Duett # 13 : för Trumpet o Bastuba

(med gästspel efter var trettonde replik) ...nu får Trumpet inta den till synes trumpna, stängda rollen - förra gången spelade Trumpet den uppmuntrande, öppna rollen, utan sordin på sig då - medan nu framstår bastuban som den klart ljusare...

Trumpet : Det är fanimig fortfarande fredag den trettonde...

Bastuba : Hurdådå? Vi har ju en underskönt spirande april denna lördag!

Trumpet : Folk kommer uppenbarligen aldrig komma längre än till fredag den trettonde...

Bastuba : Hahaha, trots allt gick väl utflykten över förväntan igår?!

Trumpet : Mår rysligt dåligt över att ingen någonsin vill spela samma stycken som jag just...

Bastuba : Ni har en smula olika rytm.... men jag hörde dig ju byta toner rentav med den torra fagotten härom sistens!!

Trumpet : Dessutom har var och varannan jävel ställt sig precis där man skall passera...

Bastuba : Var är det som man vill gå någonstans?

Trumpet : Till och från hållplatsen naturligtvis! Längs de mest elementära stråken där folk trippar runt hela tiden...

Bastuba : Tänk om vi kunde bara stå i solen en timma, komplett stilla - vilken dröm!

Trumpet : Jamen, finns ju gott om sådana ställen, där du lugnt kan glänsa. Såvitt man hinner med bussen dit...

Bastuba : Min tunnelbanevagn går om tolv sekunder - skall du med upp till flöjtens utställning?!

Trumpet : Funkar tyvärr inte nu... Varför föreslog du aldrig det igår?!

Synthesizer : Solen irrar stilla fram mellan de sista, vinter-vindpinade molnen. Trots att det oftast är helt vanliga, inga besynnerliga bitar som Trumpet tycker bäst om, t.ex. Armstrong, Morricone eller Bee Gees... så lyckas ingen riktigt synka med hans steg genom systemet. Bastuba lyssnar bättre. Törhända hör ej Trumpet hur somliga likafullt anstränger sig att gilla honom?! April ler överseende bakom sin vildsint ödmjuka stolthet.

Bastuba : Ibland ser framtiden alltmer mörk ut, men minst lika ofta ljusare än någonsin!

Trumpet : Hälften står bara och skriker. Som om de vore hemma vid telefonen...

Bastuba : Känner mig hemma på torget här! Så varför låta oss påverkas av framtiden - när vi skapar den nu?!

Trumpet : Hälften bara står och tiger. Som om de aldrig skulle vilja prata med mig ens om jag frågade dem...

Bastuba : När försökte du prata med någon senast?

Trumpet : För tretton år sedan tog jag kontakt varje dygn titt som tätt...

Bastuba : Nå då så! Bara bra att människor står parkerade lite överallt?! Vore väl mer nonchalant om de lämnade dig totalt ensam på gatorna?!

Trumpet : Njä, vore fruktansvärt skönt! Räcker gott att möta dem vid somliga gathörn.

Bastuba : Vem väljer vilka gathörn det kommer röra sig om...?

Trumpet : Det gör alltid andra. Trots att jag har lagt massa omsorg på att tänka ut de tretton bästa mötespunkterna i hela staden...

Bastuba : Möjligen känner folk av att du söker kontrollera relationens potentiella vägar?!?

Trumpet : Tja, vilket de borde vara glada för i så fall!?! Men de bryr sig enbart om sin nästa tur - ingen väntar på min linje...

Bastuba : Varför inte nyttja någon mer familjär avgång?! Som ni spontant kunde hoppa på ihop...

Synthesizer : Trots all skjuts som Trumpet skulle kunna ge, som hans levnad egentligen brinner för att bibringa, så håller sig omvärlden konfundersam på sina kanter. Fastän flera personer inspireras av Trumpets klangvärld, tycker den kan vara intressant i förbifarten, så drar man sig för att verkligen ta en sådan virtuost formulerad tripp... Ingen hör hurpass trygga grunder Trumpet baserar sitt svajande torn på. Visserligen låter sig folk ledas med av annat, skulle utan att blinka lyssna på Bastuba hela helgen - månne just för att hans magkänsla ger sken av att ingalunda regissera dansstegen?!?





0W0