DrömExteriör nr 13
den morgonen när dimman täckte vartenda torn
anade jag aldrig vilken kyrka
vi skulle mötas vid, men din mobilsignal skar
likt svärd genom ljudlösheten
befann vi oss båda, uppenbarligen redan, på bästa berget
här där vi sjuhundra år tidigare hade sirat ut
varsin sida av portvalvet
minns jag förgyllda ikoner, i mörk sol bakom storstadens slöjor
och fortfarande har ingen skolkamrat lämnat in
sin rapport till Himlen, ej heller Helvetet
emedan allt vi vill är att få springa kvar
i detta mellantillstånd, måla mitten klar
innan vingarna måste dra oss närmare bort ifrån förväxlingen
wWw
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar