Not Last part of Tomiro's Book

Sunday 99:th of Novaettir 2048

You think tonight is the last day of Novaettir, ready for Dreamember. This used to be when human beings put up their christmas creatures, before Yezuz came and helped some escape to Triton from Tellus here. Still you breath easy, Tomiro, while your organs seems better designed to digest plastic materia, plus transform petrol into wood. Under a rusty wheel you've found our christmas cardboard calendar from 1988. Every window lid has been opened, but no Santa nor vaettir remains inside. Anyhow, since you gladly met Uncle Timolas once more, we're full of hope that Dreamember becomes a less lonely time.





Sunday 92:nd of Novaettir 2048

Today you discovered the biggest graveyard in whole postSweden. Behind some stoneblocks the administrators had paste real photographs, frozen into paper, for curious creatures like you. Most motives were captured 2024, just before humanity began to die over escalating places. We watched you watch everyday streets, so extremely crowded with people that they must touch each others clothes. One photo zoomed on a police-doctor being trampled to death, by boygangs who were gunfighting over some piece of electronic gold. Outside the wall you supersurprised bumped into Uncle Timolas! Smiling you shaked hands, almost shamefully, like last survivors of empty town.







alltjämt ett par Historier gjorda av Hundra Ord

0W0

Om Vintern känns allt Annat Skönare

Jacka 20


Om vintern uppskattar jag sommaren djupare
än jag gör om själva sommaren


Om vintern älskar jag våren starkare
än någonsin, vare sig om sommar eller höst


Om vintern känns vintern sällan alls såpass plågsam
som tanken på den kan kännas om sommaren


Om vintern går jag omkring glad över att hösten gick fort förbi
medan om sommaren blir jag bedrövad att våren gick fort förbi




Om vintern framstår förhållandet till övriga årstider som bäst
- alltså är vintern den skönaste sängen att drömma i






Slutledning som börjar likna något absurt...
ändå sant i sig! Ologiskt nog?
Nå, om våren hade fått vara upplevelse-centrum här
så skulle hon säkert vunnit ur alla bemärkelser?!


0W0

i Väntan på Advent : Fäller Upp

glimrande rymder

faller likt filt, längtansfyllt

vätten häller upp




svällande flingor

bjällerklingar sig närmre

kojans grå kupol






någonstans emellan lucka minus sju
och lucka minus sex
= två haikus i all enkelhet

0W0

Barndoms Butik # 15 : (Herr)Frisören

nyklippt version 
och återspegling av belägenhet 1978-82 
= min omskrivna text till den långt äldre visan SkogsFlanören
som Snoddas sjöng med ursprungliga ord som kan beskådas här före :
http://textarkivet.atspace.cc/skogsfla.htm 




Jag är en gosse från en stadsdel kallad Högsbohöjd
Längs huvudstråket små butiker finns för folkets fröjd
Vi passerar den med SKOR, tar tre asfalt-trappsteg stort
förbi Tobakshandeln, bort där hår än gror...

....före dörren till FRISÖR
är jag icke på humör
att få klippning som sig bör
Pannan känns som gjord av smör
när jag hör maskinen surra kring nåns skägg


Istället damfrisörskan får jag följa till med mor
Man lyckas bättre där befria mig från orons klor??
Trots att tanterna fått strut, ja ser halv-verkliga ut!
sitter gossen snällt och ler åt sprayflask-sprut...

....hur snabbt lugna klipp beströr
mig med rytmer, minns skön kör
från kassettband som vi kör
vill jag bli magnetisör?!?
mens tapetblommorna växer på var vägg


Nu har han mognat fem säsonger, går till skolan stolt strax
och nästan själv jag törs besöka ljus salong mörk sax
Bort till farbrorn nytt försök - känns ju smidigt, inget spök!
Bläddrar tyst Fantomen ; väntan upp i rök...

Någon kund har bred parlör
Annan öron hellre gör
Nog har skiftat min kulör?!
Oui, han kan sin sekatör
Vi sparar liten bit - vill knappast bli helt snagg
fast alltjämt som att gå till vår- från vinterplagg




0W0

Ragnar Grippe

Insikten slår mig som en ficklampsstråle

eller som en patrullerande fullmåne

när nyss kollat reportage & klipp ur Jönsson-ligan

att det jag alltid gillat bäst med filmerna 1981-89

är ingalunda just humorn

och inte just replikerna

ej heller själva spänningen

nej, icke ens masker och dekor

knappast inspelningsmiljöerna

näppeligen någon samhällssymbolik

och inte särskilt intrigen som galen idé

nej, det jag gillar allra bäst med Jönsson-ligan

är musiken

ja, hela soundtrackets variationsrikedom

ej bara det guld värda signaturtemat

utan in i minsta effekt

med stetoskopisk närvaro

ljud som förvisso verkar vara fleras förtjänst

men åtminstone all musik skapad av Ragnar Grippe

tydligen en riktig kompositör

vars huvudsakligen elektroniska studier tar hisnande grepp

om både vardaglig och sällsam atmosfär

lägger tuffa, allvarliga lager

över tramsigheterna och får det att rysa

av såväl kallsvettigt hasardspel

som vemodigt skruvat välbehag

http://www.ragnargrippe.com/ragnar-grippe-bio.html

inräknas såsom Svett 11 eller Matris 9

0W0

i krokarna av Kviberg

Besökte världens största Beachvolley-hall
(som cafégäst, blev sugen på att spela)
tätt föregånget av Nordeuropas största Kyrkogård
(som levande).

Bägge bara en trång spårvagnstur hemifrån
- till min smått ofantliga förvåning!?!
(missade båda förra gången,
när vi var på idrottsmuseet vid regementet
= också med här)

Kramdjur Ånyo

såsom nutida intermezzo 4 till serien Barndoms Butiker

baserat på en nylig dröm
närmare bestämt från "imorgon"




med ens sitter de här
i främmande glasdisk
både björnen och hunden ihop
likt en dublett till mina älsklingar därhemma
runt fyrtio år senare
som om konceptet blivit bekräftat
att deras kroppar existerar offentligt
för inte bara mig att få
krama då
innan de blev begagnade
dock icke inpaketerade
medan jag aldrig var med
under handlandet av
denna nalle och hund, hur de kunde
komma att ge
sällskap igen åt
även sina mjuka kusiner
eller orsaka svartsjuka
kanske feber
hursomhelst får jag inte låta
tillfället glida ur händerna
eller kramarna ur
drömmens känsla
fastän de kostar många dollar
hinner inte få grepp om vad det blir på svenska
men jag fortsätter prata engelska med expediten
trots att hon uppenbarligen behärskar göteborgska
på sitt polsk-persiska vis
saknar jag klar aning
om var den här butiken
sannerligen ligger
huruvida jag är på resa
trots att sandlådans gungor är hemma
medan jag glömt
vovvens rosettsnöre
och björnkompis halsband
dessutom bär
tygvarelserna nu
varsin malplacerad huvudbonad
virade tätt och på tok för blomstrande brokiga
som jag har lika lätt som
svårt att föreställa mig
dem ursprungligen ha
måstat burit
månde en ny uppsättning retro
tryggt sydd i barnatro
eller helt enkelt
så befinner vi oss
fortfarande i sjuttiotalet
och känner dess sista
ögonblick vakna






0W0

Even More from Tomiro's Book

Sunday 78:th of Novaettir 2048

We hope you have a Happy Birthday, Tomiro!?! Snow completely covers half among the doors in city, while other half has summer, depending on storm intervals. Your human appartment is still reachable, so your oldest friend makes his very first visit here. Both 97 years old already!! Well, just youth for a vaettir! If you would've been human, this should be like 22. Toes and fingers not feel tired?!? Yesterday you worked eleven hours in-a-row, bicycling to 3.782 cave corners, delivering chemical balance kits for your people. Many will survive anyway, but since we never know who - you must hurry.




Sunday 85:th of Novaettir 2048

You are grateful for each day you're alive. Tonight was the first time since last winter that you saw the fox! From a temple ruin you watched the creature, crossing his row-house-lane where humans used to live. You both searched for some frozen bird or frosty berries to warm your stomachs with. This hunger would drive you crazy - if it wasn't for our angelical web of neuro-plastic reserves. Same morning you discovered the very last recording session by a swedish songwriter, who portrayed the fox as his totem animal. Tomiro, we know that vaettirs don't spiritualize animals - but totem humans?





= ännu en eller annan Historia gjord av Hundra Ord

0W0

Barndoms Butik # 14 : Flygvagnen

från Landvetter till Kallax, inför någon jul under sent 80-tal
med lite närmare sammanhang än blott själva "butiken"


lyfter vingar
startfälts julskrud
säkert sätet
bläddrar utbud

flygvärdinnor
rullar vagnen
snyggt och tryggt längs
trånga gången

ovan molnen
syns ej staden
vill ha Always
lyxchokladen

först får äta
snällt upp jordnöt
om det kraschar
blev vår nöd blöt

hinner läsa
halvt kapitel
om kaptén på
annan karta

mellanlandar
snart i Arland-
alla fäller
borden upp klart

genom hallen
tid för påtår
blinkar tidning
mot gate eight går

nordsvensk långkö
i kabinen
längtar kramsnö
rimfrost skiner

inför nästa
hörselgång-lock
clementin må
tuggas, gäspar

världens minsta
läskburk räcker
ändlöst innan
skräpplock sträcker

flygvärdinnan
mellan vagnar
glatt och lugnt längs
trånggång springer

lila spotlights
fyller fältet
slocknar skylten
uppknäpps bältet

lycklig mage
lämnar stolsrad
väntar väskor
andas kallgrad

hämtar tomten
oss med kärran
känns som varm lax
hem fast fjärran








0W0

Barndoms Butik # 13 : Bågars Optik

minnesbilder smått justerade... retroaktiva upplevelser förstärkta....
klädda i något mer avancerat språk än jag skulle ha begagnat mig av -89 



Plötsligt märker vi att jag förmodligen behöver glasögon. Det sker efter sjunde klass, ute bland glesa vägskyltar uppåt Polcirkeln, långt ifrån datorskärmen. Så på höstkanten när åttan startar beger vi oss till Optikern hemma i Göteborg. Jag får titta in i deras obligatoriska maskin, en besynnerlig kikare. Känner igen den från lillasyrrans besök, när test-tanten ivrigt flög fram till fel person, i tron att det var mina ögon som skulle utforskas. Nu är det verkligen min tur. Hög tid att gå in i rummet fullt av bokstäver!! Där hänger de kryptiska på lysande tavlor, likt oläsbara recept. Det känns litegrann som att gapa i tandläkarstolen. Eller påminner nästan om skolans hörseltest där signalerna kommer i olika storlekar, somliga smygande, andra uppenbara. Optikern fäster en piratlapp och bläddrar ringar framför min blick.


Ute bland de andra patienterna dignar väggarna av bågar. Söker spana in varenda sort, men de ser i stort sett likadana ut. Uppenbarligen får man prova vilka man vill, från en fjärdedel av sortimentet. Likafullt ingen aning hur man ska förmå välja någon båge. Glas-gumman observerar hur mitt hår går åt det ljusbruna hållet (eller åtminstone det askblonda, cendré som man säger). Mammas gröna ögon fyller i att mina ögon ju är bruna. Så vi kliver fram mot den varmare hörnan. Där glänser lätt ett par guldbrunare, metalliska insekter. På mitt ansikte känns de oerhört stora och ovala, men passar förvånansvärt fint. Och så har man något att växa i?! Glas-gumman skrattar. Dessutom kommer personalen att justera sluttningen, böja till skalmarna - inte med tång, bara med sin magiska ånga.


Jag är ändå ganska osäker på hur det kommer att bli. Några killar brukar säga att det är kört med tjejer om man skaffar vanliga brillor - blott solglas funkar. Hm, beror möjligtvis på vilken tid man lever i...? Hubert Norlén i de gamla ungdomsdeckarna ser ju riktigt skarpsinnig ut i sina svarta, hornbågade. Men det var tydligen inte 80-tal då. Varken Sky Channel eller Commodore existerade -64. Tokyo fanns dock. Och kan jag slå rekord i både höjdhopp och tresteg utan att fasaden trillar av?? Har svårt att föreställa mig Michael J Fox eller Pamela Ewing i glasögon, varken heller Prinsessan Victoria eller Conny i Varuhuset. Kurt Olsson skulle enbart kunna ha ett par hemmagjorda, och Malena Ivarsson ett par tillfälliga. Förbannat vilken beslutsångest!! Måste nog få fixat beställningen idag - annars har de tydligen ingen form att slipa glasen efter - och då måhända dröjer det månader innan vi kan hämta ut historien? Nå, inte mig emot - men säkert synd att inte få syn på folk i fjärran....


De enstaka kamrater som bär brillor fick dem redan som små. Ingen jag känner till har fått sin syn korrigerad under senaste året. Jag tycks tämligen originell som måste ha glasögon NU?! Så väntar med att avslöja det för någon... Först när bågarna hänger där mot näsroten, märker min kompis samma morgon vad som hänt. Han himlar skojfriskt med blicken mot solen. Sån tur att det är just serietecknaren som också är glasögonorm, och välkomnar mig till klubben. Då hinner vi ha gott sällskap till skolan, innan den stora konfrontationen lär starta. Känner mig samtidigt knäsvagare och skärptare än någonsin. Kanske som Ingvar Carlsson eller någon, stelt sammanbiten men kapabel att möta folket med samma gamla leende ändå. Trots allt betydligt mindre yr idag är jag, än igår - när vi skulle gå ut ur butiken. Då befann heltäckningsmattor och snurrdörrar på en helt annan våglängd än vanligt. Man fick ta högst ett steg i taget... och inte titta för djupt ned mot skosnörena. Men redan nu har den levande rullgardinen börjat smälta in i bakhuvudet - och jag ser allt klart framför mig.




0W0

ingen nästan utträdd

grunnar mer och
mer eller mindre
ensam, stolt och övertrött
nästan på att lämna
era grårosa världar
bakom mig
igen
för fyllda av osynk
för fyllda av endräkt
för tömda
på självreflektion
d(r)ö(m)d
där skenets änglalika
lamm kastar smuts
på någons klockrenast
klangfulla skuggor
som viskar oss vilken konturlös
bläckfisk jag vore
om än i en kulör
ni aldrig ens har hört
talas om och som
inget ser av er
utöver grupprummets ring
vi redan trätt ur
runt ingen
mindre eller mer
än ensam
mitt bland ensamma




= existentiell iakttagelse, för ett par år sen grundlagd
- nu smått omarbetad till potentiellt antologi-bidrag

0W0

Tu i Turin

Mosaik 22 : Svett 8


glatt en turist går på tur i Turin
vilse mitt i -
svänger wrong turn


hur turturduvor på bänk delar vin
- trutmunnar : O
= kvar står två torn


portar slår upp, in i takt : tamburin
...ner rinner skur
- är ju ruin


tänder Saturnus i ring stearin
juväntansfullt
- blir dock rutin


rullar längs alpvägar liten maskin
= fiasko till sist?
- no, tar oss ut!


rostig av svett spirar än industrin
- fotfolks resurs
ritar fin kurs


törnar emot speglad mur : terapin
trappar ned djur
: tusenbitskross





= vaknade med denna ramsa surrande i huvudet, som först var tänkt att svälja en bokstav för varje strof.... tills ingen återstod - men så fortsatte jag tvunget att slunga runt de inglasade byggstenarna på tusen och två vis


0W0

Barndoms Butik # 12 : MONOPOL

På varsin sida av staden sitter vi. Pengarna ligger placerade rakt emot gatkanterna. Pjäserna står parkerade i en salig startgrop, så många steg ifrån stjärnkvartéret men ändå tätt intill. GÅ!?!? Vi är fyra som skall spela : M, O, N o P, medan lille L vill sköta banken. Man får ta kort ibland, man får ta en allmän chans! Morbror lyckas direkt rulla upp en dubblel sexa på köksbordet, och kommer ända runt kröken till Elverket. Inte ens Jönsson-ligan skulle väl försöka göra en stöt mot detta?! Så han köper stället, i väntan på att koppla in vattenledningen på samma spår...


Från början ville jag ha de orange-rutiga gatorna, särskilt Narvavägen nitton steg in på planen, eftersom den lät mest obegriplig. Senare gick det upp för mig hur de svarta gatornas ofantliga snöflingor kändes hyfsat mysiga ändå, fastän de bara utgör en remsa på himlavalvet. Men nu har jag hajat det är lika bra att börja med Västerlång, så man hinner komma någonvart... Gå vidare till Nordpolen! Dock övergår det fortfarande min horisont hur man kan äga en hel gata - eller varför ett hotell vore mer värt än fyra hus!?!? Och får man parkera sin husvagn i hörnet?


Mormor sveper förbi med silverfatet fullt av bitar från pepparkakshuset som morfar byggde. Pappa tar lugnt hand om en station i taget, organiserar fram en inkomst. Även strykjärn passerar tydligen förbi tågen. Min kvinnliga kusin rusar ivrigt bort mot Drottninggatans diplomatstad. Vi plockar blandade Bridge-bitar och häller upp varsitt glas Troccadero, skålar med våra småsyskon i publiken. Tusenlapparna flödar likt pianotangenter i rosa och turkos. Tärningarna håller på att välta några fastigheter på kuppen. Ingen hamnar i fängelse.


Till Er favör efter min dubbla trea kunde jag ha inhandlat Folkungagatan, fast känner mig för ung för att bli varken kung eller folk. Möjligtvis i kombination med trädgård - ifall de hade gjort den gredelin snarast. Har aldrig varit i Stockholm hittills. Skulle jag ha sett hur gatunätet ringlar sina vägar i verkliga livet, så hade jag nog funnit spelplanen vara mer lik en korsordstävling nu?! Och inte för fem öre någon skönhetstävling?! Oden får sista ordet, innan M, N o P blir bankrutta.





0W0

Continuing of October from Tomiro's Book

Tuesday 41:st of October 2048

Tomiro, you refuse to live like November is here. So we let you sleep reminiscently, longer than ever in your vaettir cave. Today we transported you right into some human being's sunny maredream. In front of you an eight-year-old boy was running on that lingering stone path, with dangerous sea on both steepy sides. You tried to control this kid, like in a computer game. His family helped along walking, but he ran too fast. Successively stone path dissapeared, as you found yourself almost drowning, in unreadable map spots. Iceblocks became not seagulls, rather supersized piano keys, playing broken pieces.




Wednesday 42:nd of October 2048

We watched you wake up, happy after all. You wanted to dream once more, you little fool! So we made you paint a picture of simply flying ghosts. Below them you placed Torino, or as our swedes once named it : Turin. This was fourth biggest city of Italy, before tornados changed proportions of whole football boot into a madman's hat. Torino became third after Rome second and Palermo on top. Anyway, when you realized the lamp should be lit - to see what you've really done - button never worked. Feeling like you were Miró?? No, we don't pronounce Tomiro like that!




Thursday 43:rd of October 2048

Hope you're comfortable in the deserted appartment we've found for you, Tomiro?! Now when no humans can live here anymore... Yesterday you got only cold water in our shower. Today you get just warm water in our kitchen sink. Anyhow you have three walls to protect you from rainstorms, two floors saving you from badgers, and two roofs so you don't disturb the owl. No more than one room, but you fill it beautifully with small clothes, patient chess-pieces, fantastic thoughts... Thirsty today for tomato-cappuccino and hungry tomorrow for fish-feets you feel. Three marzipan-goblins per month we'll give as bonus.






= ännu några Historie-episoder gjorda av Hundra Ord

0W0

Gammalt Hus Byggt av Samlad Modern Lyrik

Diktsamlingar som jag kommit i betydande kontakt med genom livet (inkl prosadikter).

Försöker placera in dem i mitt psykiska hus, dess 45 rumsliga aspekter, som symboliserar min upplevelse av resp. poesi/titel (åtm. såvitt tror mig minnas...)

Om inte annat låg dessa ofta på mitt nattduksbord eller i min ryggsäck - mer eller mindre lästa - i varje fall starkt vissa dikter ur.

Och som ni märker är sammanställingen av estetisk karaktär [ingen favoritlista] snarare än återspeglar varenda innehåll.

1. på Taket

DEN HALVFÄRDIGA HIMLEN

Tomas Tranströmer

 

 

2. Gårdsplanen

EN FABEL SKRIVEN PÅ STENAR

Marie Lundquist

 

3. Verandan /Farstubron

VID VÄRLDENS STRAND

Octavio Paz

 

4. Dörren in

DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER

Harry Martinson

 

 

5. Hallen

LÄNGS ETT OAVSLUTAT ÖGONBLICK

Eva Runefelt

 

6. Köket

HOS MORMOR

Folke Isaksson

 

 

7. Skafferiet

SAMLADE DIKTER av EDITH SÖDERGRAN

Edith Södergran

 

8. Matsalen

EN FÖRMIDDAG I SVERIGE

Lars Gutafsson

 

 

9. Toalett 1

ETT KOMMANDE ARBETE
Stig Larsson

 

 

10. Skrivbordet

MENINGEN

[kring Wittgenstein]

Thomas Tidholm

 

 

11. Skrubb 1

(Mörkrummet)

JONER

Katarina Frostenson

 

 

12. Badrummet
DYKARKLOCKA

Kristoffer Leandoer

 

 

13. KlädGarderoben

DEN LILA INSIDAN

Maria Vedin

 

14. Finsalongen

JAG KAMMAR MIG

Christophe Tarkos

 

15. inuti TV:n

POJKDOCKANS DIKTER

Eric Fylkeson

16. Vardagsrummet

MARIONETTERNA

Bo Bergman

 

17. Trappan ned

BRÅDDJUPT EKO

Johannes Edfelt

 

18. Källaren

STENAR

Lars Forssell

 

 

19. Pann/Maskinrummet

FRUSET GULD

Ulf Lundell

 

 

20. MusikStudion

TARANTULA

Bob Dylan

 

 

21. Skrubb 2

(för övrigt Bråte)

SOUVENIR

Lukas Moodysson

 

22. Gravkammaren

DIMMAN AV ALLT

Bruno K Öijer

 

 

Kan ha blandat ihop somliga volymer, så att någon annan titel borde stått angiven här istället. För att inte tala om sådana jag kommer att komma på snart...

Fokuserar urvalet genom att plocka med bara sådana utgivna under förra seklet (några i innevarande). Ingen poet får heller förekomma på flera ställen = blott ha med en samling här.

Förteckningen säger hursomhelst något om vilka poeter som mitt läsande haft närmast relationer till, under 90- samt 00-talet mest frekvent.

 

 

23. Toalett 2

OM NI HÖR ETT SKOTT...

Kristina Lugn

 

 

24. SpegelByrån

ILLUSIO

Christine Falkenland

 

25. Sängkammaren
FEBERFÖTTER

Maria Wine

 

 

26. Gästrummet

NÄRA ÖGAT

Wislawa Szymborska

 

 

27. Mobiltelefonen

NUFÖRTIDEN

Lina Ekdahl

 

28. Öppna Spisen /Skorstenen

PAKET TILL JORDEN

Sven Christer Swahn

 

29. Målarateljén

MED MÅNGA KULÖRTA LYKTOR

Nils Ferlin

 

 

30. Trappan upp igen

MR. SKYLIGHT

Ernst Brunner

 

31. Utsikten

ALTT BEROR PÅ VINGAR : DIKTER UR FÅGELSKÅDARENS ÅR

Niklas Törnlund

 

 

32. Vinden

I SLÄNDORS NÄRHET

Daniela Bjernbrandt

 

 

33. Dörren ut

DROTTNINGPORTEN

Pia Tafdrup

 

34. övre Balkongen

SÅ FORT JAG GÅR UT

Kerstin Norborg

 

 

35. nedre Terassen

RÖSTER FRÅN VATTUDALEN

Beppe Wolgers

36. Trä'gårn

FÖR TRÄDETS SKULL

Karin Boye

 

37. LekStugan
MEN HUR SMÅ POETER FINNS DET EGENTLIGEN

Eva-Stina Byggmästar

 

 

38. RedskapsBoden

DIKTER UTAN ORDNING

[eller vilken volym det nu var?]

Göran Sonnevi

 

 

39. Jordkällaren

TANKAR FRÅN ROTEN

Tage Danielsson

 

 

40. Utedasset /Toalett 3

DAMEN MED DE GULA KALSONGERNA

Anna Höglund

 

 

41. Tältet

SÅNG TILL INGENTING

Bengt Berg (inläsning)

 

42. Husvagnen

EFTER ATT HA TILLBRINGAT EN NATT BLAND HÄSTAR

Tua Forsström

 

 

43. CykelSkjulet

RETUR

Li Li

 

 

44. Häcken /Staketet

[THE WASTE LAND] DET ÖDE LANDET

T.S. Eliot

 

 

45. Utanför Tomten

[snarare prosa, om än oerhört poetisk]

I ETT ANNAT LAND

Mare Kandre

 

 

 

 

 

0W0