekan
skall behålla sin vackra, vrickade, viga
form medan finputsningen
med kalkerpapper kvarstår
så fyller vi i
barocka kurvor via svindlande
fönsterkarma från tidigare våningar
låter vi kontursågen finna
skår-spåret,
dess återförirrade figur
som sammanslöjdar sina två trä-tråd-ändar
i en, välböjd bit
wWw
3 augusti 2014
Böcker som jag Läste cirka 1987-93
...från elva-tolv-årsåldern när jag måste ha börjat kämpa mig igenom berättelser som krävde bokmärke... fram till sjutton-arton-årsåldern då jag insåg att jag ville bli "författare".
De författare som jag hann läsa flera historier av, anges här ändå blott EN titel av - den vars innehåll satte sig starkast i minnet.
Presenterar ingalunda i läsordning - emellertid från mina mest positiva, självvalda förälskelser (som jag vill minnas jag upplevde dem) ned till mer ambivalenta, tilldelade och forcerade läsäventyr (de senare kan dock ha betytt minst lika mycket).
Några titlar har blivit som ett forskningsprojekt att hitta vilka de verkligen var (visserligen långt lättare i dagens läge...). Lyrik och fackböcker räknas icke med, även för att det dröjde till -94 innan de tog fart.
Blandade sagosamlingar blir alltför relativa att lista här. Rena bilderböcker samt de mest massproducerade mysterie-serierna plockar jag ej heller med (fastän läsvärda). Novellsamlingar skulle ha varit idealiska, om jag hade läst fler än enstaka.
1
DEN OÄNDLIGA HISTORIEN
Michael Ende
2
EN VÄRLDSOMSEGLING UNDER HAVET
Jules Verne
3
KAP FARVÄL!
Harry Martinson
4
MIO, MIN MIO
Astrid Lindgren
5
BRÖDERNA GRIMMS SAGOR (om än mest tidigare, upplästa av fröken)
Bröderna Grimm
6
BARNENS Ö (ännu mer senare)
PC Jersild
7
DET PEPPRADE SUSET
Suzanne Brögger
8
GUSTEN GRODSLUKARE
Ole Lund Kirkegaard
9
DAVID COPPERFIELD
Charles Dickens
10
UNIVERSUMS ÖDE (...Datorernas Död ...Barn av Andromeda)
George Johansson
11
EVA
Peter Dickinson
12
KYSSEN
Ulf Lundell
13
DIDRIK
Christina Herrström
14
PUDELN SOM SPELADE PIANO
Hans-Eric Hellberg
15
FJÄRDE LINJEN (fotbolls-serie)
Hans-Erik Engqvist
16
MATILDA
Roald Dahl
17
LORANGA, MASARIN OCH DARTANJANG
Barbro Lindgren
18
AGATON SAX... (OCH DEN BORTKOMNE MR LISPINGTON)
Nils-Olof Franzén
19
NALLE PUH
A.A. Milne
20
ANTECKNINGAR FRÅN KÄLLARHÅLET
Fjodor Dostojevskij
21
TVÅ ÅR I VARJE KLASS
Erik Zetterström [Kar de Mumma]
22
EN KOMIKERS UPPVÄXT
Jonas Gardell
23
NÅN SORTS TORSDAG
Rosie Lagerkrantz
24
NILS HOLGERSSONS UNDERBARA RESA GENOM SVERIGE
Selma Lagerlöf
25
EN BLÅ BOK (somligt ur)
August Strindberg
26
DET MEST FÖRBJUDNA
Kerstin Thorvall
27
GENIET
Ivar Lo Johansson
28
TURE SVENTON...
Åke Holmberg
29
RÅTTAN I PIZZAN : FOLKSÄGNER I VÅR TID
Bengt af Klintberg
30
PROSTENS BARNBARN
Eva Bexell
31
ANDERSSONSKANS KALLE
Emil Norlander
32
SIMON OCH EKARNA
Marianne Fredriksson
33
VI SMYGER PÅ ENOK
Viveca Sundvall
34
SHERLOCK HOLMES : EN STUDIE I RÖTT
Sir Conan Doyle
35
ÖRN ELLER SOL?
Octavio Paz
36
HÄXHAMMAREN
Jan Mårtensson
37
GUDARNAS BERG
Jan Guillou
38
PETRUS PÅ U-BÅTSJAKT
Örjan Persson
39
ROBINSON CRUSOE
Daniel Defoe
40
SKATTKAMMARÖN
Robert Louis Stevenson
41
CHADWICKSKLYFTAN
Colin Thiele
42
HUCKLEBERRY FINNS ÄVENTYR
Mark Twain
43
DEN FÖRLORADE SKUGGAN
André Brink
44
VÄGEN TILL AGRA
Aimée Sommerfelt
Undrar ibland hur livet hade varit om jag hade kommit i kontakt med helt andra böcker eller valt dem i en helt annan ordning... t.ex. om jag plöjt vidare i Kafka direkt efter provsmakningen vid sexton, istället för att dröja till nitton - eller om jag fått njuta av Mumintrollen samt Maria Gripe redan i barndomen snarare än vid fyllda tjugosju!
Som det nu var skedde nog upptäckterna i en relativt vanlig, ungdomslitterär ordning, med vissa personliga sidosprång?!?! Kommer säkert ihåg fler strax...
wWw
1 augusti 2014
FÖRTÖJD SLÖJD
första lektionen
Börjar gör vi med drillborren
att borra vårt lilla hål...
där blir bra
...bara så att tråden kan träs
rätt igenom
trät.
Mät ut en vinkelhake på max 784 cm
snett emot grannens bänk
och vrid sakta
brädbiten tills...
inga knutar nu tack!
...hela den hemtrevliga trådrullen har spolats
tillbaks. Närmare 1983
bör vi befinna oss här...
nähä?
Pröva med drillborren direkt
att få runt stygnen
kring plankstumpen; en simpel match,
sedär!
...då har vi bara att fortsätta
i samma snälla spår
tills rullbrädorna är slut
i skolans skåp.
wWw
31 juli 2014
Minutmakaren som Skulle Bygga en Stad i Trä
ännu ett fördröjt, oväntat kapitel i min fantasymässiga sagohistoria
Sagostaden hade förlorat sin styrsel ju fler månader och sekler som hade bitit sig in i dess material. Framtiden var redan angripen. Stora bitar av nutiden behövde bytas ut. Minutmakaren hade sakta insett att det var lika bra att bygga om hela staden. De enda riktigt friska partierna bestod i gamla grindar som fått stå ut med tusentals väderlekar. Trots att de lättsamt svängande grindarna var gjorda av trä, hade de härdats, blivit segare och starkare än järn-gallergrindar. Detta levande faktum, i all sin tillräckligt torra fuktighet, inspirerade Minutmakaren ända in i hjärteroten. Den här gången ville han ha hela rasket i trä...!
Grändernas hus skulle naturligt göra sig i trä. Också gatstenen skulle bli något hemtrevligare i trä. Kyrkbänkarna som stod utplacerade här och var längs parkerna, de var redan skapade av trä. Orglarna likaså, inklusive sin ornamentering i barocka former. Urverken skulle visa sig vara i skiftande träslag. Tinnarna torde likna schackpjäser eller kryddkar. Det uråldriga tornet (som Minutmakaren själv bodde i) månde bli blott en försynt liten del av världens största träslott. Och hans trädgård borde gärna bli en arena av sågspån, ett snällt fält för rådjuren att rida omkring på. Historien skulle utspela sig i ett rustikt inramat fort.
Fåglarna fick uppskatta att bli i trä. Även fyrfotingarna som förevigt gick omkring på gatorna skulle få vackra träformer, särskilt sköldpaddorna. Ansiktena som hängde i skyltfönstren och på pelarna behövde bli äkta träskallar, dem som icke redan var det. Elektricitet och vatten kunde gott gå i träledningar?! Trafiken skulle tvingas löpa längs hårdaste eketrä, flankerad av vägmärken vari reglerna inristats. Motorcyklarna måste hädanefter stöpas i trä, fastän de kunde bli svårast att övertyga om saken. Fladdermusan kände nog till några textila knep, avsedda att få metalliska monster smälta en smula, tills dess träets flexibla hårdhet trätt in istället. Dessutom funkade det säkerligen då att driva motorcyklarna med kåda och klorofyll i tanken.
Även om professorn fortfarande saknade några centrala kvalifikationer, så ville Minutmakaren bli "i-trä-snidaren". Mejslarna hängde som istappar från den sommarheta himlakupolen och bara väntade på att användas. Han ville lära sig vilket register som varje mejsel behärskade. Han skulle behandla dem flitigt men fint likt kritorna i en ask - eller kanske rimligare att jämföra verktygen med golfklubbor? Allra mest utslagsgivande var att välja vilka träslag man önskade arbeta med. Sedermera gällde att finna rätta stigarna i trät.
Här gjorde professorn en paus för att massera benet på sin stol som hade stelnat till. Ådringarna skulle löpa som blodådror i en människolem. Varenda vad ville låta sig rundas av, slipas till, karvas ut och hyvlas fram. Sexans sandpapper skulle till sist rulla in som en högt utvecklad tärning i trä. De smäckra kastanjetterna måste kasta all avundsjuka och applådera Minutmakarens mästerverk. Trots att pojken aldrig mer än hunnit påbörja sin hittills ganska motvilliga uppgift.
Under några djupt trädoftande sekunder kom Minutmakaren att minnas sin gamle slöjdlärare. Ruben hade denne burit som förnamn - förmodligen taget direkt efter RUBANK, som icke var någon hammare men väl den grövsta hyveln. Likt en sköldpadda hasade sig slöjdläraren fram emellan den stora svarven och skåpet med drillborrarna i. Den lille minutmakaren hade halva lektionen försökt tvinga fast ett stycke askträ vid arbetsbänken, utan tydligt resultat. Minst fyra kamrater hade hörts skratta mellan sågningarna, och setts peka mot honom med bågfilarna. Som en stackars sickling kände sig minutmakaren. Trodde aldrig att han skulle komma längre än till ritbrädet, på sin rågade höjd till strykmåttet.
Då hade Ruben i rättan stund visat pojkspolingen hur plankstumpen bar sin egen personlighet, och hur varje verktyg förfogade över en närmast mänsklig egenskap. Hela jäkla trävärlden hade plötsligt fallit på plats, som ett pussel. Vilken dimension man än valde att utgå ifrån, lyckades han få både materialet och sina egna fingrar att känna sig mindre klumpiga. Allting blev redo att snickras och snickras om i oändligheter...
Snideri av OrgelOrnament
wWw
Sagostaden hade förlorat sin styrsel ju fler månader och sekler som hade bitit sig in i dess material. Framtiden var redan angripen. Stora bitar av nutiden behövde bytas ut. Minutmakaren hade sakta insett att det var lika bra att bygga om hela staden. De enda riktigt friska partierna bestod i gamla grindar som fått stå ut med tusentals väderlekar. Trots att de lättsamt svängande grindarna var gjorda av trä, hade de härdats, blivit segare och starkare än järn-gallergrindar. Detta levande faktum, i all sin tillräckligt torra fuktighet, inspirerade Minutmakaren ända in i hjärteroten. Den här gången ville han ha hela rasket i trä...!
Grändernas hus skulle naturligt göra sig i trä. Också gatstenen skulle bli något hemtrevligare i trä. Kyrkbänkarna som stod utplacerade här och var längs parkerna, de var redan skapade av trä. Orglarna likaså, inklusive sin ornamentering i barocka former. Urverken skulle visa sig vara i skiftande träslag. Tinnarna torde likna schackpjäser eller kryddkar. Det uråldriga tornet (som Minutmakaren själv bodde i) månde bli blott en försynt liten del av världens största träslott. Och hans trädgård borde gärna bli en arena av sågspån, ett snällt fält för rådjuren att rida omkring på. Historien skulle utspela sig i ett rustikt inramat fort.
Fåglarna fick uppskatta att bli i trä. Även fyrfotingarna som förevigt gick omkring på gatorna skulle få vackra träformer, särskilt sköldpaddorna. Ansiktena som hängde i skyltfönstren och på pelarna behövde bli äkta träskallar, dem som icke redan var det. Elektricitet och vatten kunde gott gå i träledningar?! Trafiken skulle tvingas löpa längs hårdaste eketrä, flankerad av vägmärken vari reglerna inristats. Motorcyklarna måste hädanefter stöpas i trä, fastän de kunde bli svårast att övertyga om saken. Fladdermusan kände nog till några textila knep, avsedda att få metalliska monster smälta en smula, tills dess träets flexibla hårdhet trätt in istället. Dessutom funkade det säkerligen då att driva motorcyklarna med kåda och klorofyll i tanken.
Även om professorn fortfarande saknade några centrala kvalifikationer, så ville Minutmakaren bli "i-trä-snidaren". Mejslarna hängde som istappar från den sommarheta himlakupolen och bara väntade på att användas. Han ville lära sig vilket register som varje mejsel behärskade. Han skulle behandla dem flitigt men fint likt kritorna i en ask - eller kanske rimligare att jämföra verktygen med golfklubbor? Allra mest utslagsgivande var att välja vilka träslag man önskade arbeta med. Sedermera gällde att finna rätta stigarna i trät.
Här gjorde professorn en paus för att massera benet på sin stol som hade stelnat till. Ådringarna skulle löpa som blodådror i en människolem. Varenda vad ville låta sig rundas av, slipas till, karvas ut och hyvlas fram. Sexans sandpapper skulle till sist rulla in som en högt utvecklad tärning i trä. De smäckra kastanjetterna måste kasta all avundsjuka och applådera Minutmakarens mästerverk. Trots att pojken aldrig mer än hunnit påbörja sin hittills ganska motvilliga uppgift.
Under några djupt trädoftande sekunder kom Minutmakaren att minnas sin gamle slöjdlärare. Ruben hade denne burit som förnamn - förmodligen taget direkt efter RUBANK, som icke var någon hammare men väl den grövsta hyveln. Likt en sköldpadda hasade sig slöjdläraren fram emellan den stora svarven och skåpet med drillborrarna i. Den lille minutmakaren hade halva lektionen försökt tvinga fast ett stycke askträ vid arbetsbänken, utan tydligt resultat. Minst fyra kamrater hade hörts skratta mellan sågningarna, och setts peka mot honom med bågfilarna. Som en stackars sickling kände sig minutmakaren. Trodde aldrig att han skulle komma längre än till ritbrädet, på sin rågade höjd till strykmåttet.
Då hade Ruben i rättan stund visat pojkspolingen hur plankstumpen bar sin egen personlighet, och hur varje verktyg förfogade över en närmast mänsklig egenskap. Hela jäkla trävärlden hade plötsligt fallit på plats, som ett pussel. Vilken dimension man än valde att utgå ifrån, lyckades han få både materialet och sina egna fingrar att känna sig mindre klumpiga. Allting blev redo att snickras och snickras om i oändligheter...
Snideri av OrgelOrnament
wWw
27 juli 2014
Spelar YATZY Med Mig Själv
räknas som DominoBricka # 4
när jag börjar spela YATZY med mig själv
märks det hur mycket jag saknar
fjärran sommarlov kring samma bord
som den närmast spelsugna släkten
först skakar Skalle-Per samtliga fem tärningarna
i min hand; får ett par i treor
som strax växer till ett fyrtal;
klottras plus i protokollet att han klarat den biten
sedan slår Pink Panther något utspritt
som faktiskt bildar en liten stege;
sparar dock blott femman, förökar sig till fyra femmor
medan Gonzo är ende gubben som lyckas uppnå YATZY
förmodligen skapade jag redan 1983-84
ofantliga mästerskap i hemmets vrår
att genomföras av befintliga fantasifigurer
blandade med några verkliga artister
Fats Domino rullar fram två stora sexor;
sparar till en hög kåk.
Fast i nästa kast får jag nästan den stora stegen
(som vore bra att slippa stryka);
så hans bygge måste vänta någon runda
Efter många svindlande hårda omgångar har vi en vinnare :
Arya Stark som inte ens fanns
på den tiden när tärningsspelet begav sig;
slog hon nu både Petyr och Tyrion från samma klubb
wWw
26 juli 2014
DominoBricka # 2 : BalansAkt
inspirerad av nionde enneagram-typen, harmonikern i konflikt emellan sina vingar : den första rätt & fel-finnaren och den åttonde pådrivaren...
bakom sig :
Den Enda Relativismen
framför sig :
De Många Absolutismerna
tycker sig
fredsmäklaren förstå
åtminstone bägge perspektiven ;
vill och vill ej bestämma sig
åt vilket håll
världen skall falla?!
(eller inte falla)
känner sig
hotad av Absolutismerna
finner sig
påpuffad av Relativismen
så trots allt
sätts allting i rullning ;
cirkulerar sig
synkront åt två kanter
och en himla massa håll...
denna inom sig
arga
men utom sig
totalt harmlösa clown?!
wWw
24 juli 2014
God Morgon (min så gott som sista vita beatle)
förvrängd spegling, ännu en glimt av Revolution no. 9, men mest inspirerad av den avslutande Good Night på Beatles White Album, en sång som många aldrig skulle gissa att John komponerade, där Ringo äntligen får sjunga igen
Nu när mörkret sjunger på sin sista vers
före skuggorna återfinner sig
här i vidgande ljus;
då hoppas jag att ni har en god natt...
Nu i den allra första solen
när grindarna glänser som skönast
och sommarluften känns som minst tung;
då får ni ha en fortsatt god natt...
Nu när solen stigit upp under flera timmar
men ingen annan går omkring
på dessa gator utom jag;
då önskar jag er God Morgon!
Nu när jag svettats bort min kropp
både blod, hud, inälvor, känslor
och blott en tanke återstår;
då blir det gott att komma hem och ta frukost
Nu i rummet där drömmarna skrivs
kopplar jag in fläkten i usb-porten,
knäpper så på din film om det vita som zoomas ut ur det vita;
somnar vi då...
Nu när du snoozat tjugonio gånger
men sista gången har blivit så trött
så du trycker in fel knapp
och hela larmet stängs av
Nu får du äntligen sova...
Nu när sommarlovet åker ända upp till norr
med bara Beatles i bilstereon,
en och annan broms samt ohyggligt många myggor
vid varenda rastställe i hela glass-riket
som bara väntar på något mycket gott
typ fyrtal i poker eller kåk i yatzy;
då lyckas de små grisarna likafullt somna
Nu när det är 1983 igen
och skolgården vaggar in oss
i sitt allseende allvar
medan alla blir helt andra människor
så att jag inte längre vågar plinga på
hos någon enda granne;
då tycks jag vara den ende pojken på Penny Lane
som lyssnar på Paul Lennon alldeles självmant
Nu när revolutionen nått sin nionde fas
där allt skola bliva likadant
som det var i barndomen
visserligen hemskt olika från dag till dag
men i grunden en hemmahörighet
hos varenda kloss och figur;
då träder vi in i universums lilla kvartér...
909
23 juli 2014
DominoBricka # 1 : Genesis
...när universum puttades igång
stod allting redan uppbyggt.
Nu gällde det bara att låta bli
att falla baklänges av förundran!
Om sedan hela världen låg förstörd
enligt exakt skapad modell -
då kommer vi säkert på hur vi reser oss igen...
wWw
21 juli 2014
Musen spelar Domino
Lätt avlägsen spegling av Martha My Dear, en av dem jag håller närmast hjärtat, som inleder andra sidan av Beatles White Album. McCarney sägs ha komponerat den till sin hund, men jag väljer mus här, fastän bara min syster hade möss.
Musen rusar ut
ur sin grå navelskådan,
gnager vita hål
i vår svarta bok
likt den vackraste domino-brickan
ställs rad mot
rad upp
från vår fint fulla hylla, knuffar musen sig ner
via traven med tablettaskar
till första parkett.
Mustaschen dignar av små träspån
från bokstäver em + me + li + ma
tyst
men fett piano!
Minns mig och minns dig nu!!
[Retroaktivt tillförd som min 25:e vita beatle; inräknades först såsom Asken den nionde]
wWw
19 juli 2014
Ensam på Vita Planeten
ännu en vit beatle, inspirerad av Yer Blues, som tycks mig vara Johns smärtsammaste, tyngsta stycke på Beatles White Album
men har parallellt en upplyftande nerv i sig, där flickan vet varför textjaget fortfarande lever, där i Universum som han kommer ifrån...
Tvättstället var vitt
Toalettstolen var vit
Kaklet och de övriga skåpsluckorna var vita
Kylskåpet var vitt
Han satt på sin vita planet
i ensamt majestät
i badkaret ibland
vid fönsterkarmarna emellanåt
i frysboxen nu
och svettades nervöst
Hade han suttit här så länge han kunde minnas...?
Hans far var från Takbalkongen
Hans mor var från Undervattnet
Hans syster var från Vintergatan
Hans fågel var bortflugen
Bluesen var för längesedan död
fastän den hela tiden spratt till
och rockade runt i olika klockor...
Skulle han dra upp ur fickan en boogie-vals?!?
Kärleken vaknade
och vaknade
alltmedan tapeten flagnade
och flagnade
Varenda yta var tom
på utsidan,
inte en enda bild
sågs påklistrad
inuti däremot
kryllade skåpen
överfyllda av mat
och böcker och sockor och tandborstar och biljetter och
tidningarna var alltjämt vita
(och tomma)
trots att de var fyrtiofyra år gamla
hade solen hemskt sällan
kommit på besök
Men han var glad i alla fall
att man fick leva varje dag
och hur glassen var tillräckligt kall
i den vitaste värmen
909
17 juli 2014
Asken den sjunde : underligt nog i Trä
...det går troll i trä, särskilt i en tretton-rading med sjunde i mitten
en uggla i trä
ett lok i trä
en karamell i trä
ett rymdmonster i trä
ett hårspänne i trä
en diktrad i trä
ett träd i metall
en guldfisk i trä
en helikopter i trä
ett bakverk i trä
en barbiedocka i trä
ett stridsbälte i trä
ett bokmärke i trä
wWw
14 juli 2014
Omförtrollning av "Det Gåtfulla Folket"
min förvrängda spegling av Olle Adolphsons mest roliga, magiska visa, som månne kommer sig av att lyriken skrevs av Beppe Wolgers. För fem år sen gjorde jag grunden för denna version, som nu just tillklippts ut- o invändigt, fyllts på med nya kvistar...
R 1
Troll är ett folk och de bor i en välbekant stad,
denna stad är ett träsk och en park
Här under broar går trollungar sällan på rad
ty de styr fyr och tre i sin ark
S 1
Där virvlar älvan som samlar på killar,
hon har hundratolv
Sommarens tomte står tankfull, men trillar
på stugtröskelns golv
T 1
Där lufsar grodan som grymtar åt sång
[otyg! gärdsmyg!]
Här flyger grisen som sydde ballong
utav sin BH
När en förtrollats till barnbjörn en gång
får en se två
Alla är troll och de utgör den mänskliga faktorn
R 2
Troll är som folk; de kan bo i en välordnad gränd,
en sån gränd med butiker och hak
Öppnar man dock några dörrar har guldmyntet vänts;
hänger bussar och buskar från tak
S 2
Högt gungar gumman som samlar på barnbarn,
snart blir hon ett själv
Djupt i ett nät skrev poetfisken trådlöst
"vår väg är en älv"
T 2
Lyss, folkpartisten blev visst hinduist?!
[bla bla, mm mm]
Här står spionen och liknar turist
mitt bland turister
Nyss tog en docka sig mänsklig fason,
klippt med klister
Alla är troll och de utgör den mänskliga faktorn
R 3
Troll kräver tolkning; de skvalpar i huvudets skål,
gör små hål där allt tycktes helt tätt
Hjärnspöken rinner längs hakan likt grön alkohol
Varken vi eller vätte blir mätt
S 3
Mås i mobilen hörs skratta åt gåtor;
like "like" blir vår strid...
facebook och youtube strax inbyggt i kåtor
- fast vem har nu tid...?
T 3
Bär över bergen en lustig signal
[bliipp bliipp!! bliipp bliipp!!]
trär hon sitt smultron på strå digitalt,
smakar som saga
Här spelar tornen om vems drag det var
före fallet
Alla är troll och de utgör den mänskliga faktorn
wWw
13 juli 2014
Vackraste Svenska Visor som jag vet
...bland dem sjungna på svenska samt skapade på svenska* Listan kan komma att korrigeras efterhand jag påminns om fler att klämma in...
Vad som skiljer visor från schlagers, ballader, psalmer och låtar i största allmänhet är sällan helt givet, så jag gör ett ofullkomligt försök att hålla mig i närheten av gränserna... Visor ser jag som relativt akustiska, melodiburna, förhållandevis lyrikfokuserade, där verserna är lika tongivande som refrängen (ifall de är uppdelade på så vis).
Hursomhelst är det skönhet som gäller här, i mitt tycke. Och jag inser att det vackra återkommande ligger nära vemod, ja rysligt nära stingande sorg. Verkar svårare att få förväntansfull glädje att klinga allra vackrast, även om somliga lyckas där också.
Min kärlek går i grunden på melodin o harmonierna, men lyriken spelar naturligtvis in - säkert mer än jag tror. Rätt många blir ändå såna jag hörde på 90-talet, som redan då var mest från 80-, 70- och 60-talen.
Tolkningar betyder oerhört mycket; så i de fall många har sjungit utöver vismakaren själv, anger jag min älsklingsversion. Som sagt vackraste! Finns förstås många som jag håller minst lika högt, som är ännu starkare eller intressantare och roligare...
* t.ex. "Du är den ende" räknas ej in, emedan den har spansk kompositör, "Mitt Sommarlov" är egentligen La Golondrina, och Nidälven är norsk. Cornelis har gjort en sagolikt vacker tolkning som heter "Solgnuttan och Trollet" men baseras på Tapio Rautavaaras finska stycke.
1
NOCTURNE (Sov på min arm...)
Evert Taube
2
VIDEVISAN (SOV DU LILLA VIDEUNG...)
musik av Alice Tegnér
lyrik av Zacharias Topelius
3
VISA VID VINDENS ÄNGAR (Det fladdrar till i en tyllgardin)
Mats Paulson
4
HÖSTKÄNNING (Vind och vättar tassar tätt...)
Ola Magnell
5
EN VÄV AV LEGENDER
av Ola Ström & Per Dunsö
med Martyna Lisowska
6
BREVET (...och över hela stranden lyste junimånen...)
ur Vem Ska Trösta Knyttet?
av Peter Lundblad
7
UNIVERSUM
Ted (och Kenneth) Gärdestad
8
KARLAVAGNEN
Björn Holm
9
INTE ENS EN GRÅ LITEN FÅGEL
lyrik av Nils Ferlin
musik av Lille Bror Söderlundh
med Maritza Horn
10
JAG VÄNTAR VID MIN MILA
med Hootenanny Singers
musik av Gunnar Turesson
lyrik av Dan Andersson
11
EVELINA (Tagning Ett)
Peter LeMarc
12
ATT FÅNGA EN ÄNGEL
Py Bäckman
13
DOCKHEMMET (Var det såhär det skulle sluta?)
Björn Afzelius
14
BALLADEN OM HERR FREDRIK ÅKARE OCH DEN SÖTA FRÖKEN CECILIA LIND
Cornelis Vreeswijk
15
VILDANDENS SÅNG
med Snoddas Nordgren
av Leon Landgren
16
SAGAN OM LILLA SOFI
med Hep Stars (Svenne Hedlund)
musik av Benny Andersson
lyrik av Lasse Berghagen
17
DEN BLOMSTERTID NU KOMMER ["Een Sommarwisa"]
av Israel Kolmodin
18
LAVENDELBLÅTT ÄR FÄRGEN PÅ DITT HÅRBAND
Gösta Linderholm
19
SISTA MORGONEN (Våren var som vackrast när du kom till mig)
Niklas Strömstedt
20
VAR DET DU?
med Anna-Lena Löfgren
musik av Bruno Glenmark
lyrik av Cornelis Vreeswijk
21
VISA VID MIDSOMMARTID (Du lindar av olvon...)
musik av Håkan Norlén
lyrik av Rune Lindström
22
ÄLSKADE (Tala inte till mig!)
med Lena Nyman
musik av Berndt Egerbladh
lyrik av Maria Wine
23
TRUBBEL
av Olle Adolphson
med Monica Zetterlund
24
TEMPEL
Ulf Lundell
25
ALDRIG SOM FRÄMLINGAR
Marie Fredriksson
26
NÄRMA MEJ
Marie Bergman
27
VISA I ÅTTONDE MÅNADEN
Agnetha Fältskog
28
BLI MIN (...från Katarinavägen...)
Kajsa Grytt med Malena Jönsson
29
BRUNNEN STAD
av Dan Hylander
med Raj Montana Band
30
RIS OCH SNÅR
Björn Holm
31
ETT STILLA REGN
Ted (och Kenneth) Gärdestad
32
DEN ÖDE STRANDEN
med Per Gessle
av John Holm
33
EN SOMMARDAG SOM STÄNGS AV
Anna Järvinen
34
NU FRYSER FROST
Hanne Juul
35
BETLEHEMS STJÄRNA (GLÄNS ÖVER SJÖ OCH STRAND)
musik av Alice Tegnér
text av Viktor Rydberg
36
HÄXORNA (sjöng ballader om sin ungdom)
Eva Dahlgren
37
VARGEN (...roterar runt min elektriska syster)
av Thomas Wiehe
med Turid Lundqvist
38
VAR KOMMER DET VACKRA IFRÅN?
med Titti Sjöblom
av Alice Tegnér
39
GLÖM-STRÖM (den andra)
Alf Hambe
40
OCH LILLA BÄCKEN
med Stefan Sundström
av Allan Edwall
41
MORGON EFTER REGN
med Toni Holgersson
av Evert Taube
42
OM DU LÄMNADE MIG NU
av Lars Winnerbäck
med även Miss Li
43
BARN AV SIN STAD
Magnus Uggla
44
NÄR SKÖNHETEN KOM TILL BYN
lyrik av Nils Ferlin
musik av Lille Bror Söderlundh
med Thorstein Bergman
45
PÅ ÄLVORS VIS
av Ola Magnell
med Anna-Lotta Larsson
46
PILAR AV KÄRLEK (på din ytterdörr)
Tomas Di Leva
47
VINTERSPEL (för att uppgå i varann)
Nils Eriksson
48
FJÄRIL PÅ FEL PLANET
Emma Nordenstam
49
FLICKAN FRÅN FJÄRRAN
med Göran Fristorp
50
LILLA VACKRA ANNA
av Bengt Henrik Alstermark
med många
51
DIG RÖRDE SOMMAREN (kring dig är alltid juni)
med Rune Andersson
lyrik av Bengt Anderberg
musik av Berndt Egerbladh
52
FLICKA MED GULD...(BRUNA ÖGON)
Joakim Thåström
53
EVELINE
Mauro Scocco
54
LINAS DYRBARA ORD
Anders F Rönnblom
55
DUBBEL-QUATRIN OM TENNIS
Cornelis Vreeswijk
56
SOM ETT SLAGVERK (...och solen krumbuktar sig...)
med Björn Ander
57
TOMMA TUNNOR
av Ola Magnell
med Maritza Horn
58
TILL MÅNEN (kan du säga mig?)
Jannika Häggström
59
SOM EN DOFT UTAV SYRÉN
Lasse Berghagen
60
SÅ SKIMRANDE VAR ALDRIG HAVET
Evert Taube
61
DEN FÖRSTA GÅNG JAG SÅG DIG
av Birger Sjöberg
med Ernst-Hugo Järegård
62
JAG FANN DEN VACKRASTE VISAN (om kärleken)
Totte Wallin
63
TRUBADUREN OCH SKÖNHETEN
Harpo
64
BJÖRKENS VISA
av Raab o Topelius, bearbetad av Ulvaeus
med Hootenanny Singers
65
SÄG MIG VART DU GÅR (Mesembria!)
av Gert Lengstrand
med Streaplers
66
OM DU NÅNSIN KOMMER FRAM TILL SAMARKAND
med Lena eller Lill
av Thorstein Bergman
67
NÄSTAN NU
Mia Sandberg
68
HÖSTEN (Vart tog den vägen, den där klangen...?)
Lisa Ekdahl
69
DET JAG VILL MINNAS (Vi lämnade stan en dag mitt i juli)
Ulf Lundell
70
ALDRIG ÄLDRE ÄN SÅHÄR
Peter LeMarc
wWw
12 juli 2014
din insida klänger på utsidan
"Your outside is in and your inside is out...
The deeper you go the higher you fly..."
förvrängda speglingar av "Everybody's Got Something to Hide Except for Me and My Monkey", möjligen den allra häftigaste, smidigaste, rockigaste biten på Beatles White Album (...märkligt nog väntade jag med detta porträtt nästan längst av alla "vita beatlar")
din insida klänger på utsidan
då din utsida klänger på insidan
min insida hänger på utsidan
då min utsida hänger på insidan
KOM IGEN, TA DET LUGNT NU!!
KOM IGEN, TA DET LUGNT NU!!
din baksida blänger på framsidan
då din framsida blänger på baksidan
min B-sida svänger på A-sidan
då min A-sida svänger på B-sidan
KOM IGEN, TA DET LUGNT NU!!
Alla människor döljer en apa
medan jag visar två
KOM IGEN, TA DET LUGNT NU!!
min utsida vränger din insida
då din utsida vränger min insida
min baksida kränger din framsida
då din baksida kränger min framsida
KOM IGEN, TA DET LUGNT NU!!
KOM IGEN, TA DET LUGNT NU!!
din framsida tränger min insida
då min utsida tränger din baksida
din hemsida stänger min hemsida
då min hemsida stänger din hemsida.
...nätet fjärmar sig
när mötet närmar sig
vår C-sida förlänger vår D-sida
då vår D-sida förlänger vår C-sida
ju djupare du svävar
desto högre strävar du
KOM NU, TA DET LUGNT IGEN!!
KOM NU, TA DET LUGNT IGEN!!
Alla människor rymmer sin apa
medan jag döljer två
Alla aporna följer sin apa
medan vi hittar på
909
10 juli 2014
omTRYfflad konfekTYR
en av mina sista vita beatlar
mixad kompott av rader ur mina texter från förra sommarn (inräknas även som Asken den femte) ...inspirerad av Savoy Truffle (en ovanligt lättsinnig låt för att vara Harrisons, även om stinget ruvar bakom karamellöverdraget) på Beatles White Album
Bara några små bitar, please!
smälter din vaniljehud
Bling-blinget kränger
Baryton-saxofonens sväng
kantad av krokant bekantade sig med raksträckorna
likt en fisk i torra rymden
Desmond glares down upon earth
more lucid than ever
he desires Lucy to have
jordgubbe med psykosofisk topp
världen försänkt i glasburk
med snabba aprikoser
plays his flute for five hundred birds
and bears, deers and foxes 'round a fountain
Det var en gång en flamingo som hade blivit
alldeles randig. I stort sett liknande hon nu en
polkagris. Och det tycktes som att flamingon var
förtjust i sin nya look. För varje gång hon vred sig
runt sig själv för att putsa dräkten, flög hon flera
centimeter närmare molnen...
där beatlarna rullade igång Magical Madonnas walrussian field of Raccoon Fools or something old brown
Vad är det du hörde i öronvrån?!
nere i matrumssalongens skafferi
och kanske bökade med askar
hos Herr Hallonen, men alla
hans stugor ligger fullbelagda
alltmer hungrig av mättnad
dess noggrant gräddade honungspaj, you know
Eran uppgift blir nu, naturligtvis, att välja ut varsitt stycke
ur dessa. Ni får mosa ihop orden ytterligare eller plocka
fram somliga, alltefter behag och hink eller intellekt.
...plocka in smultronen från -88
hellre mardrömd än bortglömd
want so badly to stay in this egg
the 60's stuck in the 50's
her wind peels cute fruit
Blommorna smakar som om 60-talet aldrig tog slut
sommarlovandes oss snälla gröna monster
glasögon som olikgör kulören
på vilka bär man än träffar på
blå sammet på en röd donna
jo minsann, miljoner människor har slickat på dig
Strupens Köns-aspekt : SAXOFON
Könets Strup-aspekt : TROMBON [BASUN]
Harkrankarna harmonierar på harpa
men insekter har irriterande hittat in
fyller varje gathörn
tills det går flöjt i varenda stubbe och jordgubbsbuske
digging like a knight of spades
for splendid things
...ytterligare påpekanden. Det var helt enkelt en polka-flamingo som stod där på mäktiga ben med näbben beredd. Vartenda tecken tydde på att den krävde söta grisar till lunch, men orangutangen hade mest bara frukt att bjuda på.
909
mixad kompott av rader ur mina texter från förra sommarn (inräknas även som Asken den femte) ...inspirerad av Savoy Truffle (en ovanligt lättsinnig låt för att vara Harrisons, även om stinget ruvar bakom karamellöverdraget) på Beatles White Album
Bara några små bitar, please!
smälter din vaniljehud
Bling-blinget kränger
Baryton-saxofonens sväng
kantad av krokant bekantade sig med raksträckorna
likt en fisk i torra rymden
Desmond glares down upon earth
more lucid than ever
he desires Lucy to have
jordgubbe med psykosofisk topp
världen försänkt i glasburk
med snabba aprikoser
plays his flute for five hundred birds
and bears, deers and foxes 'round a fountain
Det var en gång en flamingo som hade blivit
alldeles randig. I stort sett liknande hon nu en
polkagris. Och det tycktes som att flamingon var
förtjust i sin nya look. För varje gång hon vred sig
runt sig själv för att putsa dräkten, flög hon flera
centimeter närmare molnen...
där beatlarna rullade igång Magical Madonnas walrussian field of Raccoon Fools or something old brown
Vad är det du hörde i öronvrån?!
nere i matrumssalongens skafferi
och kanske bökade med askar
hos Herr Hallonen, men alla
hans stugor ligger fullbelagda
alltmer hungrig av mättnad
dess noggrant gräddade honungspaj, you know
Eran uppgift blir nu, naturligtvis, att välja ut varsitt stycke
ur dessa. Ni får mosa ihop orden ytterligare eller plocka
fram somliga, alltefter behag och hink eller intellekt.
...plocka in smultronen från -88
hellre mardrömd än bortglömd
want so badly to stay in this egg
the 60's stuck in the 50's
her wind peels cute fruit
Blommorna smakar som om 60-talet aldrig tog slut
sommarlovandes oss snälla gröna monster
glasögon som olikgör kulören
på vilka bär man än träffar på
blå sammet på en röd donna
jo minsann, miljoner människor har slickat på dig
Strupens Köns-aspekt : SAXOFON
Könets Strup-aspekt : TROMBON [BASUN]
Harkrankarna harmonierar på harpa
men insekter har irriterande hittat in
fyller varje gathörn
tills det går flöjt i varenda stubbe och jordgubbsbuske
digging like a knight of spades
for splendid things
...ytterligare påpekanden. Det var helt enkelt en polka-flamingo som stod där på mäktiga ben med näbben beredd. Vartenda tecken tydde på att den krävde söta grisar till lunch, men orangutangen hade mest bara frukt att bjuda på.
909
9 juli 2014
Fiktiv Flaskpost till Celia
sjunde i årets
register över ilandflutna...
tillika min 29:e vita beatle
= spegling inspirerad av Julia, ett bland de nakna styckena som mest liknar visor, ombord på Beatles White Album. Ja, John fingerplockar gitarr lika akustiskt som Paul på sin Blackbird; medan Blackbird spelades in nästan först spelades Julia in sist.
Cecilia, jag skalar av dig
och säger nu blott Celia,
som vore du ett ensamt
moln på varma himlen.
Du kom från havet, var ett
"ocean child" med ögon som
vidöppna valv, och likafullt
levde du instängd mitt i stan
liksom skrämd. Nog måste
fruktan ha gällt ditt eget an-
svar som du var mest rädd
för?! Månde bristen på gen-
svar... Hälften av allt jag
skrivit är mest kul klanger
och vackra vändningar, men
inget skrev jag bara för
att imponera på världen
utan också för att jag älskar
dess harmonier, Celia, i
varenda mystisk självklarhet.
Vi lever blinda inför himlen.
Vad människor ser oftast hos
mig är ofantlig fantasi, fastän
fantasin egentligen inte är min.
Ty jag bara sätter ihop världen
i olika kombinationer. Andras
fantasi kan ofta skapa långt mer
nytt än min hjärna någonsin
vågar. Du såg just det åter-
hållna, allt som vi ännu inte ut-
[tag en klunk, om du ej är död,
och vänd på pergamentet nu!]
vecklat. Under träden där vi
först träffades, lågo skuggorna
likt rötter, ett flätverk av oför-
sonligheter mellan framtid
och bakgrund. Du stod djupast
i konflikten mellan universi-
tetskarriär och släktingars
svek. Det kan jag bara före-
ställa mig, fjärran ditt moln.
Celia, vill du segla med mig högt
där ovanför, på vår väg
till Mars eller Venus?? Nej,
du var själva månen, mitt i
djurparkens vant stekande sol.
Juli, ja,
juli, ja!! Önskar jag
ibland hur du kunde ha lite längre
hår, så det gick att klättra
upp till ditt ansikte... in i
din mun och ner i dess
flaska. Dina leenden kändes
aldrig falska, men däremot
kunde du grimaschera sådär
så jag trodde du hånskrattade
eller grät, emedan du snarare
spände din rädsla till bristnings-
gränsen. Skjöt du en pil i
mitt hjärta?! Andas så skönt
varje gång jag plockar ut den...
men saknar dina händer runt
mitt huvud i sin halvfärdiga
tempelkupol. Kom ruva mitt
klot, du sällsamma Celia!
909
tillika min 29:e vita beatle
= spegling inspirerad av Julia, ett bland de nakna styckena som mest liknar visor, ombord på Beatles White Album. Ja, John fingerplockar gitarr lika akustiskt som Paul på sin Blackbird; medan Blackbird spelades in nästan först spelades Julia in sist.
Cecilia, jag skalar av dig
och säger nu blott Celia,
som vore du ett ensamt
moln på varma himlen.
Du kom från havet, var ett
"ocean child" med ögon som
vidöppna valv, och likafullt
levde du instängd mitt i stan
liksom skrämd. Nog måste
fruktan ha gällt ditt eget an-
svar som du var mest rädd
för?! Månde bristen på gen-
svar... Hälften av allt jag
skrivit är mest kul klanger
och vackra vändningar, men
inget skrev jag bara för
att imponera på världen
utan också för att jag älskar
dess harmonier, Celia, i
varenda mystisk självklarhet.
Vi lever blinda inför himlen.
Vad människor ser oftast hos
mig är ofantlig fantasi, fastän
fantasin egentligen inte är min.
Ty jag bara sätter ihop världen
i olika kombinationer. Andras
fantasi kan ofta skapa långt mer
nytt än min hjärna någonsin
vågar. Du såg just det åter-
hållna, allt som vi ännu inte ut-
[tag en klunk, om du ej är död,
och vänd på pergamentet nu!]
vecklat. Under träden där vi
först träffades, lågo skuggorna
likt rötter, ett flätverk av oför-
sonligheter mellan framtid
och bakgrund. Du stod djupast
i konflikten mellan universi-
tetskarriär och släktingars
svek. Det kan jag bara före-
ställa mig, fjärran ditt moln.
Celia, vill du segla med mig högt
där ovanför, på vår väg
till Mars eller Venus?? Nej,
du var själva månen, mitt i
djurparkens vant stekande sol.
Juli, ja,
juli, ja!! Önskar jag
ibland hur du kunde ha lite längre
hår, så det gick att klättra
upp till ditt ansikte... in i
din mun och ner i dess
flaska. Dina leenden kändes
aldrig falska, men däremot
kunde du grimaschera sådär
så jag trodde du hånskrattade
eller grät, emedan du snarare
spände din rädsla till bristnings-
gränsen. Skjöt du en pil i
mitt hjärta?! Andas så skönt
varje gång jag plockar ut den...
men saknar dina händer runt
mitt huvud i sin halvfärdiga
tempelkupol. Kom ruva mitt
klot, du sällsamma Celia!
909
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)