10 september 2014

mera smått omåttligt utmätta Rutor





Ruta # åtta [som spegel]




Ruta, du ruta på golvet där!

visa var världsgränsen glider här:

utanför mig eller innanför dig -

måhända en flygande matta?




Ruta, min ruta i luften här:

låt mig ej falla mot marken där!

nedanför oss eller ovanför dem??

Nu tar jag vem än gott kan sluta...








Ruta # fem [i flanell]




              stirrar han förlamad

              på hennes flanellblus

              som zoomar elden in

              just värsta rutan ikväll




              stryker hon förlorad

              sig mot hans samma

              skjorta som älskade

              döden dem drömskt








Ruta # sju [av choklad]

inräknas även som Asken den trettonde



ur kakans hus jag lysten bryter ut

en god bit mellan tänder stoppar in,

hon smälter sött sitt mörker om igen

i min smak skön som höstens första bett

får kakelplattor mjukna genom smuts

så lyxförpackat sexig sugs hon fram

med whiskeytryffeln ruvande längst in,

när sista slukats öppnar jag en ask







wWw

Inga kommentarer: