Myra +/- 0 : Drömde Såg Mig

kan ingalunda minnas mig ha drömt just på så vis förut

såg mig själv
inte mer än två-fyra år
åka med i familjens bil
fastän vi samtidigt stod
kvar här i garaget
sträckte jag mig förundrad fram
och försökte få en närmare glimt
av hur mitt ansikte
egentligen tedde sig


medan syrran nickade
att visst var det jag
med henne bredvid
trots att hon är
tre år yngre = knappt ens
kan ha varit född
vid detta tillfälle
kikade vi in mot bilkuddarna

som helt andra barn
satt vi verkligen där

omedvetna om oss


måste ha varit en video
trots att ingen sådan finns
från så tidigt i vårat liv
blott ifrån jag blivit tolv
emellertid mamma hördes
i bakgrunden bekräfta
scenens existens
genom just sin osynliga röst
konkret utan
minsta filosofi bakom

som pappa i förarsätet

säkert kunnat förklara bättre

hursomhelst fanns jag

både såsom filmsnutt

framtrollad eller ej
samt som händelse helt enkelt

hur jag tydligen hade
krockat lätt

med runda kinden mot

något annat i trafiken

och just skulle till sjukhus

fastän jag fortfarande
aldrig varit där akut

och inte heller nu

eller då

för vid fältet ett stenkast bort

klev vi ut mellan solstrålarna

återgav lilla syster

som jag knappt kunde skåda
läget inte särskilt
farligt alls

även om måhända stötens törn

kunde kasta ljus över

hur halvt galen jag blivit

eller ibland befarar

pratade vi skönt nog
och även videobarnen
vördnadsfullt med varandra
i alla tiders dimensioner

om hur himla små

vi var

och nu hörde vi oss gå bort

längs stilla solfältet

likt ett levande fotoalbum

till tonerna av någon signatur

bekant fast aldrig sedd

som avslutade drömmen

och vars ord hade med

evigheten och everything

i sig

igen


 




0W0