Tröskel # 8 : Skolböcker jag fick Hemburna

som en saga ur verkligheten, ännu ett studium i pluskvamperfekt
med minnen av såväl krampande hostattacker samt lugnaste julefrid



Det hade till sist blivit jullov. Jag hade haft kikhosta hela december nästan. Nu hade hostandet äntligen börjat ge med sig. Så himla många lektioner hade jag missat i skolan. Det hade varit lika lugnt och skönt som oroligt. Någon kamrat hade fått kånka hem skolböckerna till mig. Aktuella stenciler hade brukat medfölja också. Ibland hade det varit Fredrik eller Fredrik eller Otto som tagit hand om dem. Någon gång hade det varit Tina som svept förbi. Hade föreställt mig att hela klassen var friska utom jag. Nu hade nog min bänk hunnit bli så gott som tömd.


Lillasyster hade likaså denna ihärdiga hostan. För henne hade det nog känts värre. Vi hade emellanåt spottat i varsin färgglad plastskål. Ofta hade det bara varit rethosta. På skolgården hade det hänt att man fått sin mössa bortryckt i själva bollen. Någon hade i värsta fall kastat mössan och/eller bollen ända upp på takets tjärpapp. Sällan hade där skett några allvarligare tilltag än så. Åkte snowracer var det ett helt år sedan jag och Björn hade gjort ihop. Nu hade figurerna fått ännu tuffare dräkter. Ini salarna hade ens pennfack en tendens att bli genomrotat. Sedan kunde ett suddigummi befinna sig där någon annan hade sitt. Dessa bar lukter av allt från äpple och mint till blyertskladd eller ingenting. Vem som bar hem syrrans skolgrejer hade jag mindre koll på.


Åtminstone hade jag jämt fått lappen med uppgifter. Fröken W. hade till punkt och pricka skrivit ned allt vad eleverna hade gjort varje dag. Ofta hade det rört sig om övningar av gammal skrivstil. Det hela hade utspelat sig hemskt långt före mailprogrammens tidsålder. Egentligen hade det bara varit ett decennium innan. Alltid hade de läst något inom OÄ. Det hade jag ännu inte riktigt förstått betydde OrienteringsÄmnen. Dock hade jag förmågan att vara mycket duktig ändå. Städernas positioner på kartan eller organens placering i kroppen hade jag rentav bättre koll på då än nuförtiden. För att inte tala om pronomenas funktioner eller den liggande stolen....


Hemma hade det funnits extra tid att följa kalendern. Julpussar & Stjärnsmällar hade de visat. Där hade barnen det ännu mysigare än vi, och mer mystiskt. Snart hade den varma men ensamma mamman Marianne insjuknat, fast av gallsten. Hon bar uppenbarligen samma namn som flickan som lämnat vår skola för någon helt annan. Vi hade spelat in vissa luckor på videokassett. Sådan möjlighet hade inte funnits förut. Hur det hade påverkat våra intryck minns jag på sin höjd glimtvis. Det hade fortfarande varit 1986. Vad som kändes nytt och vad som kändes gammalt hade varierat snabbt. Mamma hade nyligen börjat jobba inom hemvården. Pappa hade ett alltmer avancerat arbete.


Nå, nu hade det blivit hög tid att flyga upp till morfar igen. Mormor, farmor och farfar hade redan knallat bort och kilat vidare. Aldrig tidigare i historien hade jag varit tvungen att plocka med någon läxbok under jullovet. Nu hade en hel hög på minst fyra volymer, såvitt jag minns uppåt nio, fått fara med i resväskan. De måste ha vägt åtskilliga hekto mer än 91:an-albumen nånsin hade kunnat göra - hur hårt än Faló och Kronblom hade jobbat på att fylla ut sidorna. Idén hade aldrig slagit mig huru familjen borde ha måstat lämna hemma flera julklappar i gengäld. Eller hade det räckt att låta bli frakta hem ett par packar älgkött och burkar hjortronsylt??


Inte minst de geografiska fördjupningsskildringarna genom två ungars perspektiv hade tyckts tunga att plöja igenom, märkligt nog. Även bredvidläsningen om kärlek hade känts alltmer omöjlig. Deras samlade effekt hade blivit åtskilligt snårigare än att kopiera skrivstilens snirklar. Hade härligt lätt i jämförelse att översätta noterna till blockflöjtsmelodier eller keyboard-toner med ackord. Kusinerna hade vi som vanligt mest kul med. Förmodligen hade vi ägnat oss åt och snöhopp och sparkpulka, brädspel och frågesport kvällarna långa. Dataspel hade vi ännu ingen aning om skulle börja uppfylla universum redan nästa år.







0W0