6 februari 2011

Facebook Gets Older Friends

Cartoon Script 11.5


1
Abraham Lincoln has got a new facebook friend

2
King Kong has got a new facebook friend

3
Ellen Page has become friend with 111 more people on facebook

4
Abraham Lincoln is sending a message over facebook to Ellen Page

5
Frank Zappa is entering facebook, disguised as King Kong

6
Ellen Page has got another freak out there as facebook friend

7
Facebook is receiving a message over facebook from King Kong

8
Ellen Page goes MAD and dreams she is a little man

9
Frank Zappa is entering facebook, diguised as Tina Turner

10
Abraham Lincoln gets an old facebook friend for the second time

11
Ellen Page creates a private facebook with just one page










454

5 februari 2011

"Blinka lilla stjärna där" blir Blogga Bigga Babian

454


Blogga Bigga Babian!!
Babbla Bara Bra Banan!!


Blygs Ni Bulta Bröstet Bart??
Blundar Brudar för Brutalt??
(Buggar Bästa Banan Snart??)


B'rätta Bråttom Bladderkvarn!!
Vår Beundran Bubblar Barn!!





454

4 februari 2011

Apa på papper X apa i Picasso

SerieManus 11.3


1
Apa sitter med papper, hittar på massor

2
Annan apa sitter med papper, hittar inte på

3
Apa sitter med papper, hittar på bara mera så finns knappast plats

4
Annan apa hoppar bort, glömmer kvar papper

5
Apa passar på å spana in

6
Papper avslöjar absolut ingenting

7
Apa sätter annan apa på papper

8
Annan apa får största ögon, känner inte igen

9
Apa vänder på papper, gör riktiga rumpan

10
Annan apa satt sig med förra papper, suddar och river och pusslar

11
Annan apa skapar apa på apa i apa som apa










454

2 februari 2011

mitt hittegods i Motown (material från förra januari-februari Reinkarnerat)

ingår som en episod i Universums Spegelvända Dokusåpa


1
marsipanGrisens prolog


Nu har vi kommit fram till Motown, i Michigan på gränsen till Canada, studsar rymdfarkosten tuggummimässigt mot det fria snöfältet, vecklar ihop ballongerna och pushar ut nya bröst, visserligen en bra bit från Montreal, men i Detroit smörjer oljan fram mässingen i vilka musikaliska maskiner somhelst, så det är bara att rulla fram över de vita vidderna, skratta fascinerande i varje bandvagn, plocka guldnougat på ackord, med franska droppar i afrikanska ådror, minnas hur somliga av oss monterade upp halva 60-talet här, i våra förra liv (för författaren bara ett år sedan, framemot förra februari, inte desto mindre oändligheter när man drömmer, som vi fabelfigurer gör, f.ö. förökat oss från arton till nitton nu), ska vi än en gång svänga med ögonbrynen, vicka på knorrarna, sätta en sladd rakt i trynet, men först och inte minst - stanna upp före ni startar, samla ihop fasettöronen till en cyklop, ropa mono i stetoskopet, destillera var o en fram de grumligast grymmaste raderna ni hittar i hans egentligen ganska okonstlade, kaoslika kosmos :




2
ValRossens favoritRader
(100 ord film)


Greg samlar på snö. När filmen börjar har han fyra garage fyllda. Många nätter viger Greg åt att skyffla in mera snö. Fästmön Fabienne finner passionen en smula suspekt. Fabienne deltar halvhjärtat när Greg anordnar nakenbad och andra aktiviteter i snögaragen. Polaren Bjoern stöttar och skottar. Framåt midsommar börjar Greg hyra ut sin snö. Det visar sig vara lättare gjort än tänkt. I trakterna brukar vilda spöken övervintra. De utvecklar successivt nya, bofasta levnadsvanor. Hela samhället influeras av Gregs snö. En film om hur små omöjligheter förvandlas till en stor möjlighet. Regi: Fabian Guirard. Kanada 2013. Vinnare av Snöbjörnen 2012.





3
TrollSländans favoritRader


A beautiful miss from Missouri
just said with a laugh "Oh, I'm sorry!"
as she changed her tights
by a castle where knights
in stiff silence begged her: "So, 'r we?!"



This chambermaid from Mississippi
in longstockings tries look like Pippi
with lips made of kisses
as miss becomes Mrs
her hair floats away - no more hippie





4
Robotens favoritRader


i hörn A står en svart artist och sjunger i mono

i hörn B står dubbel uppsättning av alla brassinstrument

i hörn C står det djupt instängda ekot av tre kolossala körer

i hörn E står de som sprängde hela cellen


[Phil Spector created The Wall of Sound]





5
ELEFANTENS FAVORITrADER


FYRA FÖRTJUSANDE FARBRÖDER SJUNGER MOT SOLEN
HELA TIDEN MÅSTE DE
TURAS OM Å HOPPA

MELLAN DE TRE TOPPARNA
FÖR ATT DE BEHÖVER HA VARSIN
Å STÅ Å LÅTA DET SPELAS SORDINER PÅ

FÖRE FRÖKEN RENEE REDAN GÅTT NER UNDER HORISONTEN




6
Rådjurets favoritRader


Illouise Villermarc drog med sig detektiven i sin svarta Ford Spector med alla regnbågens ränder pålackerade. Mysteriet omgrupperade sig på ny kula. Illouise skrattade. Detroit pumpade åter in franskt blod, som skönaste olja, svartpolerad soulpop, en tidig Tina Ross eller Rita Turner. Deras högt uppsatta hår föll, halvt av misstag, ut i guldstänkta fontänkaskader, varvades sina ungdomliga ballonggung med månskensmelodier och hjärtskärande ärlighet. Fröken Villermarc tittade på den lille herren. Grenström ifråga trodde tydligen att han var privatdetektiv. Det var så uppenbart hur han var motsatsen. Grenström skulle aldrig klara sig igenom en hel scen ur någon enda James Bond-film. Och han hade inga rutiner, inga profesionella i varje fall, bara en massa privata vanor, likt en hemmablind antropolog.




7
sjöHästens favoritRader


hade snart hittat havre
under alla snöflingorna

skulle lätt ha ätit upp
all honung i hennes hår
skulle hårt ha frustat fram
nån sorts kärlek mellan hennes lår


om jag hade insett att jag är en häst





8
kolibrins favoritRader


En förfrusen flicka kommer farande i pulka
uppför backen i krampryck som om nånting är fel
Så jag stoppar ungen, befarar hon skall hulka
Likt förbannat hon flyger mot mamman, ej ens stel


[ur en drömsonett]




9
kaninens favoritRader


håller ett snöfall



i sin överfyllda glömska






täcker rentav kommande minnen





10
Ormens favoritRader
(100 ord dröm)


Han är ett huvud. Genom kläderna, liksom garntrådar, döljer huvudet han saknar kropp. Där hänger huvudet nu i broräcket. När han hyser starka känslor lossnar kläderna. Ändå sker aldrig polisanmälan. Får bara skrattande rådet om genvägen med färjan. Är tävlingslopp över hela stan. Uppenbarligen har jag åkt backarna på surfingbrädan, som istället för segel har enorm trädörr. På caféet möter min vän Y slutligen min forna flickvän. Jag tror hon finner honom stel. Dock nickar Y så hon vill berätta allt. Är huvudet jag? För tredje gången knallar rödhåriga tösen över kyrkogården med två pojkar. Ingen gång hälsar hon tillbaka.




11
kamelens favoritRader
(100 ord "Den Försvunne")


Under hela den ändlösa överfarten hände ingenting. Det var först när K kom fram och fann hur han glömt sitt paraply ombord som han fick bråttom. Åter ner i båten upptäckte K hur gott om hytter och korridorer som alldeles gått honom förbi. Fartygsorkestern kom nedmarcherande och vemsomhelst kunde redan ha tagit hans resväska, just kvarlämnad uppe på däck. I sin ensamma förvirrelse var K en uppenbar måltavla för vilket möte somhelst. Eldaren ville plocka med honom till stadens personalkontor som ett gott öra. Världen utanför rymde ännu fler blickar än moderskeppet just uppvisade. Sinnesfriden var hjälplöst bortblåst. K försvann.


"...bakom allt detta stod New York med skyskrapornas hundratusen fönster och iakttog Karl, ja, i det här rummet visste man var man var." /Kafka




12
flygEkorrens favoritRader


Lost Angels' team up to Vancouver
went surfin' for gold but jumped over

those treetops, skyrode with skies
prepared for landing on sea

surprised when in space they came nowhere





13
MänniskoTrollets favoritRader


I en dimma eller dröm knallade Greenstream omkring i San Francisco. Skarp som en detektiv var han i såväl inre sinnet som de yttre sinnena. Därmed var det ingen dröm, resonerade
Greenstream. Gåtan var ett mysterium som han skulle skriva. Allting handlade om den nutida horisonten av hans minnens samlade verkan. Nu var här hög tid att hitta kompanjonerna, Greenstreams närmaste deckarkamrater. En kvinna skulle det vara, och en annan man - då blev de tillsammans tre, som i barndomens riktiga mysterieböcker. Huruvida fröken Villermarc var en resande doktor eller bofast missbrukerska, en medveten utomjording eller mänskligt förglömd - det var för tidigt att fastslå.

Ute i staden gick en hel del folk i kortbyxor, såväl killar som tjejer. Det var många år sedan Greenstream hade haft shorts på sig, och han tänkte inte prova i första taget. Motorcyklarna stod parkerade mot varsin rostig men välornamenterad fasad. Nu flöt fröken Villermarc som i en fjärran trans längs gatorna, likt en annan Kim Novak, som sökte hon ett spöke. Greenstream skuggade henne ner och upp, ibland in genom porten till något konstigt muséum. Där skred Villermarc korridorerna fram, direkt till en av miljoner montrar, och blev stående i djup kontemplation. Då måste också Greenstream låtsas meditera.

Greenstream hade vid en viss tid varit på väg att bli som Tvillingdetektivernas välbeläste kusin Hubert Norlén, en stelare variant av Buddy Holly. Men snart hade Greenstream skaffat ovårdat hår, planterat in mörk psykedelika i sin kontext. Nu kändes det lyckliga motown-stompet som inte bara en perfekt kompromiss, utan också som att komma hem till en förlorad ådra, en trumpet som alltför länge varit sordinerad. Det pompösaste kunde äntligen dingla fritt med klockor i händerna, som en tomte som kom på flodhäst. Över de stora sjöarna syntes Montréal utgöra nästa etapp.




14
myrans favoritRader


isljus

snöhet

juli i januari

drömsann

är du

stjärnfärdig

undersol






15
BläckFiskens favoritRader


Fabian är med i en film.
Fabienne är med i en annan film.

En främmande eftermiddag möts de i verkligheten.

Samma afton har två franska filmer försvunnit ur världshistorien.
Regissörerna förbannar varann i fasansfull förvirring.




16
kattUgglans favoritRader


06:30 väcks mannen av klockradion. Sonny & Cher låter långt lyckligare än den gamla vanliga slaskgatan. På väg till inspelningsplatsen försöker alla vara förbannat trevliga. 06:30 väcks mannen av klockradion. Sonny & Cher låter långt lyckligare än den gamla vanliga slaskgatan. På väg till inspelningsplatsen rusar mannen fort före någon hinner vara trevlig. Härligt dock att skulptera is med medarbeterskan. 06:30 väcks mannen av klockradion. Idag dyker alla saker upp i samma ordning som alltid. På inspelningsplatsen snor mannen själva huvudattraktionen. Mitt under polisjakten kraschar mannen medvetet. Han dör. 06:30 väcks mannen av klockradion. Sonny & Cher låter långt lyckligare än den gamla vanliga slaskgatan. På väg till inspelningsplatsen kramar mannen plötsligt sina plågoandar. Medarbeterskan uppskattar hans kyss. 06:30 väcks mannen av klockradion. Han lär sig spela piano. Medarbeterskan blir skrämd över hur mannen tänker kyssa henne, som om det ingick i hans planeringskalender. 06:30 väcks mannen av klockradion. Sonny & Cher fortsätter sjunga fastän han hamrar sönder den. 06:30 väcks mannen av klockradion. Alla tror att han kunnat spela piano i alla tider.

[delvis återgivelse av filmen Groundhog Day]




17
Svampens favoritRader












ingenting händer aldrig













18
fladderMusens favoritRader


Illouise Villermarc satt kvar i Chicago, den gamla maffia-metropolen, bakom grindarna till sitt kriminaltekniska laboratorium. Här hade hon ända sedan 20-talet hållit på att skapa privatdetektiv Greenstream. Pergamenten var proppfyllda med kryptiska fläckar.
Hon drog ett kort och kollade : "Drar man ilLusionen kommer allting upp, även Realiteterna, liksom afrikanskaste kraften i sin franskaste magi kastar kunskap på skenbart tvång, förlöser det som den föreställer."

Det gnistrade till någonstans mellan marionettens ryggmärg och hjärna.
Nu när hennes lille herre plötsligt blivit Gnistro, nu undrade Illouise varför hon inte lät honom ta första bästa flyg till Italien?! En prima spelplan rymdes i den simpla stöveln. Trådarna föll fritt på plats längs ödets gränder. De slingrade sig genom tusen sköna små städer. Ändå fick det bli en relativt ful stad - Turin? Den låg närmast de franska markerna, precis som Illouises sinnen gärna drog sig mot Detroit. Dock var detektiven föga förtjust i bilar, vilket fick Villermarc att rynka på läpparna åt det italienska elementet. Nå, Gnistro kunde ju få nöja sig med en vespa.




19
ekorrApans favoritRader


En apa så näpen i Napoli
den upplevde stan likt ett tivoli
snurra på folks paraplyer
tills solen sprack fram som revyer
men roligast kjolarna nypa i


En apa så rapp i Neapel
fick folk gapa upp mot sin apel
spelade prima trumpet
tills synden föll mitt i planet
på präst, naprapat och konstapel



En tjuvaktig apa vi minns i Minneapolis
han sadlade om, ja, blev snart en kusligt bra polis
Sen rida sågs männ'skan längs åkrarnas trädor
och svinga' sin svans omkring bråkmakar's brädor
tills kvarnhjulen snurra' var sjö upp till Akropolis











011

28 januari 2011

F.F. för F.F.

Framemot februari föreställer det jämt FilmFestival i Göteborg igen. Kan knappt låta bli å få för mig fenomen på FF (ungefär 54). En av mina få dikter förutan riktig grammatik i, fast nästan.


FilmFestivalen
Fruktansvärt Fantastisk
Fångar Falanger
Forskar Fiskar
Fiffiga Feminister
Falska Filantroper
Favoriserar Friktion
FamiljeFejd
Farfars Fanfar
Frammanar Fragment
FrämlingsFientliga
Förkväves Frihet
Förutsätts Förstå
oFörutsedd Fransk-Fijiansk
Friserar Frågetecknen
Fasta Former
Farliga Förbindelser
Federico Fellini
Frun Frustar
Fräcka Fredag
Fina Fittor
Fördold Fladdermus
Förkroppsligar Fenomen
Finländska Filippinskor
Förorsakar Förödelse
Frökens Flätor
Förvridna Fakta
Faktisk Fantasi
FöräldraFri
Fasansfullt Full
Fattar Fabik
Fy Fabienne!
Febril Feber
Filandes Fioler
Friska Fläktar
Fantomens Fanta
Fyller Fantasin
Elefanten Fabulerar
Finn Fem Fel!
Fann Fyra
Malmö FF
Frenetiskt Fotarbete
FartFullaste FriFräsare
FördomsFixerade FestFixare
Faller Färglöst
Frukost i FilmFåtöljen
Figurerande Fagotter
Frälsta Filatelister
Försvarar Frizoner
FantasyFantasternas FictionFanzine
Fritz Fassbinder
Författarens Förord




FF

25 januari 2011

Romanen som aldrig blev skriven...

Första kapitlet


Du halvsatt i det ensamma rummet. Jag halvligger i samma rum. Du hade Lennons tidigaste sololåtar i lurarna. Jag behöver inte längre lyssna för att veta exakt hur de låter. Ändå minns jag bara hälften - de andra hörde jag aldrig ens. Dina ansiktsdrag var tillräckliga för att fylla ett helt album. Mina iakttagelser ligger numera på sidor över hela världen. Vi lever fortfarande isolerade, om möjligt ännu mer. Jag monterar in spegeln i nya byrån. Du knäppte upp mina ögon. "Oh my love, for the first time in my life, my eyes are wide open". Vi ser molnen dra bort, från varsitt fönster, på skilda sidor av stan.


Det var på den tiden när man skrev i anteckningsböcker, såvitt man inte skrev på maskin. Du använde ett litet vitviolett häfte som aldrig någonsin blev fullt. Jag skaffade stora grönsvarta böcker som tog slut varje månvarv minst. Kanske kom det sig av att jag ideligen rev ut de inledande sidorna...? Ditt första kapitel fick alltid plats, för det var redan färdigt. Samtidigt målade du ofantliga tavlor, skrapade upp sår och målade över. Jag vågade aldrig ta risken att bli fast i en egen målning. Så jag fick en kamera. Det var samtidigt som datorerna gjorde sitt personliga intåg, då anteckningsböckerna började bli utkonkurrerade. Däremot dröjde det ännu flera år före dina ansiktsdrag fortplantade sig från korten till skärmen. Nästan inga änglar var vana vid att skriva med egna ljus. Även du behövde mina speglar för att se dig - de drag som du inte kunde fixa med penslar och pigment. Men det har snarare varit i bokkapitlens värld jag ville skapa de egentliga porträtten.


Nu är det fyrtio år sen Lennon found out från alla illusioner. Det var vad han inbillade sig, för att förmå gå vidare ett decennium till, koncentrera sig, få hålla sin smärta mellan fyra händer, slippa andras salt. Du instämde i att vi bara känner oss själva, hur Gud inte har en aning om vad han talar om. Emellertid tror jag du visst kan förstå hur det är att vara jag. Ja, ibland, naturligtvis inte hela tiden... Försöker vi måste vi någon gång lyckas. Annars är det meningslöst, och det är just vad det inte är. Lennon blev bara fyrtio, fast med sitt hela livsverk uthällt i universum. Du visade dig i alla möjliga ensamma rum. Jag är inte riktigt där ännu. Har aldrig behövt överge en sådan intimt vittförgrenande grupp. Min uppgift är att skapa en, en familj av kött eller papper. Dock drömmer jag hellre om min dotter. Hon är av eter, heter ingenting, och kommer så att förbli en dröm...?










Tredje kapitlet


Ombord på det förnyade biblioteket, min gamla ungdomstids trygga näste som nu ligger lika förvillande naket som jag kände mig då, där återfinner jag Mare Kandre. Eller är hon kanske en kusin? För hennes hår är avsevärt längre, mer flygande än någonsin Mares, men alltjämt draklikt. Ur fel hylla plockar hon tyst skrattande ut sin senaste volym, den som bara finns på det här biblioteket, ingenstans att köpa. Skriven flera år efter hennes död, med vitt bläck, handlar den om en tant som fortfarande är en flicka. Den förlamande känslan skulle kunna slunga ut mig. Jag drömmer hur jag äntligen lyckas sväva utanför min kropp. Tar mig mellan hyllorna, från parapsykologi ända bort till molekylärbiologi, längs korridorer klädda med böcker istället för tapeter. Passerade Lars Gustafsson och blev medveten om ett hål i rumtiden. Trappan bakom bokryggarna - den som knagglade sig från parkett till första våningen - vågade jag aldrig testa. Tände lampan, men den tändes inte. Alltså drömmer jag denna roman.


Du glömde bort att du kan teckna precis vad du vill, lät figurerna bestämma hur berättelsen skulle vara. Sartre, Heidegger och grabbarna ville bara att du insåg ditt falska grepp, tog tag i fantasin på riktigt, gjorde varandet snarare än blev görandet. Från början ville jag skriva en roman, men förmådde inte. Nu kan jag, men vill inte - inte mer än någon annan form. Ändå gör jag det uppenbarligen, just för att jag inte längre måste lära mig - då lär jag mig gärna. Likadant med historia, fattar större sammanhang nuförtiden - hur obegripligt lite jag vet av allt vi vet, för att inte tala om någonsin - och då blir historia det enda fält där jag känner mig riktigt lugn, där varje nyfunnen växt mättar magen meningsfullt, emedan fältet innehåller allt. Allt är inte alls för mycket. Hälften är på tok för mycket, stressar skapelsenerven till tusen och ett uppslag.


En trappa upp slår det mig att jag faktiskt hann se och höra Kandre läsa en av sina noveller i verkliga livet. Men det minnet ligger märkligt nog långt under travarna av den människa som framskymtat i hennes mysigaste mardrömar. Du var nog en tryggare tjej, upplevde problemen senare. Än sålänge halvlåg du i hyllan mellan Lennon och LeMarc, med vantarna i omvänd ordning, med hårtestarna så ofantligt fina, med gredelina skosnören, med Moby Dick i dina drömmar, med vingar av strumpbyxväv nedvikta i ryggsäcken, en intrikat blandning mellan revolutionernade och prudentlig. Utanför biblioteksglaset var det mörkt och vitt, snöandes ännu en gång i historien. Det stillastående suset från elementen och lysrören hade fått eftermiddagen att laddas med klargörande förväntan. Anade en demonisk glimt i din mungipa. Hade själv köpt mitt livs första fleecejacka, med universum i mönstret. I snön över våra tråkigaste trakter kunde vi ha satt gemensamma, helt nya spår. Men som oftast gick vi skilda gator till terminalen, och mitt huvud förblev blodtyngt av enkla minnen. Hur konkret du än kunde bli ibland så framstod din kropp som allra konkretast inom mig.










011

23 januari 2011

Svenska Historier som influerat mig (Artonde kapitlet i Universums Spegelvända Dokusåpa)

kattUgglans förord


Vårt rymdskepp synes nu ha kommit relativt loss ur det beatleskt psykedeliska molnet, åter till svenskare tidevarv. Har ett bra tag tänkt vi skulle välja varsin bok som intensivast influerat författaren till denna dokusåpa. Vi håller oss till skönlitterära historier sprungna ur svensk jord. Naturligtvis må dessa inkludera perspektiv och erfarenheter från alla hörn av universum man kan föreställa sig. "Jag är bara nyfiken på hur min närmaste språkvärld har råkat gestalta sig under mitt nuvarande liv" meddelar författaren i senaste anropet, på vilket vi arketypiska djurfigurer reflekterar honom våra svar. Allenast en volym per författare är tillåten. För att underlätta att etappen ingalunda löper överstyr, plockar vi vidare bort lyriksamlingar, ren dramatik och facklitteratur. T ex utgår då (av dubbla skäl) ANIARA som annars skulle passat utmärkt in på vår solitära expedition här i rymden. Av August S bortfalla både En Blå Bok samt Ett Drömspel. Titlarna hava sammanställts tidigare i diverse skepnader, ty så mycket nya upptäckter har författaren inte gjort de senaste solvarven på den svenska fronten. Emellertid tycks ett ständigt återvändande ske till somliga källor, också tack vare bra inläsningar iom att han lyssnat lika ofta som läst. Kort sagt en livsskörd snarare än en topplista. Personligen ämnar jag inleda med att angiva


kattUgglans historia

DET SÄLLSAMMA DJURET FRÅN NORR
av Lars Gustafsson



Rådjurets historia

NÄSSLORNA BLOMMA
av Harry Martinson



TrollSländans historia

HÄNDELSER VID VATTEN
av Kerstin Ekman



kamelens historia

LEGENDER
av Torgny Lindgren



Ormens historia

QUINNAN OCH DR DREUF
av Mare Kandre



marsipanGrisens historia

PASSIONATA
av Ernst Brunner



MänniskoTrollets historia

JAG LARS HÅRD
av Jan Fridegård



ELEFANTENs historia

SAKNADEN
av Ulf Lundell



kolibrins historia

DET FINNS ETT HÅL I VERKLIGHETEN
av Marie Hermansson



ValRossens historia

OSKULD
av Robert Kangas



sjöHästens historia

BARNENS Ö
av PC Jersild



fladderMusens historia

NÅN SORTS TORSDAG
av Rose Lagerkrantz



kaninens historia

DEN BLÅ RULLGARDINEN
[Fröknarna von Pahlen, första volymen]
av Agnes von Krusenstierna



BläckFiskens historia

BILDHUGGARENS DOTTER
av Tove Jansson



flygEkorrens historia

BRÖDERNA LEJONHJÄRTA
av Astrid Lindgren



myrans historia

TVILLING-MYSTERIET (el dyl mysterium)
av Sivar Ahlrud



Svampens historia

...OCH DE VITA SKUGGORNA I SKOGEN
av Maria Gripe



Robotens historia

BLÅ TORNET
av Dénis Lindbohm










011

22 januari 2011

huru Ruter Troll inte ville spela med Klöver Älva

SerieManus nr 2


1
Den brittiska puben är full av spelglädje, roterar i närmast italienska dimensioner.

2
Klöver Älva har redan förälskat sig i Ruter Troll, skrattar hjärtligt.

3
Ruter Troll är måttligt betuttad i Klöver Älva, får alltmer spader.

4
Klöver Älva klär av sig i bara esset, men Ruter Troll rodnar inte i en enda nervända.

5
Joker Dam kommer in med en opera på läpparna.

6
Pianot spelar varenda svart och röd ton som finns, men Joker Dam är trött på dem, begär gröna och vita noter.

7
Ruter Troll vill bjuda Joker Dam på en tallrik sallad.

8
Ut genom rutan kastar Klöver Älva alla slantar, sexpar och trissklövrar som Ruter Troll någonsin sparat på.

9
Hur vinmånen än skiner i vinternatten är det förvånansvärt svårt att skilja äkta sedlar från snödrivor.

10
Joker Dam drar in Klöver Älva bakom draperiet och dränker henne i demoniska kyssar.

11
Ruter Troll får syn på Hjärter Tretton i fönstret till en helt annan kåk, satsar omedelbart på kortet ifråga.

12
Klöver Älva vaknar upp alldeles ensam på La Scala i Milano, alls ingen barstol i Bristol.

13
Alicia blandar leken och ger en ny omgång.





011

19 januari 2011

with the Big Girls

(from some nights later... not really made by me)









18 januari 2011

VaruhusHaren möter den möblerande mullvaden

SerieManus nr 1


1
Harpalten rusar förvillad genom varuhuset.

2
Mullvaden sitter bekymrad hemma och monterar en byrå.

3
Rulltrappan tar harpalten i ett par överraskade skutt.

4
Fler och fler bitar passar ihop. Glad mullvad!

5
Bijouteributiken blinkar och apoteksbiträdena vinkar jovialiskt åt harpalten.

6
En allvarligt avgörande skruv saknas. Mullvaden slutar skratta.

7
Dörren snurrar och snurrar och harpalten vet varken ut eller in.

8
Från nedre parkeringsdäck dyker mullvaden upp mot entrén, helt solglascoolt.

9
Harpalten har fått en mullvad i hasorna, hoppar desperat för att bli fri från spionen, biter sig fast i en elkabel...

10
Mullvaden lägger beslag på varenda skruv i hela möblemangsavdelningen.

11
...svingar sig vidare längs hisstrummor upp mot varuhusets styrelse.

12
Tre stora grisar hinner aldrig lägga beslag på mullvaden.

13
Varuhuset går med förlust, men styrelsen anlitar harpalten som lockbete, får dagarna i ända agera fiktiv kund.










011

17 januari 2011

Vi rider ut ur den svartvita staden.

första färden
på väg mot ett fullkomnat kapitel




Vi rider ut ur den svartvita staden. Vattenpölarna krossas under kärrhjulens obestridliga gång. Över oss lutar sig fortfarande husen, kryper ännu närmre, som om himlen skrämmer dem. Vill man inte släppa igenom oss? Vinternatten har länge varit i färd med att förvandlas till vårmorgon. Nu ser det ut att ske. Matt gröna fläckar börjar skimra mitt i all gråskala. Hararna stannar upp i sina språng för att ta reda på var musiken kommer ifrån. Fältet öppnar sitt huckle och håret rinner ut. Det är så lätt. Dock känns våra huvuden tunga som vitkål, i lager på lager fyllda av sömnlöshet. I kärran bakom oss sover och sover människorna. De har väntat på den gröna gränspassagen, men får aldrig uppleva den. Mare, Eliason, Kiff och André drömmer i svartvitt om helt andra marker med självständigare hus. En sista stingande kylighet blandas med evinnerlig värme. Vi rider in i den gröngröna skogen.










011

15 januari 2011

Symtomatiska Fantombilder : Ignatia o Lycopodium

Första SymtomFantomen
(en relativt påhittad diagnos)


SYMTOM
läser flera böcker samtidigt, noggrant, hinner dock aldrig komma till slut

FANTOM
Riddaren av den sorgliga skepnaden

TENDENS
kontrollerad men promiskuös, ger efter för sötsaker

KARAKTÄR
högtravande konservativ, döljer djupt revolutionerande osäkerhet

HABITAT
från magens innersta ända ut i den långa ludna svansen

PREPARAT
homeopatisk mattlummer = Lycopodium

ORDINERAS
låt sporerna brinna tills kostymen är upplöst

KOORDINERAS
före samt efter varje korrekturläsning

ISOTROP
brittisk regnbågsskog, honung med barrsmak

KORT
klöver älva över ruter troll

JÄRTECKEN
snedbocken eller raksträckan

RESULTAT
muskulaturen slutar svaja, njursten går i tusen bitar, levern återuppstår

KURIOSA
fladdrande näsborrar förekommer






Andra SymtomFantomen
(en lika relativt påhittad diagnos)


SYMTOM
skrattar och gråter i samma andetag

FANTOM
Aliide Aliide möter Dupond Dupont

TENDENS
ignorerar ingalunda sina känslor, vilka dock likt kramp svårligen finna uttryck, i bästa fall kreativa, i värsta fall knepiga

KARAKTÄR
tillknäppt i indiska kläder eller lössläppt i kostym

HABITAT
kaninhålans begynnelsestadier, i nervsystemets innersta alternativt utanför sitt skinn

PREPARAT
mycket mycket utspätt stryknin, vid namn Ignatia

ORDINERAS
när stor tag liten dos, när liten tag större dos

KOORDINERAS
knappast ihop med koffein, aldrig med valfri saft

ISOTROP
Filippinerna, delfinerna, Honolulu, känguru, Peru

KORT
Alice i speglar

JÄRTECKEN
dubbelgångaren

RESULTAT
manierna har depressats tillbaka när lindanserskan inte längre faller ner

KURIOSA
blinkar och blinkar, gäspar flera gånger i streck, som om det aldrig hände nåt första gången










011

13 januari 2011

vidare ur Hararnas hejdlösa brev

37:e februari


Hörru du, hur många gränder har'u
nosat upp däri Delhi egentligen?!
Hoppas innerligen inte du glömt bort
hur'e ju e skogshare
som du är.

Hara, jag tänker inte svara
över ditt himla internät!
Kanske minns du
hur åtminstone jag vill lukta
och smaka på de ord
som betyder nåt
nu när det har blivit för många länder emellan
för att vi ska kunna höra varann...

Tacksam i varje fall för sari-trasan
du sände, den doftar
nästan som skorsten
fast någon mycket mystiskare rök,
kan inte urskilja dig.

Nu har'e kommit hemuler hit
till just denna gläntan
ser ut som de ska plocka med sig
samtliga resterna av huset
och bygga upp dem på nytt
inåt byn.
Skulle visserligen kunna dra in
till Harads jag också
nu när folk bara är ute för att få skottat
fast gräver nog snarare
en grotta i snön...

Tass på're!
Hare




38:e februari


Hare, jag har sett en underbar indisk film
om en människohane som aldrig har varit
utanför Indien, men ändå
gifter han sig med en japansk människohona
som aldrig har varit utanför Japan
och de skriver brev hela livet
sänder ringar och foton och drakar
men möts aldrig.
Vissa sa att de inte älskar varann
men jag såg i varje fall att de älskar!
Och du och jag har ju
trots allt gjort det
på gemensamma marker
mer än en gång
så du behöver bara återerinra dig
våra sinnesintryck. Det finns
faktiskt de som har'e svårare.


Hursomhelst, jag har farit
till Varanasi nu
ja, adressen till Delhi funkar ej mer
och munkarna släpper inte in
jordbestänkta brev genom tempelporten
så du måste
använda internet vare sig
du vill eller inte!!
Det är smidigare än du har en aning om
bara ta det du har på hjärtat
t ex Hara
och kanske får'u trycka ibland på spara
sen rensa när du har sänt
så män'skorna inte finner ut
vad vi har för oss...

Inatt kommer jag att utforska klosterträdgården
ska vara världens delikataste örter här?!
I bästa fall funkar de
att scanna in i nån dator
så du får känna du med.

Tass på're också!
Hara










41:a februari


Hare, har inte fått nåra svar
så sänder före dig nu...

Väl insmugen i templet
stötte jag idag ihop med en hel grupp
som kallar sig El-ahrairah
ja, de första hararna jag har sett här i Indien
fast snarast är de rabbits
så gott som en hel armé
eller församling
men ingen anar än
hur jag stammar från våra skogar

El-ahrairah tror att de är med i en saga
av Richard Adams som jag inte visste fanns
men uppenbarligen utspelar den sig
under Gröna Vågen där gruppen är på väg
från gamla faror mot nya fiender
i jakt på försoning och harmoni
möjligtvis, eller om det bara är morötter

Nu måste jag fortplanta mig
men lovar berätta mer
när mina öron nosat reda på mer...

Hare Rama!
Hara




42:a februari


Hara, hoppas du kommer ihåg
vilken historia du tillhör?!

För egen del växer sig min ensamhet allt härligare...

Har hittat
det minsta hålet på länge
som ledde till det kolossalaste system
av underjordstunnlar jag nånsin vistats i!!

Härnere e're hur oslaskigt somhelst
behöver inte längre springa och spänna mig
ej vara orolig för att halka
eller få falkklor i kroppen

ingen annan verkar övervintra i gångarna
varken sork eller mullvad
knappt ens nåra insekter
så jag känner mig mer o mer hemma här
än i hemulernas hus

Hittade även bland alla rötter
en bredbandskabel
sådan som du är mer bekant med
Gnagde en glipa gjorde jag
och puttade in
mina ord
så du kan få brevet när du vill nu
eller mejl blir det väl då...

Hejdå!
Hare

p.s.
Akta're så det inte börjar likna Eric Linklaters djurpark
fast det är sant, du är ju ingen människoflicka
som kan blåsa upp månen
och förtrollas till känguru om hon behagar
nej, även om humorn är minst lika härlig där
så föredrar jag Mumindalen, t o m hattifnattarna
Emellertid musiken om El-ahrarirah
som jag snokade upp av Bo Hansson
har mina öron svårare för hittills
visserligen inbiten space-proggare
men jag är inte riktigt rabbit







43:e februari


Hare Rama, Hare!
Härligt du har'e bra
där i grottgångarna under granriset
din ensamhets växande labyrint...

Här i rabbitsens vediska katedral
visade det sig
att jag redan är
en av hundratusentals
som de nu väntar ungar med!!
Ett helt harem har de
El-ahrairah
av bara harhonor, men jag
känner mig härligare än någonsin till mods
för idag fick vi skutta fritt
uti Varanasi
i solsmekta gränder
då hade jag varken Harpo
eller Hardy men väl harpovisor
i hörlurarna
var ju Joanna Newsoms senaste trippelplatta
kändes som försommar redan
fast hennes halvproffsiga
plockande med
strängarna låter som det droppar
snö och rinner
smälta
fast här har vi
bara snö om vi kikar uppåt tibetanska bergen
ej som hos dig i hemma i Harads

jorå
vi kommer få behålla någon
av alla paltarna
som vår egen
när jag kommer tillbaka upp
inom nåra år
kanske blir'e ingen av ungarna ur
just min kropp
snarare sannolikt nån annans hare
för rabbitsen har inte direkt
ritualer för hur de hundratusentals tillåts
rusa omkring i helgedomen
bara för hur man gör när man
intar sallader
och tillber Moder Morot

så vi får se hur det sker
höras vad som händer
vara en natt i taget
och ta're bra, Hare!

hälsar Hara




44:e februari


Hara
min älskade hora!
Härligt att du
har fått ett
aktivt sexliv på nytt,
men jag har då aldrig
ens hallucinerat om
att vi skulle ha någon annans
unge än din
nu när min
förmåga har slumrat in
Så nu är du så förbannat god och söker
rätt på henne
eller honom
alternativt skapar en ny
som inte får springa iväg förrän
du personligen har
målat dess svansstump
i en norrländsk nyans
som rabbitsen ingalunda nyttjar
Sedan
får'u höra på hur himla mycket harpa
du än har lust till...

För egen del har din man blivit
mer intresserad av sporväxter, har hittat mattlummer
en långsvansad
och barrig ormbunkssort
sådan som hemulerna här använder
som homeopatiskt preparat
mot förstorad prostata
samt promiskuösa skakningar
för ökad faderlighet
och fokus
till exempel
lystrar lummern på latin
till namnet Lycopodium
men tror knappast de predikar den
i ditt tempel
Ha, rimmar helt lysande!
för om frösporernas olja börjar brinna
låter de sig icke släckas
ens av allt vatten i Venedig
nåja, möjligen från Ganeshas snabel
för i fablernas värld
har fantasin redan fött en huvudfigur
före vi hittar på dess verklighet

Vidare har en parallell villrådighet
infunnit sig hos mig
huruvida du egentligen är i Indien
eller inte alls, lilla vän
Min instinkt misstänker
snarare att du vistas i Italien
hur El-ahrairah är en snötäckt förgrening
ur maffioso
eller nån annan svartcirkus

och förresten
har jag såväl snusmumrikens munharmonika
som hemulernas hammondorgel
härbärgerade i en håla
i väntan på din hemkomst
så sötaste, snällaste Hara!
Kom helt oförhappandes hit
och pånyttuppväck mig
ur denna mardröm...
har t o m ett par volymer Mare Kandre kvar
för din lekamens andliga skull
och skaren ligger ännu hård
så rask att skutta på

hoppas Hare










011

11 januari 2011

Den Ändlösa Sagan Om De Tre Drakarna

011


En gång var det tre drakar som drog omkring över sagoskogarna. Den ene var där för att döda de bägge andra drakarna. Den andra brann för att medla fred mellan sina kamrater. Emellertid den tredje draken hade fått i uppdrag att avläsa situationen. Han anmodades dra upp nya riktlinjer allteftersom konflikterna krävde handling, om så än genom strid eller försoning.

Detta var på den tiden när historierna hade börjat blandas ordentligt med varandra. Utöver själva kärnintrigen tillkom utmaningen att hålla reda på vilka historier man sprungit ur eller ville fortplanta sig med. Där rådde fortfarande ingen ångerrätt, men en alltmer maximal frihet att skriva om sagan som man fann för gott.

Den andra draken tycktes ha det lättast härvidlag, ty han var en riktig lyckodrake, och det var han hur man än vred eller vände på hans rygg. Leende vitfjällig, himalayanskt visdomlig, bar han namnet Fuchur. Fuchur började med att hälsa alla hisnande välkomna till Fantasien IV, vari denna ändlösa historia utspelade sig. Såväl läsare som huvudfigurer var varmt inbjudna, även dem som redan tagit sig in med våld i sagans rike.

Den första draken satte i gengäld igång med att dregla syra, frätande syra som han inte var sen att spruta ut över hela församlingen, eller försökte i varje fall. Svartare än ett svart hål, reproduktivare än en kometsvärm, hade han förlänats identiteten Alien. När Alien hälsade på hos Alice i Spegellandet kallade han sig dock Jabberwocky. Tillika på den tiden som han hade flugit med Monty Pythons cirkus var det inte direkt Alien han varit, snarare ett tragikomiskt monstrum. Men hemma hos Astrid blev han på fullt allvar igen, en riktigt kolsvart Katla.

Den tredje draken var en inkarnation av Draco Malfoy, för närvarande i en giftgrön lekamen. Med sitt trollkarlsblod förmådde den tredje utföra nästan vilka handlingar somhelst, demoniska, gudomliga, upplyftande, ohyggliga, snälla, elaka, men sällan rent destruktiva, och aldrig fullkomligt enfaldiga. Hellre ville han vara med i Miyazakis animationer än i den disneyworld som inte längre var Disney. Emellertid hette hans uppdragsgivare NASA, och de accepterade bara att magin applicerades på vad som observerades, vad det än visade sig vara. Föremålet bestämdes inte längre av fantasin, som det hade gjort hos riddare av Don Quixotes natur. Nu var det bara att tacka och ta emot vad äventyret gav.


Nå, som vi alla vet har drakar riddare, eller åtminstone någon som rider på dem. Härmed kunde man ha nöjt sig med hästen, så hade våra historier nog förblivit kvar på Jorden. Istället skulle vi långt ut i rymdens labyrint, bara för att tro oss upptäcka den förskräcklige Alien. Men den förste draken hade upptäckt oss långt före dess. Då var han mer tillmötesgående än senare när vi kom och störde. Fuchur berättar att från början var Namnet och namnet var Månbarn. Om någon hör henne omnämnas så vill han rädda henne. Då förmår denne till och med träda över från en värld och in i en annan, samtidigt som han är kvar i den förra.

Den här gången var det Dracos inkarnation som först högg åtskilliga huvuden av Jabberwocky, cirka 66%, efter att ha konstaterat att de var en fara för sagans fortsatta existens. En historia med huvuden från enbart samma individ kommer ingenvart. Sedan iklädde sig Dracos inkarnation vissa huvuden för egen del. Några högg han av, andra behöll han på. Somliga skänkte han till den vita lyckodraken. Dock bara log Fuchur och placerade ut draksådden här och var i Fantasien, där man bäst kunde behöva övervinna lite rädlsa.

Huvudsaken var att när NASA kikade in, eller kikade ut, så blev de intresserade för att allting var som det råkade vara. Hur han själv hade varit med och inverkat på intrigen, det kunde väl de hemma på Jorden aldrig veta, inbillade sig den tredje draken. Men så länge riddaren vill vad han ska, och gör det, så finns det ytterligare någon som förmår skriva om det. Och så länge någon beskriver det så sker det, ja, ur ett visst perspektiv samtidigt.

En spegel var det och en spegel blir det. Och en ändlös spegel är det.










011

10 januari 2011

till Halland lite mittemellan Allt

Andra LandskapsPorträttet



Halland
du har alltid funnits här
inunder
är dina nordligaste backar mitt luftslotts golv
men har aldrig riktigt fallit
för din saliga blandning
mellan jordbruk och badstrand
mellan skogsrot och ljunghed
dina vikar och kullar
där ni fikar och knullar
dolda av dessa överallt sönderhackade knallar
vad som var berg
men blev skuret
i tusen bitar av isen
där så åar
och åter åar drar fram
fast närmare Halmstad kungar av sand
gaseller med falkens blick
bakom sina solglasögon
nöjer jag mig hellre då
att festa bland skogens fästingar
låta fantasin klättra omkring i av verklighet befästa fästningar
anar jag trots allt
att Halland har allt
Hallå, hallå
håll mig mysigt inhyst
när havsvind emellanåt blir alltför kall
förundrar mig
hur hela landskapet har färre folk
än i själva Göteborg
för under halva mitt liv
var du något allmänt
landsställe vi åkte till
en eller annans
sommarstuga året runt
med hallonplockning
och tallbarrsmak
ska vi äta det ni ska laga
helst hällgrillad lasagne
fast La-lasse Holm har inget alls
med stället att skaffa
bara hartassar fram
och trollsvansen bak
halkar jag hallucinerad
då svackor gröps upp
genom danska grepp
urberget till trots
är svenskheten här
relativt ung
har du fått utstå en seglivad kamp
mellan skog och ljung
i lyssnan besinnar vi nu
hur Alf Hambe besjunger
din natur i magiska förklädnader
vid Ingeland
mot Molom
för människan den halte på det lilla berget










011