Rusk 22 samt varv 26 i stafettskrivning med 21 ord
smäller skenets superstrimma
låtsassmakar champagnetjejer
svavelskäggiga tomtesoldater
tjugotvå måhända enhetligare
tjugoett definitivt kluvet
självisolering genom masshysteri
evinnerligt slalomväxlar
trafikkaos mellan djupmediterande
ZYZ
Tjugosjätte av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
ytterdörren är ett draperi
tunt i juni
tjockt i december
där ogenomtränglig is
möter skira löv
som inför själva döden
ett ryck vari hela livet dras åt sidan
och vartannat
minne vecklar
ihop sig med sinuskurvan
anar hur brösten
frasar mot sammet
gnistrar i svart snö
sålänge mars drömmer
om att trappkorridoren sugs in i
hallen hon väntande
sitter och sorterar
dammtussar ifrån silverfiskar
ur ungdomens alla hår
som slutat växa
faller fjällen
längs en avklippt septembersolstråle
visar sig äntligen
helt andra nattlinnen
som börjat fladdra
Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Nu har vi kommit ned till femtonde våningen.
Ändrade namnet från Dorotea Vemdahl.
ZYZ
Tjugofemte av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
Här bor en gammal upptäcktsresande, Isidor Sibirius
ihop med sin trogna björn, Teodor Sibirius
samt sin senaste ren, Doris Sibirius
och därtill hennes unga pingvin, Ellinor Sibirius.
Minst två fönster står ständigt på glänt,
så lägenheten känns ofta som ett kylskåp..
..åtminstone för den modiga granne som till äventyrs
sätter sina varma fossingar på deras frusna mattor.
Bokhyllorna har Isidor fyllt med tusentals rullar
toalettpapper varpå han dag som natt låtit nedteckna
sitt livs möten med sällsamma existenser och biotoper
uti nödfall - om han nånsin skulle glömma några...?
Bakom soffkuddarna har Teodor lyckats gömma
ett tjog av sina bästa syltburkar och konserver han fått i
julklapp av Isidor; klär ut sig till vakt med valrossmustasch
så varken renen eller pingvinen får för sig att öppna någon.
ZYZ
ett litet uppslag som varit i rullning tre-fyra dygn
utan ro att paketeras klart :
Lyssnar nytt roligt varv på Owe Thörnqvist
Raskar runt cykelställ, väcker räv björn trist
Kul gammal karusell, styrs upp med för'n sist
Rymmer coolt cirkustält, dock utan hörnbrist
Rocking some country, shows blues how to learn twist
Även revyscen - hur tungan hans gör'n, visst?!
med bild från senaste besöket på Liseberg
ZYZ
medan vår lille hedersgäst blev tvungen att lysa med sin frånvaro
sitter bland tusen kubik toalettrullar
mitt i ett varuhus folkrika rulltrappor
körs stora kundvagnar av små trafikdrullar
hörs julen skramla, ej mamm-mynt och papp-pengar
bara mobiler vars hemtama skräckthriller
sparar på jordbornas önskan likt luftlappar
ZYZ
direkt inspirerad av Claes Malmbergs roll, i julkalendern 2021 kring familjen Knyckertz, byggd på böcker av Sparring jag icke kände till, vari namnen på figurerna är bland det mest fyndiga, här med somliga insprängda :
den lilla stadens polisman
snäll och tjock och pålitlig
som en gammal lat bulldog
eller världens varmaste snögubbe
tycks ett bra tag bara
godtroget dum
gällande hur långt somliga kan sträcka sina fingrar
nästan tre av fyra Knyckertz
samt mormor Stulia i fängelset
där en ny väkterska har lyckats bryta sig in
men knappast den prilliga prästen
med sin "Gingerbread Jesus" eller
den nördige butiksinnehavaren som
ej vill sälja de unika leksakskartongerna
dock kanske en av två konstaplar??
likafullt visar sig Paul Isman
samtidigt markera
på sitt subtila
lätt skamsna vis
hur han sett vederbörande klampa över lagens staket
ja, hans stora hjärta verkar även
fullt kapabelt att urskilja
lömska motiv ifrån
uppriktigt medmänskliga
åtminstone med hjälp av
de små blivande kriminalinspektörerna
hela paketet misstänkt likt
Lasse-Majas detektivbyrå
med delvis inverterad bakgrund
glatt doftande
av sagosamhälle som hamnat i knipa
alltsammans invirat i
mysigt virvlande stråk-blås-slingor
ZYZ
Stafettskrivningen med poetvänner stakar sig vidare, etapp 24, vari jag fått orden "Rannsaka, vidare, pannkaka". Råraka kan man byta mot om pannkaka skulle osmaka. Lagt till 18 så blir 21 ord.
julbaka enstaka pannkaka
provsmaka orsaka lossbraka
isflaka framstaka halvnakna
glidare vidare spridare
valvaka uppskaka omaka
renraka skurkhaka nejjaka
rannsaka hustaka stjärnspraka
ZYZ
mao mina urval från serien som Galenskaparna & After Shave gjorde, "nästan en tv-kväll" i 8 avsnitt, som sändes kring julen -89 in i januari -90
1
PYSSEL & PAPP, en uppesittarkväll före jul
med så gott om kul hantverkare och kulturmakare i stugan, att programpunkterna nästan kunde bildat en egen 12-i-topp
2
PÅFLUGEN PÅ
intervju med författaren Ödegård, som visar sig mindre kontroversiell än förväntat, med kontroversiellt resultat
3
TESTAREN
av olika hörlurar, där vi får höra testaren gnola musiken som bara han lyssnar på
4
MOLEKYLEN
magasin för vetenskap, kring t.ex. flugors horisont
5
JAG HÄNGER HENNES FOTO UPP & NER
kuplett sjungen av Ernst Jöns
6
PIFF PUFF PAFF
käck sång mitt i Göteborg, med Allan Preussen personligen
7
SPANAR'N
en vardaglig thriller i tre skilda avsnitt, där en hygglig prick tenderar hamna på varenda brottsplats
8
NYA HJÄLMLAGEN + SKÄRPT HJÄLMKONTROLL
information från myndighetshåll, delvis parodi på Anslagstavlan?
9
SPORTATTACK eller om det var ÄNNU MERA SPORT..?
rask gymnastik t.ex. där "Fartland har fastnat i vinkelvolten", ja kommentatorn kör friska tag
10
KNUT PÅ LINJEN
parodi på pausprogramet, med den "mimande" men likafullt mycket ljudliga figuren
11
HOTELLDÖDEN
kortfilm med mörk mystik som ruvar på humor
12
GUBBUTSTÄLLNINGEN
där årets gubbe röstas fram bland diverse sorter, likt hundar ledsagade av varsin hustru
13
NÅT NYTT... NYHETER I TRAPPUPPGÅNGEN
en granne presenterar vad som har hänt bland de boende
14
KULTURKUBEN
prat och poesi på tema våren
15
HOBBY : hur man hyvlar en ulk
fem skäggiga herrar bidrar till märklig slöjd
16
SILL
sång med bohusländska fiskargubbar [cover på STILL]
17
DALSLAND
om DALLAS skulle ha utspelat sig i Sverige
18
DOKUMENT BORTIFRÅN
spänt krigsläge analyseras, med Goja "Hemma på Går'n" som oinbjuden gäst
19
RULLTRAPPAN - EN ILLA ROLIG FILM
mycket kort stumfilm i färg, som hade flera föregångare /uppföljare, med samma hämningslösa tant
20
MELODIFESTIVALEN VARJE ÅR
med rysligt fyndiga imitationer av artister och schlagerstilar (utan att vara covers alls)
21
DET GÖRS ALLDELES FÖR MYCKET MUSIK
"och här är en låt till..." med programpresentatörens ohyfsade lillebror
22
LÖRDA I LA'A
amerikansk country på svenska, live från ladan
23
GISSA DEN TREDJE
där tittarna skall komplettera soffan bestående av tre gamla kändisar per omgång
24
VINTERMOSSAN
mossiga entusiaster hugger färdig julgran och fångar en tomtenisse i skogen
(borträknat det retroaktiva bonusavsnittet från -96)
Farbror Frej torde de flesta haft med på sin lista, men dessvärre upplever jag ej hans påhitt som särskilt roliga (eller så är de bara för många att väga in). Hade hellre sett fler episoder med Knut På Linjen.
Här en bra samlad förteckning över programmen :
https://www.thetvdb.com/series/en-himla-manga-program/allseasons/official
...kan säkert komma att korrigeras efter ny titt, när något program jag minns mindre av får en plats istället...?
ZYZ
är parallellt Lucka 10 i TRULLkalendern
inspirerad av skrivarvännen Nannas pågående broderi-kalender
Tälje Träslag
-Tänk så förträffligt att vi får till lite snickrande i år! Vi startar väl med en påtår, för att skingra tröttheten efter allt snöskottande?!
Skruve Sickling
-Föredrar att sätta igång med slöjden omedelbums! Studiecirklarna växer ju inte precis på trän såhär vid Lucia när de flesta är slut.
Ruben Drillborr
-Hör vad det rister i trät redan! Ingen ringrostighet där bor. Nåväl, vilken regissör föredrar herrarna nuförtiden?
Tälje Träslag
-Tarkovskijs traumatiska, otroliga terräng, torde mitt svar bli. Tar och testar tavelramarna från förra terminen... ingen TV hann vi spika ihop.
Skruve Sickling
-Knappt
hinner man dra tvingen om brädan förrän ni kommer in på cinema. Låt
se... någon som gör suveräna SNÖscenerier? Såg den som inspirerade till
"Quinn the Eskimo".
Ruben Drillborr
-Krigsfilmer
brukar ha riklig nederbörd. Slipper gärna påminnas om yrstormbyarna
härute. Rotar hellre i franskt av Truffaut eller främst Rohmer ruvar på
intressanta konversationer. Har förresten någon sett till min bästa
hyvel, den gamla rubanken?
Skruve Sickling
-Står den inte i skru(b)ben?!? Annars måste du missat att sätta in tillräckligt med rubel på banken ;-)
Tälje Träslag
-Där
var du särdeles supersnabb! Även tredje replikrundan trodde jag mig
vara lärare nog att inleda - men visst... i en kurscirkel får man vara
beredd att hugga i vartän kvisthålen visar sig.
Ruben Drillborr
-Replikrundor
sker relativt maktspelet, hur rädd man är att drabbas av de förtrognas
förakt eller ej - det begriper vi genom Bergman inte minst.
Skruve Sickling
-Stämmer om järnet jobbar i skrämmande sammanhang. Alltså, spöken eller äventyr typ Steven Spielberg ger jag blott en spottstyver för. Då känns rentav svenskarna mer spännande - varför inte Jesper Ganslandt?!
Ruben Drillborr
-Rolig
är du Skruve! Östlund gör minst lika suggestiva scener. Sällskapsresan
part Seven? Nej, nu ska jag reparera några verktyg, så Tälje äntligen
kan börja arbeta på riktigt!
Tälje Träslag
-Tack, men nöj dig med ritningarna, Ruben! Även en vätte kan nyttja ett strykmått med blyertsstump. Sen ska det nog inte va så svårt att bygga om tavelramarna till en tredimensionell TV-ruta!?!
ZYZ
Tjugofjärde av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Dessutom är just denna retroaktivt inräknad
i TRULLkalendern såsom Lucka 7.
Härinne sitter Ljusilia och skriver sina julkalendrar. Somliga blir såpass fullproppade med knöfyllda luckor, att de knappt går att öppna, eller i värsta fall öppnar sig själva. Andra adventskalendrar blir betydligt glesare, med totalt tomma luckor mellan de halvfyllda luckorna, som hon sällan ens hinner stänga.
Till några
grannar har snöflingor funnit vägen in i diverse rum, där de alstrar
mysig mystik och romantiskt kaos. Emellertid är det inne hos Ljusilia
som det riktigt stora snöfallet sker. Många möbler måste borstas rena
dagligen, inte minst flygeln med alla dess tangenter. Och lyfter man på
soffan (eller rentav på toalettstolen) så hittar man lätt gammalt fruset
slask inunder. Det händer visserligen att hon får stjärngossar på
loftet eller tärnor på hjärnan. Grovjobbet består alltjämt i att locka
de gamla grå vättarna in i tvättmaskinen, tills även de skimrar.
Nyligen
insåg Ljusilia att hon kan skriva kalendrar på höjden - ej blott på
bredden och djupet. Den tredje dimensionen underlättar för tidsflödet
överlag. Höjden möjliggör att hissa vissa trådar och sänka andra där de
visar sig passa in - som ett pussel ovanpå pusslet. Speciellt stiligt
blir det med den yttre aspekten av julkalendrarna; hur de kan skådas stå
på egna ben, likt slottstorn ännu högre än de längsta pulkabackar.
Ljusilia jobbar såväl visuellt som ljudmässigt som med hur byggstenarna
känns att paketera mjukt.
För något dussin år sedan
höll Ljusilia hus i stugor i skogar, ibland i sagor i snögrottor.
Nuförtiden sitter hon vid ett redan installerat kylskåp med frysfack och
värmer tårna vid elementet som går på hela stadens naturgas. Nyss var
hon nog ett gammalt barn, men nu måtte hon tydligen ha blivit en ung
gumma?! Jovars, livet knallar på, icke så sakta som man tror - om än
lugnare än man må befara.
Historierna vecklar ut sig åt de mest besynnerliga väderstreck. Likafullt slutar de alltid mitt i någon tomteluva, där allt tycks förbli som från början. I viss mån påminner adventskalendern om en sönderhackad långfilm eller om en insjugen stenkaka i vild rotation (fastän få människor lär hitta tjugofyra spår ens på en gammal hederlig CompactDisc). Någon frågar sig huruvida en tomte eller en vätte verkligen kan bo i ett hyreshus. Ljusilia svarar att det beror på - om människorna har strött rätt antal kanelkorn på sina grötar eller ingalunda.
Själv brukar denna författarinna figurera i sina julkalendrar, ofta såsom huvudroll, dock jämt med en skopa ödmjukhet och drivor av tjänstvillighet. Ljusilia har fått gestalta allt mellan kammarjungfru och högskolerektor, en gång knarkdrottning och stripteasedansös. Andra gånger har hon spelat cellist eller meteorologisk psykolog, till och med avancerad elektriker samt enkel ängel.
Hur det än förlöper med luckornas innehåll, kommer Ljusilia fortsätta att formgiva julkalendrar tills hon stupar och går under isen. Även om hon överlever och bara fann sig tillfälligt insnöad, så spinner adventsarbetet vidare. Visst finns det gott om fler varelser i världen som skapar kul kalendrar. De broderar och snickrar så bra, såväl till jul som till påska som någon vilsekommen sommar. Och visst är Ljusilias påhitt relativt utbytbara, men samtidigt tämligen unika, säger de som känner till henne. Blott tomten känner henne på riktigt.
ZYZ
i TRULLkalendern Lucka 8
Hennes pepparkaksögon syns trogna
all den frihet och fröjd man kan tänka
Tankar kärran - jag cykeln mot skog drar
Mörka stjärnor i nysnö skönt blänka
Tålig nordbo med rötter från Tonga
ständigt lyssnande tycks hennes tunga
Hjulen slirar längs moddmarkens tö - log?
likt en sandstrand av saltstänkt, dränkt snöplog
Tack till min nyblivna chef som skjutsat mig så gott mellan kämpiga, likväl stjärnklara rundor!!
ZYZ
i TRULLkalendern Lucka 6
Hur mycket snö klarar människan av....?
....innan samhällen faller samman
likt ofullrustade flingor i fel fil
Hur många människor håller all snön för....?
....innan den slirar omkull, gråter massa slask
och smälter sönder en sista gång
Hur gott om snö mäktar en människa med....?
....före hen ger upp och blir djupt förälskad
i närmare skimmer än stjärnornas
ZYZ
snö snö snö IGENOM snö snö snö IGENOM snö snö snö IGENOM SNÖ SNÖ SNÖ igenom SNÖ SNÖ SNÖ igenom SNÖ SNÖ SNÖ igenom snö snö snö OM IGEN snö snö snö OM IGEN snö snö snö OM IGEN SNÖ SNÖ SNÖ om igen SNÖ SNÖ SNÖ om igen SNÖ SNÖ SNÖ om igen (SÖMN SÖMN SÖMN en smula sömn sömn sömn EN SMULA) snö snö snö IGENOM snö snö snö IGENOM snö snö snö IGENOM SNÖ SNÖ SNÖ igenom SNÖ SNÖ SNÖ igenom SNÖ SNÖ SNÖ igenom snö snö snö OM IGEN snö snö snö OM IGEN snö snö snö OM IGEN SNÖ SNÖ SNÖ om igen SNÖ SNÖ SNÖ om igen SNÖ SNÖ SNÖ om igen (ÖNS ÖNS ÖNS kelista : snö SNÖ snö - HA MERA??? snö SNÖ snö - NEJ GE MIG sömn sömn sömn EN SMULA SÖMN SÖMN SÖMN en smula) snö snö snö IGENOM snö snö snö IGENOM snö snö snö IGENOM SNÖ SNÖ SNÖ igenom SNÖ SNÖ SNÖ igenom SNÖ SNÖ SNÖ igenom snö snö snö OM IGEN snö snö snö OM IGEN snö snö snö OM IGEN SNÖ SNÖ SNÖ om igen SNÖ SNÖ SNÖ om igen SNÖ SNÖ SNÖ om igen
som jag de tre senaste dygnen ägnat mina krafter åt
ZYZ
i stort sett från min egen vardag inatt :
Sån himla massa mosig snömodd
har tyngsta lilla tomtenissen jättesällan
släpat sin elektriska cykel igenom
Tröstar sig med
ännu mera
chokladigt socker
och hänger på tork
sina varmaste skidjackor
samt tre par sockor
dock andas extra levande
fylld av arbetsamt blod
långt ifrån chockad
ZYZ
Tjugotredje av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Bägge de valda förnamnen sägs bära betydelsen "belysning /lampa".
Jyoti vill fylla varenda hylla med prydnadssaker. Deepak tycker det räcker med enstaka sak. Det hela resulterar i väldans massa hyllor med en grej i varje.
Deepak skulle gärna se ljusblå tapeter. Jyoti har snarare smak för laxrosa tapeter. Som kompromiss sätter de upp turkosa, relativt mörka tapeter.
Jyoti ringer titt som tätt till bekantingar för att bjuda hem dem. Deepak trivs enbart att vara max två personer i lägenheten. Så varje fredag får Jyoti bege sig ut på party, medan Deepak får mysa ensam i soffan.
Deepak packar in nya konservburkar i skafferiet och tappar upp reservvatten på stora dunkar. Jyoti plockar en karamell ur varje ask och öppnar flaskor utan att kolla hur många som finns kvar. De kommer överens om att alltid spara sista biten och sista skvätten (stoppar ned tusentals ingredienser i tomtesäcken och sätter lås på).
Jyoti står och väger mellan om Magdalena eller Nooshi ska få hennes röst. Deepak har bestämt sig för att Jimmie eller Ebba vore bättre som stadsminister. Vad de däremot är eniga om är att aldrig i livet rösta på Annie, eftersom C har blivit extrema.
Deepak rasar och skäller på den uteblivna snöplogen, som fortfarande inte har kommit till deras gård. Jyoti njuter av den ljusnande utsikten och att kunna somna utan massa skrapande oljud. Nästa morgon ojar sig Jyoti hysteriskt över all snön som fastnar vid skorna och däcken, medan Deepak lugnt går på och bara åker.
Jyoti känner sig lycklig över att den ohyggliga hösten trots allt har rusat förbi redan. Deepak blir deprimerad över att sommaren är försvunnen, blickar bitterljuvt tillbaka på bärbuskar och badmintonfjädrar. Bägge börjar nästan tro på att våren kommer hitta hit igen.
Deepak tackar flera gudar för att han och kvinnan har fast tak över sina huvuden. Jyoti tackar andra gudar för att hon och mannen slipper ha lervälling under sina fötter. När de lägger sig i sängen är det som om hjärtan bankar i varenda vägg, och skänker drömmarna dess turkosa blod.
ZYZ
Tomtarna Tippar Taket
...träget traskar träskor...
Tanterna Tappar Tråden
...troskyldigt trängs trasmattor...
Trupperna Tröttnar Tudelt
...trillar timtals trösklar...
ZYZ
Tjugoandra av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Gossen Snöberg kunde redan ha varit genomsnöad.
Jäntan Snöberg skulle lätt kunna ha blivit bortblåst.
Fru Snöberg torde snart ha känt sig ända in i blodbanorna utfrusen.
Herr Snöberg var på god väg att finna sig sönderhalkad.
Hunden Snöberg hade varit på vippen att sammansmältas.
Emellertid nu sitter de uppenbarligen härinne
ännu en gång och myser bland värmande stearin
mellan torkande tyger vid varsin fladdrande skärm
hela familjen och spelar kort med fjärran bekanta
som passar på att skriva hur ont om snö där var i fjol.
ZYZ
Genom tiderna fabulerade, en utvald lucka från varje år 2009-2020, vilket tydligen ger tolv texter.
Någon sorts kalender blev fullbordad de flesta år. Fast i somliga fall rör det sig om alster tillkomna vid advent i allmänhet, vars hemmahörande serie var mindre kalendermässig.
Ett villkor för denna samlingstopp : blott välja tillräckligt korta texter. Längre luckor som ev. plockats med, har då kapats nu (utom den Kurt:ska svadan).
För övrigt har ett eller annat ord ändrats, någon rad justerats, medan absoluta merparten förblivit intakt.
från 2009
Lucka 12 ur Ljusilias illusoriska Älvakalender
inser Ljusilia redan
hur hon är en samling ljusslingor
som tomten har skapat
och leker så bländad med
ombord på Circus Jupiter
i fröjdefull världsrymd
emellertid hon är
också anden
den som inser
sin robotmässiga relativitet
sitt marionettskap inkapslat
i en utvecklingsbar kropp
sin cybernetiska organism
byggd på emotioner som
berikas när de upplever sig själva
alltmer utifrån
alltjämt inifrån
och på så vis ligger Ljusilia
likafullt två steg före sin skapare
tomten som tror
att ljusslingorna gör precis
som han vill
från 2010
Oh, heliga Helium [Kemisk Kärlek 2]
Oh, heliga Helium
du ädelgas i höjden
helvete vad heta saker ni gör
väte och du
låter H bli He
ty när solen släpper dig fri
ur sin inre förvandling
och du blir helt själv
det andra ämnet
stiger så mitt evangelium
hur kallt det än må bli
fryser du aldrig riktigt
allra minst fast
likt vår sol Helios
vill jag helst
av hela mitt hjärta
känna din kärnladdning
kittla mitt innersta
och äntligen nysa ut
hela skapelsens energi
i orgiastisk åminnelse
men ack
du är alltför helig
för att låta dig antändas
än mindre explodera
så jag gick
istället till sköna Helena
och lät vätet
göra hela arbetet
ensamt med dig
från 2011
De Tolv LäroDjuren Skriver Saga om Lucia
Älva Älgskog instruerar :
Nu har vi äntligen Lucia, mina älskade lärodjur! Så nu vill jag att ni
skriver en stafettsaga till Lucias minne! Allt från saffran till
elektriska ljus är tillåtna. Men enbart EN mening får var och en göra -
hur lång den blir avgör ni på egen hand. Vi skall se hur ni blott på
tolv meningar får fram både intressant intrig och poetisk skönhet?!
Merlina Hermelin :
Ljusen lyste den Lucianatten i stadens gränder, men det var inte Lucias guldljusa ljus, det var lyssnande spejande blåljus.
Gerhard Grävling :
Människopolisen hade fått larm om att Lucia var bortförd och förtrollad.
Råtta Trollerot :
Vem som hade snott den unga damen hade de ingen aning om, men man
iakttog en halv lussekatt som låg och glänste i den fuktkalla
rännstenen.
Rudolf Räv :
Långt borta i tomteverkstan satt Lucia och spikade ihop gunghästar, borrade hål för svansarna och hade det ganska så gott.
Fårever Bäver :
Emellan varven strök Lucia sin vita ärmlinning över sin smutsiga panna,
och dessutom hällde hon in glögg efter glögg genom sin skrattande söta
glugg.
Hare Rama :
Människorna kände dock
en stark saknad efter sin Lucia, så det dröjde inte många ögonblick
förrän även den infraröda polisen hade kopplats in i sökandet.
Irene Reindeer :
De lyste och lyste ända in i skogsbrynen och ut på helt obekanta fält
där blott tomtar förut farit fram, men ingenstans lyste Lucia tillbaka.
Gris Granris :
Infraröda polisen gömde sig under en väldig gran och kunde knappt ens knapra på pepparkakor för att ej avslöja sig.
Ernst Nerz :
Nå, nu skulle det under alla omständigheter ske utredning - vem hade
haft mage att lämna en halv lussekatt ensam mitt i gränden och vilka
barns föräldrar skulle egentligen ta emot gunghästarna som tillverkats
illegalt?!?
Ragnar Rådjur :
Då fick den lilla truppen plötsligt höra ett sällsamt pinglande...
Erika Ekorre :
Det var Lucia som fick eskort tillbaka till staden, för hon hade jobbat
så himla fint och var faktiskt färdig för inatt, tyckte tomtarna.
Björn Getabocken Berg :
Då kom slutligen tomtefar och gav alla en klapp, var och en visade sig
innehålla lucior av stearin, och när människorna samtidigt tände sina
lucior så tänkte ingen mer på vad som hade saknats - bara på det
skönaste ljuset nu.
från 2012
Ljusilias Julkalender : Världens Sista Klapp
Lite märkligt att fixa alla julklappar ifall världen skall försvinna
före vi hinner öppna dem... Men jag tror världen omvandlas bit för bit,
inte hela över en natt, och att detta redan har hållit på i många år...
Till dig har jag förresten skaffat en robot av trä...
från 2013
ur Hästen på Skridskor [vakLucka 3]
min halva av ett samarbete
jullängtan framlider
trähästen fortskrider
saktmodet bortrider
träskor bliva skridskor
fyrbent bliver trebent
mattblick blir helt blankskir
glänsande isdansen
gnäggar åt grissvansen
glöggar runt risgröten
tomten spanar älvan
vackrast längs med älven
välver sig i spegeln
från 2014
ur Saffran Stalledrottning, en stafett
Lucka 0 : Fängelset
Saffran är en stallets drottning
råder över troll och småtting
allt från stjärnljus till fagottklang
- minns hon varje häst som bortsprang
Gul nu julen återvänder
god som deg i folkens tänder
tindrar slottet, rädda händer
låser spiltor en i sänder
Fräcka knytt av drottning häktats
står på tå likt stövelknektar
lyssnar så hon ej ska väckas;
nyckeln dras ur dräkt magnetiskt
Där kom dock tamburmajoren
med var näsduk full av snoren
snabbt förbi, på väg till tvätten
fick han nästan vittra vätten
Bakom luckor tomtar straffas
för de låtsats va giraffer;
tvingas sanning - inga gafflar -
söka efter första siffran
från 2015
Tomte Turkos osv
till Nannas adventskalender
Glimrande ande som ser oss konstant,
kom och gör sällsynta gladguldet sant!
Gråter vi djup korridor gredelin
lockar din dörr ljus ur mörk violin
Hör du mig jämt flåsa runt helt turkos
hamnar jag utan narkos i neuros?
Oss skall bli given en rosa nyans
när vi kan älska där tid aldrig fanns
Fira mig upp mot din himmel safir!
Kvar håll dock marken om känslan blir yr....
Berget består fastän sjufaldigt når
våra paket längs små rostbruna spår
Grötiga rimmen som gömmer smaragd,
led oss till hjärtat där Du är förlagd!
från 2016
Lussekatter & Katedraler = Önskelistade Överblivelser
Öron & Överlevnadsövningar
Änglavakter & Ändalyktor
Åtrå & Åkerbär
Yrken & Yttrandefriheter
Xtrapriser & XXXXXXL
WWW
Väntetider & Vintervärme
Ugglemotiv & Undringar??
Trappuppgångar & Trippelhattar
Schackpjäser & Sockersug
Rymdfarkoster & Rimfrost
Paketöppnare & Podprogram
Ordningar & Oops!!
Nannandagar & Nyckelhål
Musikmixar & Muséumsamlingar
Labyrinter & Lussekatter
Krokodiler & Katedraler
illusioner & infinitiv
Hjul & Hjärtklappningar
Guldringar & Giftgrönt
Följdfrågor & Filmslut
Elcyklar & Enkelbiljetter
Damunderkläder & Dimridåer
Bergbanor & Bisaker
Almanackor & Andetag
från 2017
Julvykort ifrån Trisse Blå
Står jag vid hästen i Dresden
Här syns ej spår utav Tessa
blott tusen evig turistström,
människovättar med juldröm
mitt i dess vind kall som döden
minner om bombade öden
Drack just het punch amaretto
Hörde en cello larghetto
Nu ska jag stressa till resvän
Hälsa din fader det bästa!
du kära tomtan Nissa 24
med kram från Trisse 23 Blå
Kusin till Nisse 24 Blå
från 2018
[Lucka 6] BrunBrändGlänsande
Gläns under rostigt vrak
lövfallna änglar
frostbiter pepparkaks-
grisiga drängar
Bränns övermänsklighet..?
bländar en ändlös smet..?
från 2019
KalenderKaraktär 14 : Kurt Olssons Förfader
Kurt, din unga kanalj!
Sänder härmed
ett tomt kort,
eftersom du likafullt tycks veta
vartenda ord som jag ruvar på.
Din så kallade julkalender
har mina öron slutligen skänkt sina blickar
som under århundradena varit förskonade
från sådan kakafoni av påhitt....
Den som köper tomtarna i säcken
får äta upp snöslask på annandagen.
Eller klarar du en enklare? :
Surt sa renen om nötterna
och gav kossan den sötaste klappen.
Om det blir skojigare för dig
så kan jag spela tramporgeln till...
Himla käckt!
Fast dina rebusar går väl blott ut
på att ställa dig in
hos folk och fä, främst henne med triangeln...
Nähä, ingalunda samma ting?!
Klippa mallar ur mitt gamla mjölkpaket?!
Akta kameramannen så inte nallarna...?!
Jaja, tjata!!!
När nu Gun så sällan är förtjust i
att låta sig hängas i julgranen
sedan du limmade ihop grenarna galet
föreslår jag en smula vanlig
lugn & ro.
Sedär!
Nu kom ingen febertopp
redan före dopparedan....
Hade telefonsamtal härom decenniet
med Gert-Ove du vet
han som alltid gissar fel
fastän han alltid gissar rätt
Nåväl, vi kom fram till att du
unge Herr Olsson, i all din rutigaste vågkam
trots fräcka påflugenheter
samt påhittade brev
får ta hakan i egna händer
och sända program med samma yvigaste rakhet
ja, även framtidvis
försöka förgylla televisionsrutan
tills dess jag tröttnar
någon gång för flera sekler sedan.
Ack, här som endast
skulle ha stått ett
kort ordspråk...
från 2020
Glugg 1 : Kyliga Pepparkakor
Till sist plockade mormor fram
brickan med förberedda bakverk
direkt ur stora skafferiskrubben
eller rentav nerifrån matkällaren
fick vi frusen knäck
och varsin kylig pepparkaksgris
att svalka oss med
efter all oändlig paketöppning
ehuru hetaste aftonen
kring äkta granen
sakta skred mot läggdags
hade räven redan raskat förbi
som en gammal cowboy
klädd i grötrockens kanel
genom domnande knäveck
och uppspelta hörlurar
klirrade alltjämt tomtegubbar
i bägge kanalerna
hade glasyren hårdnat
likt tindrande ischoklad
snart slocknad stearin
på TV-apparaten
föll flingorna därute
blott en krispig nötruta till
för hela sällskapet
halva tjocka släkten
som om livet försökte få plats
på morfars knastriga stenkaka
ZYZ
inspirerad av Viveca Sundvall/Lärns persongalleri i 1994 års julkalender Håll Huvet Kallt, i synnerhet denne gubbe som bodde relativt isolerad på berget, porträtterad av Per Oscarsson, och ett bra tag tycktes komplett ointresserad av julfirande
en väsentlig bit därovan
sin lilla stad
håller den oerhört vresige
gubben hus
iförd cardigan och grå keps
så sällan glad
som en skräckinjagande
stor spinkig mus
Gränsemyr
likt en annalkande
snöstorm yr
han raskt rävhalkande
viftar med käppen
och hytter med näven
har nog lagt beslag på sköldpaddan
som de odrägliga barnen ombesörjt
(....flickan glatt tjorvig, jo, frimodigt bofast
och pojken mer osäker kom med färjan
vars pappa söker flykt från flaskan
får sonen plats hos släktingars soffa....)
med stångande huvuds bockskägg vänt
mot himlens färglösa hav
avgränsande sin osaliga frid
mot allt vad modernt JULMYS kallas
trivs månne Gränsemyr i
världens råkallaste dis
tycks knappt sakna sin egen Lucia
uppvuxen till snorkig konkurrensfröken
knackar snart halva staden på dörren
blir likafullt ingenting som förr - förrän
nyskapad värme hans smärta besöker
och glänser över även mest motstridiga hjärtat
ZYZ
Tjugoförsta av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Nu råder redan fyra skrivna plan ovanför
= fem bor på varje våning.
Bor med sin kropp
och gammal mat.
Går runt små lopp,
arton kvadrat.
Tofflor & hatt
ej ryms i skåp.
Disk sker i tratt;
typ mikroskop.
Toan fått stopp.
Guldfisk på fat?
Korsord & knåp
fixar lätt katt!
ZYZ
Tjugonde av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Morfar är på besök. Plockar fram pepparkakor, dammar av plånboken och de kära gamla skivorna med Sten-Åke Cederhök. Dock lyckas morfar inte hitta vissa andra grejer, vare sig i sin resväska eller den lilla mammans skåp, emedan barnbarnen leker med dem :
Lillebror har gömt
hängslena bland gummisnoddar
och hos näsdukarnas snödrivor
bäddat ned sina egna figurer
i krig med konstiga byxkrokar
men glömt lägga ut
godnattsagorna på soliga
balkongen att uppladdas
Storasyster har stoppat undan
cigarrerna i chokladasken
och ställt medicinburkarna på sylthyllan
eljest älgköttet i återvinningspåsen
för hon vill att morfar skall leva
så ekologiskt som möjligt
Storebror har vecklat in
läsglasögonen i pennfodralet
och kryssbilagan i stenkak-skalet
med lodräta knektars styva plym
dessutom trollat bort
halva släktens frimärkssamling via klister
längs söndagspromenadens lyktstolpar
Lillasyster har bytt plats mellan
julljusen i adventsstaken
så att det sista kommer tändas först
och dem i mitten nyss sågs omfamna varann
tills tomten inte alls måste resa hem
ZYZ
Denna består av två 100-ordare sammanfogade till ett porträtt.
Nittonde av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Någon har spridit ut pusselbitar i varenda vrå. Privatdetektiven är fullt sysselsatt att sy ihop bitarna på samma skrivbord. Hur tusan tusentals ska passa - det börjar bli hans största mysterium hittills. Parallell var inne på att bjuda hem den pensionerade professorn, men förblir ensamt irrande mellan rummen... Privatdetektiven känner sig som missen som jagar mössen. Vissa sekunder tycks pusslet hisnande enormt - större än en metropol. Andra minuter känns pusslet pyttelitet och platt - mindre än ett datalagringsminne. Under processens gång lyssnar Parallell på poddar, företrädesvis om psykologiska metoder att positivt påverka pusslandet. Vanligtvis hjälper inre bilder av vad resultatet skall föreställa.
Emellertid protesterar privatdetektiven mot porträtten av grannarna som dyker upp i hans huvud. Torde bli för osannolikt personligt ifall någon av dem låg bakom pusslet. På sin höjd hela bunten...? De väsentligaste bitarna är tillsågade av askträ, lagda i träask. De exklusivaste är gjorda av choklad. De kuriösaste har tillskurits ur kartong. De mest magiska bitarna består av snö. Somliga glider omedelbart in på lämplig plats. Andra behöver bankas fast och få rejält med smörj. Möblemanget börjar likna slöjdredskap. Från september till april tänker Parallell blott på att lägga färdigt alltihop. Hela lägenheten har blivit som just precis ett pussel.
ZYZ
Artonde av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
där bor två halva familjer
och en hel firma
plus skärvor av ett musikband
men ingen är
ens hemma nu
i decembers omärkliga solnedgång
bara en stilla växelsång
mellan element och kylskåp
som ackompanjeras av
diverse urverk
inte desto mindre
kan man se hur det snöar
i vartenda sovrum
en regelbunden förväntan
med elektriska flingor
som aldrig når ända
ned till gatulivet
alla är på god väg
att vira snören om
Abbas nya Voyager
till varandra igen
vem minns att vi hade strömavbrott?!?
synkront i hela riket 1983
någon är på vilsen väg
att öppna luckorna för tidigt
och tvingas fika ensam
ingen har stängt sidorna
ZYZ
Sjuttonde av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Här kan vi höra hur någon sitter och poddar. Direkt ifrån sin kammare är det Carolina som sänder en podcast. Hon brukar göra intervjuer med tavlorna som hänger runtom hennes fyra rum. Man får veta hur målningarna hittade dit. Dessutom ber hon dem berätta varför de ser ut som de gör.
Vi hör en himla massa kulörer ge svar. Det blir alltför lätt att blanda samman dem. Poetiska små rörelser mot soffkuddarna kommer också med. Med sig i den privata studion har hon givetvis sina kissemissar. Där påstås precis efter signaturmelodin : att Carolina P. presenterar ett parapsykologiskt perspektiv på postpandemi. Dock en av konstskaparna kallar detta för preliminär parodi på helt ordinär psykologi.
Många lyssnare undrar om det är Carolina personligen som ger röst åt varje motiv. Nästan ingen tror att det är tavlorna själva som pratar. Fastän podden på sätt och vis berör övernaturliga fält.... består lyssnarskaran av jordnära människor. Minst hälften tycker om att ha Carolinas stämma nära sig. Det bekräftas av kramgoda kommentarer - även om dessa mest gällde avsnittet om den kollektiva distansen i den runda ramen. Kanske kommer podderskan att avslöja hur allt ligger till med tavlornas röster. En vacker dag får vi se.
ZYZ
presented in order of how strong I appreciate each track nowadays, after fourty years of returning in periods to Presley.
Sextonde av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset. Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Denna är delvis byggd på dröm jag drömde för ett par veckor sedan - delvis satir över rena rama realiteten :
Kliver in i sin självbyggda villa
- mitt i lägenhet står den, helt blåst
med stor bubbla omkring, nästan stilla -
passar på mens ej dörren är låst
Blickar ut mot sin proppfulla diskbänk
där tolv veckors små glas samlar kladd
- denne trollkarl kör hellre med risktänk
än begagnar maskiner med sladd
Svart porslin så galant han jonglerar
mellan tårtgafflars stinkande skuld
- lätta vardagsbestyr nonchaleras -
dock fåtöljen blir putsad till guld
Och till slut varje år, Mäster Smutsig
drar fram sommar ur vinterns förråd
- shorts och julkavaj darrar, smått lustigt
skakas mattor till dammdränkt applåd
ZYZ
Kortleken rymmer alltså 13 x 4 = 52 ställen.
Rangordningarna går från Ess ned till tvåor.
Här bland tätorter som jag besökt minst tre tillfällen... ett brett urval av dem som känns mest intressanta att besöka (fortfarande). Om ni saknar någon ort, t.ex. Fjällbacka eller Ulricehamn, kan det mycket väl hända jag bara varit där enstaka gång.
Till Västsverige räknar jag här Halland, Bohuslän och Västergötland inklusive Göteborg som har delats upp i flera stadsdelar. (Ingen idé att ta med Dalsland iom att jag bara minns Mellerud från ett tillfälle.)
Någon hel Ö förekommer i somliga fall. Emellertid ställen med färre än tusen boende går i stort sett bort.
Hjärtrarna (vatten) känns mest mysiga, lätta att förälska mig i, lagom täta men överraskande rymliga, i vissa fall illusioner som kommer att glida undan - även med potentiellt godast kvalité på caféer, butiker, muséer mm.
Hjärter Ess : ALINGSÅS
Hjärter Kung : VARBERG
Hjärter Dam : ÅSA
Hjärter Knekt : HERRLJUNGA
Hjärter 10 : TROLLHÄTTAN
Hjärter 9 : NÄÄS (slott + fabriker = TOLLERED)
Hjärter 8 : JONSERED (inkl trädgårdar + fabriker)
Hjärter 7 : LJUNGSKILE (inkl Lyckorna)
Hjärter 6 : KVIBERG (mellan Gamlestan och Kortedala)
Hjärter 5 : VARA
Hjärter 4 : FLODA
Hjärter 3 : GULDHEDEN
Hjärter 2 : LILLA EDET
Klövrarna (jord) känns bäst att återse, tryggast och som mest hemma att vistas i, delvis eftersom jag har (haft) kopplingar till personer där, kära gamla platser (även om min fascination sällan är allra starkast).
Klöver Ess : HAGA samt LINNÉSTAN (vidare genom Slottsskogen)
Klöver Kung : LIDKÖPING (inkl Kållandsö)
Klöver Dam : KUNGÄLV
Klöver Knekt : FISKEBÄCK (inkl Önnered + Bratthammar)
Klöver 10 : KULLAVIK (inkl Torred)
Klöver 9 : MÖLNLYCKE (inkl Råda)
Klöver 8 : omkring FRÖLUNDA TORG (inkl Högsbo + Tynnered)
Klöver 7 : TOSTARED och/eller SÄTILA (snarast allt däremellan längs Lygnern)
Klöver 6 : MÖLNDAL (mest Kvarnbyn)
Klöver 5 : LINDOME och/eller KÅLLERED
Klöver 4 : KVILLE (på Hisingen)
Klöver 3 : SÄVEDALEN +/- PARTILLE
Klöver 2 : KUNGSBACKA
Spadrarna (eld) känns mest spännande (om än svårgreppbara), som jag vill upptäcka närmare, relativt ofrekventa bekantskaper i livet, intryck som skulle kunna slockna tvärt likaväl som blossa upp ytterligare.
Spader Ess : STRÖMSTAD (inkl ett besök på Alaska)
Spader Kung : FALKENBERG
Spader Dam : KARLSBORG
Spader Knekt : FALKÖPING
Spader 10 : BRÄNNÖ alternativt VRÅNGÖ
Spader 9 : VÅRGÅRDA
Spader 8 : KÄRRA (på Hisingen, inkl möjligtvis MYSTERNA)
Spader 7 : KINNA (inkl Skene)
Spader 6 : TJÖRN (Skärhamn)
Spader 5 : ANGERED eller HAMMARKULLEN
Spader 4 : ANTEN + GRÄFSNÄS
Spader 3 : ÄLVÄNGEN eller LÖDÖSE
Spader 2 : BOLLEBYGD (eventuellt Rävlanda)
Rutrarna (luft) känns mest genomtänkta på ett konstnärligare plan - kan röra sig om naturskönast läge eller snyggaste byggnadsverk o dyl - vinner min objektiva uppskattning (om än mitt hjärta bor annorstädes, så skön atmosfär att komma till).
Ruter Ess : LYSEKIL
Ruter Kung : VÄNERSBORG
Ruter Dam : KUNGSHÖJD (Otterhällan, ned till Magasinsgatan, vidare mot Kronhuset, Göteborgs äldsta kvartér)
Ruter Knekt : SKÖVDE
Ruter 10 : ERIKSBERG + LINDHOLMEN (på Hisingen)
Ruter 9 : MARSTRAND (såväl ön som färjelägret)
Ruter 8 : HALMSTAD
Ruter 7 : UDDEVALLA
Ruter 6 : BORÅS (både centrum och bort till djurparken)
Ruter 5 : SÄRÖ
Ruter 4 : STYRSÖ + DONSÖ
Ruter 3 : ÖCKERÖ (inkl Hönö + Hälsö)
Ruter 2 : STENUNGSUND (samt Stenungsön, fastän Jörlanda före verkade trevligare?)
Joker : LISEBERG (mellan Mölndal och Gårda)
....kan komma att blandas om eller finjusteras, fast strukturen är färdiggiven....
ZYZ
stafett varv 21
vari jag fick orden "födslar, gödslar, berövas"
och lade till 18 egna så blir 21 :
ödslar ingen ånger
gödslar nästa omgång
nöden prövar sånger
skörden må berövas
likväl livet svänger
ändlöst lövas jorden
döenden blir födslar
ZYZ
Femtonde av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Om de hade haft en riktig teddybjörn
skulle den ha suttit snällt uppklädd i finskåpet
varje sekund och blickat ut på samma
program som Douglas gör från sin soffkant
även när de andra rusar runt
mellan maskinerna som om de glömt
att Rapport utspelar sig just nu
Ifall de hade omhändertagit en alligator
som Crocket gör i gamla Miami Vice
skulle de minsann också ha kallat den Elvis
lilla rackans rockaren, så söt så
ja, kedjat fast husdjuret i badkaret
och då och då droppat ned någon fet fisk
för dess leende, känsliga käftar
Om de hade ägt en musikalisk undulat
skulle Douglas undra i hela friden hur
man lyckas krypa in i dess mysiga bur
- det gick ju rentav enklare med dockskåpet
som grannens ungar en gång ville visa -
även råttans hål förblir ett mysterium
lika stort som hur den flaxande kan flyga
lika snabbt som om här bodde en katt
Men nu har Douglas bara ett par människor
som sällskapar med honom varannan kväll
och varsin morgon som den beundransvärda
hund han är
ZYZ
Tröskel #39
ännu en "tidsoptimistisk paradox"
Oktober känns ofta värre än november, för i oktober har man hela den värsta månaden framför sig....
....medan i november står man redan mitt i mörkgråaste rusket - och har lyckligtvis börjat beta av det.
(Ännu värre känns det ibland i januari, för då har man redan den mysigaste månaden bakom sig.)
Fast egentligen kan det kännas bäst i vilken stund somhelst : när det gula glimtar fram.... och årstiderna bjuder på mer än man förväntat sig.
ZYZ
Fjortonde av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset.
Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet.
Denna tog mig märkligt nog återkommande dygn att knåpa ihop, trots att uppslaget är relativt enkelt.
på måndagar går de i mörkblått
mot sjukhuset, simträning, skolkris,
till storkontor, upphämtning, lågpris
sen hemma med far, bygger burkslott
på tisdagar står de i ljusgrått
vid hållplatser, väntar på soldis
tills tårna känns som gredelin gris
väl hemma med mor, kavlar julgott
på onsdag får barnen orange skog
att brandsläcka raskt över datorn
där storsyrran missar ekvatorn
fast lillebror tror att den fanns nog
på torsdag tar morfar turkos tur
och farmor varannan tur rosa
får fint titta till sina barnbarn
har tillverkat gåvor av trä /garn
på fredagar rusar de guldgult
längs grannarnas trappor så lekfullt
att kvällarna hinner ikapp strul
på lördag körs alla kulörer
omkring i en tunnel så kolsvart
som godis på skärm små jonglörer
förvillar familj in i hål - vart?
på söndag de drar violettvitt
till kyrkan i nystrukna lakan
ty varje plagg ligger i tvätt spritt
längs tankar på veckan knappt vaken
på måndag igen går de mörkblått
mot storkontor, simträning, skolkris,
till sjukhus att hämtas, rabattpris
sen hem nu med mor, bygger burkslott
på tisdag igen står de ljusgrått
vid hållplatser, väntar på soldis
tills fingrar känns redo för skön spis
väl hemma med far, gräddar julgott
på fredagar rusar de guldgult
längs grannarnas trappor så lekfullt
att hoppa två dygn ingen skuld ger
ZYZ
Emile Elmi har en mor från Somalia och en far från Frankrike. Han är glad för bägge bakgrunderna, men ibland undrar han vad föräldrarna har här att göra i denna svenska stad. De pratar bara om sina vitt skilda barndomsår (eller om de senaste apparaterna som finns över hela jorden) medan hans egen barndom var tämligen svensk. Själv trivs Emile som fisken i sjön - åtminstone sålänge han spelar innebandy och spanar in alla sorts teorier. Och däremellan går till jobbet på elcykel-lagret och bara säger hej [snarare skriker HALLOJ!]. Vill man prata närmare så blir det lätt en problematisk tröskel - inte bara med män. Och sedan när folk väl börjat meddela sig, tycks de aldrig kunna sluta. Samhället liknar alkohol.
...i tvättstugan kan samma människa prata oerhört hjärtligt med en ena gången, men vända direkt i dörren andra gången - som om de trodde de var osynliga. Ibland kommer distansen innan intimiteten - ibland efter. Mönstret gäller hursomhelst oavsett om det är en mamma, en flicka eller en gubbe. Det skulle kunna röra sig om en kulturell schizofreni - eller så scannar folk av ens kropsspråk ofantligt fort?! Reaktionerna behöver ju knappast vara personligt riktade - alla kan växla tillstånd inuti. Emellertid känner Elmi oftast att han skulle stå i centrum, eller skuggan av centrum.
Förutom all komplex litteratur vid universitetet, har Emile inte kunnat undvika att läsa i den vanliga psykologin om anknytningsstilar, där han själv verkar fungera som "otrygg undvikande". Elmi inser att han upplever människor som antingen alltför avvisande eller alltför påträngande - sällan något tryggt mellanting. Svårare att förstå är hur man genom sina egna ("ärvda") beteenden tenderar framkalla samma beteenden hos omvärlden. Projiceringen har liksom varken en början eller någon ände (förutom just nu, om man bestämmer sig för att vara trygg med läget).
Elmi har fått ett sakta spirande Elvis-intresse genom sina närmsta grannar, som titt som tätt spelar Presley genom tapeterna. För elva år sen lät musiken supertråkig, ljusår ifrån hans uppväxts hiphop. Emellertid nuförtiden känns merparten som choklad, lika god varje gång. De tusen Elvis-sångerna låter ömsom stolta och käcka - ömsom smärtsamma och vemodiga. Ekona antyder att Sverige måtte ha varit amerikanskt för sextio år sedan, eller mer nyligen än så. Samtidigt har Emile hört att Sverige var nästan ryskt - så han vet inte vad man ska tro. Kanhända vänds den svenska kappan efter varje vind eller så besitter den världens mest välbalanserade styrsel. Den neutrala hållningen känns som förevigt hip pop, ett mörker klätt i vit rock.
ZYZ
Elfte av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset. Denna delvis inspirerad av min bästa skrivarvän.
Ninni tar sin fantasi
på fullt konkret allvar
i hur rummen gås igenom
för längs hallen faller höst
där krispiga kappor hårdnar,
över halva köket redan det snöar
på porslin som måste tina
och åter stelna till disk
[isade sjukdom nyss??]
sedan djupt i sovande garderober
hänger vårknoppar och väntar
medan i badrummet dröjer dofter
av varmaste sommar kvar
- har Ninni ofta funderat på
om hela lägenheten är en dröm
och vilket rum hennes kropp
egentligen ligger i
[snöade där nyligen??]
lugn om än med
uppskruvade ögonlock
knaprandes på löven
gula, bruna, vita, gröna,
gredelina till en enda sylt
[spirade livet just??]
av söndersmulade möbler
i Ninnis minne exakt
som de nyss alltid hade
stått utplacerade tills
en tornado grep in
genom karmans fönster
[stormade döden precis??]
och riste i pianots psyke
likt infekterad fisk
där varje nyckel ut
till trapphuset mixades
ihop med tolv månaderna
som redan har bytt rum
till nästa seriös kulör
av skrumpnande ackord
[skymtade även violin??]
längs cirkulerande hörn
i hennes växande karusell
uppåt ännu en god jul
Serien skapas från högst till lägst belägna lägenhet. Har nu klättrat ned till näst-näst högsta våningen.
ZYZ
Tionde av Hundra i hela det fiktiva HyresHuset. Serien skrivs från högst till lägst belägna lägenhet. Vi befinner oss fortfarande på näst högsta våningen.
Javisst, denna hyresgäst är en häst! Hasse lever ensam härinne sedan hans omhändertagerska försvann. Tindra skulle bara kila ut och köpa pepparkakor i den kyliga oktoberkvällen. Nu måste hon ett par dygn ha varit borta. Hasse känner att tjejen alltjämt lever - fast kanske har hon blivit kidnappad?!? Ej heller vet den lilla gubben vad Tindra heter i efternamn - så det blir extra svårt att telefonera till någon spårningsväxel. Kan det ha rört sig om Wetterström eller Winterhöst - möjligtvis Vinnarhäst?
Kvar på skivtallriken snurrar Rusningstrafik från 1997 med Lars Winnerbäck. Varv på varv på repeat får hästen höra violinvisor och snåriga ballader blandade med krämig rock'n'roll och rentav en allsång. Hasse skrattar gott varje gång åt den satiriska "Ja, nu är alla små stjärnor. Och alla får vara Lucia - det behövs inga tärnor." som efter diverse turer kring internets familjära framväxt åter rimmar på "Nu har alla så otroligt klyftiga lingohjärnor". En sång handlar om Långstrump, Rasmus, Rövardotter och Riddar Kato i samma, alla dem som Tindra brukat natta honom med. Hasse funderar på att bli recensent - i så fall retroaktivt, eftersom ingen nu tycks kunna hjälpa en instängd häst att sätta tankarna på pränt.
ZYZ
där jag inte satt min fot sedan lekskolan.
Nu i soliga kläder just införskaffade....
Hästarna var de enda djuren ute denna höstdag.
Egentligen skulle vi ha upptäckt Mysterna,
skingrat dess mysterium, men får bli nästa tillfälle.
ZYZ
inräknas som Rondell #28. Dröm från idag fångad, medan sista stycket återger dröm från tidigare i veckan.
Går längs parken vid vallgraven
och iakttar det sjukhusliknande komplexet på andra sidan. Tycks sträcka
sig lika långt och runt som Ringmuren i Visby, fast det här är någon
västsvensk stans närmare hemma. Därinne i korridorerna sitter en ung
kvinna som vill tala spirituellt allvar med mig - hennes mörkt
upplysande blick påminner om Klara Ceder i serien Eagles. Hela
hospitalet skulle snarare kunna vara ett universitet, av mer upplyftande
karaktär än jag tror. Jag är kanske inte medveten om att detta är en
dröm? Ändå vet jag att förloppet bör skrivas ned, eftersom det utgör
fjärde grundstenen i en samlad volym, varav jag måste ha drömt tre
redan.
En snäll gubbe hoppar ned i den vackra vallgraven som för att dränka sig. Ty han får inte längre ta med sig noshörningen in i byggnaden, trots att djuret jobbat åtskilliga år med att pigga upp och rentav läka de gamla. Nu blir noshörningen anvisad att stå bland träden, varifrån den skall ge sin trygga energi in genom de dimmiga fösterrutornas rader. Där ett knappt urskiljbart, rött streck börjar lysa - ditåt svänger djuret sakta sin snabel. Är det då egentligen en elefant som noshörningen är?! Någon blir både psykiskt frisk och fysiskt läkt i varje fall, vilket är det viktiga.
Där
borde nog historien helst ha slutat, men nu spelar jag uppenbarligen
krocket eller dylikt med min gamla kamrats ungar. Några kråkfåglar
håller på och stör vårat spel, så jag kastar träklubban i en båge mot
gräsmattan, för att skrämma bort dem. Min motsvarande fräckhet tycks
dock dömd att misslyckas. Snarare förvandlas fåglarna en stund till
torra höstlöv, men återkommer på nästa minigolfbana. Vem ville inte bli
en häst som kunde hoppas över vallgraven?!
Minns hur det var jag som fick spela mördaren. Den riktiga mördaren hade klätt mig i sin utrustning, för att slippa springa själv. Hos pizzeria-papporna och kafeteria-mammorna kunde jag gömma mig, eftersom somliga medborgare visste att jag ingalunda hade gjort något ens i närheten av mord. Emellertid såfort stadsmakten dök upp och följde naturligt misstänkta spår - då fick jag fly genom grändernas labyrinter på höjden, i denna halvbekanta stad. Spännnade och en smula kul var det allt att bli jagad - om än mycket dumt att spä på intrycken av skyldighet. Fast det värsta skulle vara ifall mördaren också fick för sig att jaga mig - likt råttan rakt på katten - en risk som jag titt som tätt tvingades räkna med. Känslan av stark befrielse vid uppvaknandet behöver väl knappast nämnas.
ZYZ
