Resurs nr 1 : Lön(n)Lucka

Roligt när man hittar

hela trettiofem euro i

reserv-väskans extra fack

klurigt undanstoppade från

förra resan!!!

(eller förrförra??

likt en lucka av tid

mellan Lissabon och Nice

i snäll labyrint)

Det lönar sig

att överlista sig själv t.o.m.

kunde man tro...







0W0

Stubbe 1 : Rot

eller Rot 1 : Stubbe



under döden

en labyrint av rötter

binder gubben

vid sina fränders levnad

alltjämt jordblå

de klumpar samman saven

sjunker trygga

reminiscenser sakta

har huggts av






0W0

Ridån som inte längre var...?

Det var en gång en ridå

som varken gick upp

eller ned. Så

en vacker afton i augusti

på nervösa fötter

stod där mitt i

spiraltrappan, välrepeterad :

en liten apa

med ofantliga problem

bakom världens tyngsta tyg

och gick igenom

i huvudet sin föreställning :

Det var en gång en ridå

som varken gick upp

eller ned. Så

en smutsig gryning i september

på darrande armar

stod där mitt i

spiraltrappan, oförberedd :

en gammal apa

med små åkommor

bakom byns tunnaste tyg

och gled igenom

inför omvärlden sin föreställning :

Det var en gång en ridå

som ofta gick ned

liksom upp. Då

en halvklar dag i oktober

på coola öron

står här mitt i

spiraltrappan, lagom koncentrerad :

ett människobarn

likt en stark kanin

kär i en ärlig räv

framför metropolens trasigaste fond

och drar i sin

surreella speldosa

som publiken önskar

skulle lugnt fortgå

hela livet denna afton

en ton till

före spöktimman rusade in

eller ut.






inräknas även såsom Gardin nr 3

0W0

Sju Figurernas Rymdskepp : Preludium

inför första scenen i höstens pjäs



Det blir en gång i september 2031. Sju människoliknande figurer sitter i det nästan helt nedsläckta rymdskeppet. Utanför fönstergluggarna går ofantliga lindansare från himlakropp till himlakropp - ibland tillbaka. Resenärerna är samtliga sju i färd med att försöka lyssna uppmärksamt, ryser emellanåt till, eller somnar skönt in. Lindansarna tycks parallellt följa varsin av synthslingorna som spelas inuti kabinen. Några trådar är osynliga, andra liknar trasiga broar helt enkelt, somliga trappor som snurrar i galna spiraler. När musiken irrat färdigt för den här gången, och bara figurerna fortsätter andas, utspinner sig följande septolog :













0W0

Porto Promenade Part Two (a bit above)

fortsatta upptäckter från april

Lindanserskans Spindelträdda Återkomst

tillika den nionde i serien av fjärilar som uppenbarligen inte var färdig än




Längs din vidöppna labyrint

av välrepeterade linor hon spänt

genom innersta mod

helt utomhus av uppfördhet

följer mina glasögon lugnt

hennes hisnande steg...

gråter jag ifall du faller

rakt igenom filmmanus

fast vill ju ni skall testa takkanters gränser,

skamlöst vidröra stuprören

med dessa skrattande skospetsar

ni fladderlätt låter

vicka tungt

kring hennes franskaste strumpbyxor

utan nio liv

som om du kunde flyga

stiger vårt knäpptysta jubel

över de stängda kontorsskraporna

en afton i augusti

längs gnistrande kometsvans

nonchalerar artisten fräckt allas rädsla

för jordlös atmosfärväv

under spridda paraplyer

klättrar spindeln ned från tråd,

släpper sitt insektsbett

en tår av blod i taget

tills hela du

har återvänt i min famn

som ett nästan förlorat barn.







0W0

Cyklistens 8-faldiga Hjulvisa

min omförtrollade text till melodin Haderian Hadera = Flottarkärlek med Snoddas Nordgren, där ord och toner gjordes av Hugo Lindh




vers 1 : TREhjulingen


Jag var ung en gång för längesen
en trehjuling i färg
Varje lekkamrat så lyckligt for omkring

i minsta trapp, på största höghusgård
fanns nån jag känd' igen
ifrån sandlådan till längre bortåt berg

Tramperian Trampedal
Tramperian Trampedal
ifrån sandlådan till längre bortåt berg




vers 2 : TVÅhjulingen (eller ELhjulingen)


Jag är gammal snart i framtiden
en cykelburen man
Aldri' livet har han provat ens moped

Ty jag upptäckt att man alltid
liksom posten kommer fram
innan solen eller månen har gått ned

Tramperian Trampedal
Tramperian Trampedal
innan solen eller månen har gått ned

(och nu går det ännu snabbare med el)




vers 3 : ENhjulingen


Vilket konststycke att cykla på en enda vinglig rad!







vers 4 : STÅhjulingen


På din bräda stod du fullt beredd
och sparkade igång
medan styret höll dig tryggt uti sin hand

Varje skateboard syntes skrämmande
likt fria forsens fall
sprang du hellre på och av på torra land

Sparkerian sParkera
Sparkerian sParkera
medan styret höll dig tryggt uti sin hand

(sen kom Segway längs din strand med ny balans)




vers 5 : MOTORhjulingen


Man kan spela på rouletten
Man kan spela kort på häst
Men ni spinner på var katt likt hundars flock

Vart tog råttans fartvind vägen?
när som fladdermöss fått hjälm
medan öronen drog tanken ur sitt lock

Rullerian Rock'n'Roll
Rullerian Rock'n'Roll
mens ni spinner på var katt likt hundars flock




vers 6 : DUBBELhjulingen (TANDEM)


Dem som länge trampat ensamma
må tillstå då och då
huru vilja även cyklar hava sex

Mellan svullna hjulen utväxlas ju
både ram och kram
i förlängd form dessa sadlar sammanväxt

Tramperittan Trampenice
Tramperittan Trampenice
i förlängd form dessa sadlar sammanväxt




vers 7 : ÅTTAhjulingen


Vi har snörat dina rullskridskor
som snurrar genom stan
över kullerstenar bort mot kvarnhjuls bäck

Där bland gärdsgårdsgrind och diskho
får du stopp på disco-skor
före trollen lagt din pokemon i säck

R&B 'n' Rollerblades
R&B 'n' Rollerblades
över kullerstenar bort mot kvarnhjuls bäck




vers 8 : SJUhjulingen


Jag ska cykla genom rymderna
och finna ny planet
utav fyrhjulingar ingalunda full

Månne möts vi där runt hörnet
vid dess glorias pyramid
medan kedjan går i mål för vägens skull

Tramperian Trampedal
Tramperian Trampedal
medan kedjan går i mål för vägens skull








0W0

Byssan Lull ala Tripp Trapp Trull

Här har jag transformerat, på skoj och allvar, Evert Taubes text till den traditionella sjömanssången eller folkliga fiskevisan. Lägger ibland till ytterligare en stavelse för "ki-itt-el-en" som jag hört vissa tralla.



Tripp trapp trull
sprang professorn ur mull
Där styr nya skepp upp i rymden

Tripp trapp trull
sprang professorn ur mull
Där styr nya skepp upp i rymden

Det ena hoppas liv
Det andra tror på död
Det tredje lär sig äventyr älska



Hård kastrull
kokar brysselkål för fullt
Här puttrar kring EU sju haven

Hård kastrull
kokar brysselkål för fullt
Här puttrar kring EU sju haven

Nu utträder en britt
Fransyskan stannar kvar
En tredje väntar krig i Turkiet



Tag vårt guld,
fyll din kista med skuld!
Här klirrar tre kronor i min plånbok

Tag vårt guld,
fyll din kista med skuld!
Här klirrar tre kronor i min plånbok

Den ena nedsjönk blå
Den andra uppsteg gul
Alltjämt ligger Kronblom på sitt sofflock



Schack chock matt,
kittla konungen till skratt!
Där hoppar tre hästar längs brädet

Schack chock matt,
kittla konungen till skratt!
Där hoppar tre hästar längs brädet

Den ena spelar vit
Den andra spelar svart
Den tredje är så grå så han gråter



Handen full
skall slå käglor omkull
Där rullar tre bowlingklot på banan

Handen full
skall slå käglor omkull
Där rullar tre bowlingklot på banan

Det ena går rakt på
Det andra alltför snett
Det tredje träffar rätt, men blir diskad



Byst och hull
svämmar över av bull
Så knådas ett sommarmoln om hösten

Byst och hull
svämmar över av bull
Så knådas ett sommarmoln om hösten

Det ena visar regn
Det andra döljer sol
Det tredje njuter variationen



0W0

Gräfsnäs Tågräls samt Slottsruin

Andas in Bok Andas ut Boll

SKUR nr 2

medan nedvräkande oräkneliga droppar

knackar på verandans tak

och spikar sitt regn

i mysigaste augusti

då sitter du skuldlöst oberörd

djupt engagerad i en knastertorr bok

hyllplansfylld av sällan framkomna skepp

längs svarta kometer

genom gula hål

återrunnen

så förunderligt längesen jag läste

en hel historia mellan pärmar (utanför skärmen)

där en minut tycks

som miljoner

märker du hur mörknande

strålar alltjämt smeker

balkar i bästa fall långt ifrån murknade

håller din veranda

min syresatta spänning

alltmer avspänd

ty i tjugo dagar kände jag att en dryg minut

var gränsen för hur länge

man kan hålla

andan

men så med ens

har jag kommit upp i dina två

minuter utan ny luft

tills släpper skönt

på klädnypande kontrollen

och dyker stolt genom vår trädgård

likt delfinen i

ditt upptorkande liv

plockar jag in de sista bären

och allra första bollen

som jag lekte med som gammal astronaut







0W0

SKUR nr 1 : ur Bröst igenom Andedräkt

Hur genomblöt kan du bli

i torraste stenstäpp

på sju sköljda sekunder

vrids mitt ur

från överösande solstrimmor

till plötslig spöktimma

rädd för hårda moln

släpper klibb-krabban sitt grepp om luften

medan andedräkten faller

som om livet var förbi

gömmer vi

oss under klippans åskknallar

behöver din böljande behå

byta håll likt timglas

tillfälligt färdighällt





0W0

Utsikter från Skansen Kronan

ur Länges nattbok : Spader Spöke med Stråk av Klarinetter

Hallå, Länge!

inatt känns rymden

ännu mer ändlös

trots att döden har knackat på

halva raden av bokryggar

med ny symbolik i

spelar du gamla kvartetter på radion

knappt ens åtskillda av

någons röst bara

en evinnerligt värmande dialekt

medicinalt meditativ

plockar bland kravatterna

och övergår till Taube

arbetande som du

på sina redan fullbordade skepp

med nästa spiralkomet

från Hagas glömda gränder

finner du min kamera dold i rutig musik

där klockan slog tolv

noll noll ess

hos vår gode minutmakare

drog stråken igång dess stroke

tog trappan igen sin törn

över hisnande grävskopor ned

mot din borgbjörn

gör han upp med spader spöke

om lagom hjärtslag

för mångubbens maskin

beräknar magnetremsan vår berättelse

hemskt längesen det var som

sommaren avbröts

genom sepiatonade scensekvenser

träder du ut ur sjukhuskorridorerna

mot en obekant labyrint

byggd av dessa

välkändaste element





0W0

Gardin nr 10 : molnig ingalunda länge till

Ligger tungt i sin säng

och ligger lätt i sin säng

försvinner snart längs vägglisterna upp

genom molngubbarna mot

roligare tider igen, vänder

dina ögonbryn dessa seriösa

notblad fyllda med soliga

sonater sällan utspridda

från fordom starka axlar, faller som snö i augusti

längsta sekunderna

lägger sig mellan folkets tak

och folkets tak, tills stugknutarna trätts loss

ur andedräktens trassel

där han håller balansen

lika tidigt som sent

på steniga jordens vingburna vågskålar

byggde du vår enkla labyrint







0W0

syntRes nr 2 : Gula Gator i Gult Hotell

Tre helt skilda TTT-texter som äntligen funnit varandra : en sagostad från maj -10 + ett drömhotell från maj -14 + en reseepisod från maj -12 (i viss mån avskalade, mixade novelldelar)






Vi kom till en stad där allt var gult. Husen var gula, gardinerna var gula, dörrknopparna likaså. Alla cyklar gick i gult; det var det lag på. Solen syntes inte bland allt det gula, men vi kände hur den fanns överallt.

De som bodde här sades kunna se skillnad på gult och gult. Nätterna var naturligtvis gula de med, för ingen hade lyckats stänga av solen, aldrig stoppa den från att lysa.

Vi hade sedermera upptäckt små olikheter mellan mörkare portar till katedraler och ljusare entréer till teatrar. Likafullt bestod vårt alltigenom bestående intryck i GULT. Giallo och Giulietta plingade på ringklockorna så att det blixtrade till i våra skallar, som fylldes av ännu fler gula nyanser.

Vårt uppdrag bestod i att införa någonting utöver det gula. Först försökte vi finna de ansvariga för allt gult, men mer och mer insåg vi hur gult låg i kulturens natur. Människornas hud skvallrade visserligen om att rosa var den egentligare färgen, och somliga ville visa mer än andra av sina rosa resurser.

I den här staden hade man inga kontor inhysta i rum, nej, alla arbetade ute på balkongerna. Somliga cyklade omkring några minuter per natt och fyllde i gul färg där det möjligtvis saknades. Till synes satt dessa snart åter och skrev gula siffror i gula anteckningsblock.

Vad som sedermera skedde var att hela kontorsbyggnaden började röra på sig. I dess grottlika inre lossnade alltmer rosa murbruk. Nu mullrade allting som ur en vulkan - eller som i en raket...? Vi såg hur mansfigurerna fällde upp hörsnäckor inklusive mikrofoner ur sina gula dräkter.

Gudmar o Gunilla ville att vi följde samma bana, ty om det här var ett rymdskepp fick vi inte missa de bästa platserna. Solveig o Sixten stretade emot, de längtade upp till staden för att fortsätta äta potatis i lugnan ro.





*            *            *



Som en hel flygplats visade det sig vara - det största hotell som vi någonsin skulle checka in på! Vi fick varsin dörr lika ofantligt viktig som en offentlig gate. Dess korridor ledde till en trappa som ledde direkt ut på landningsbanan. Åtminstone mitt rum bestod av några gulstreckade markeringar på asfalten. Trots att man kunde se en bra bit förbi strecken - ingen aning hade jag om hur de andras rum var beskaffade. Kanhända hade de fått varsitt flygplan att gå ombord på...?


Med viss tvekan placerade jag mitt handbaggage innanför närmsta linje framför fötterna. Då satte en helt annan linje snett bakom mig igång att blinka!! Uppenbarligen var det min resekamrat Marita som försökte kommunicera. Av sättet hon blinkade på tyckte jag mig kunna uttolka hur hennes rum var inhyst i själva ledningstornet. Och att hon redan börjat utbilda sig till flygvärdinna! Marita ville hjälpa mig att återfå min större resväska, den som borde befinna sig i flygplanet till Malaga, som skulle lyfta inom en kvart. Skulle vi då aldrig själva följa med?! Ställde mig vid ett nytt streck - för att låtsas spana efter det aktuella planet. Nejdå, vi måste ju lära oss först hur det här hotellet egentligen funkade.


När personalen började rulla bort min trappa, trodde jag det var försent att byta rum. Däremot var det fortfarande fullt möjligt att gå igenom säkerhetskontrollen, som vi tydligen inte alls hade missat. Kontrollen gick till så att man skickade ett sms med samtliga uppgifter om vad man hade på sig. Ifall hotellet fann något som man absolut inte borde ha på sig, så kom en liten truck och hämtade snällt det otillåtna. Jag hade fått gate nr 43, och just där var det förbjudet att medföra granatäppel-juice. Nu kunde jag andas ut - hade ju varit på vippen att införskaffa en sådan flaska i hotellets skattefria shop. Skönt att veta att Marita hade tagit hand om den ekologiska dyrgripen för sin del, hon som tilldelats gate nr 34.


Så hörde jag motorerna slås på - spann allt starkare för varje batteriladdare som jag fiskade upp ur mitt handbaggage. Kände mig inte det minsta rädd, men ändå väldigt spänd, som om någon skulle fråga mig något. Till sist lyfte hela min kropp som på vingar, och slungades sakta upp mot gate-korridoren igen. Var jag på väg tillbaka eller framåt?? Mest förvånad kände jag mig över att man hunnit hänga tavlor längs hela dragspelsbälgen som utgjorde denna korridor. På en av tavlorna skymtade mormors ansikte, men blandades snabbt ut med farmors, morfars och farfars ansikten. Tavlan följde med mig, men ansiktet växlade så fort mellan alla fyra så att jag blev alldeles yr i hela minnet.




*            *            *




Det var en buss som just hade lämnat franska rivieran, på väg in i de italienska alperna. Då dök han upp i högtalarna : Elton John! Det hade redan hunnit bli så himla längesen du hörde hans toner, Elov, att du blev helt överväldigad. Glad i någons gamla glasögon växte varenda krypta på nytt. Tunnlarna fylldes med sol. Framtiden tycktes åter vara det bästa som kunde hända, emedan den innehöll så många välbekanta element. Höjden av djupaste melankoli var det. Vad kunde Evert Taube eller Gösta Linderholm svara på detta?! Visserligen visste du att Elton hade minst ett hus nära Nice. Och staden som ni precis åkt ifrån var mycket riktigt väldigt nice. Men musiken blev som att färdas i rymdraket. Bussen behöll sin enorma trygghet, bara det att den började lyfta.


Gott nytt liv, Elov?! Det är ännu oklart vad du dog av. Vi gör noggranna undersökningar, följer till synes skilda spår som leder in och ut ur din död. Den har lokaliserats till södra Frankrike, förmodligen närmare Marseille till, med en efterhängsen provencalsk doft i spåren. Där kan ha varit en madame inblandad, men i så fall som katalysator, ingen mörderska. Den stora bruna resväskan som du hann packa ett par hundra gånger före du dog, den har vi strax packat upp samtliga gånger. Analysen visar att somliga saker återkommer jämt. Det rör sig framför allt om chokladkakor, kravatter, anteckningsböcker med öronvaxpärmar, inspelade stycken, total avsaknad av ost, dussinvis med näsdukar, tarotkort, filmstjärnor, extra batterier till kameran etc etc. Det här handlar enbart om din egen inställning, Elov. Ville du levt vidare så kunde du ha gjort det.


Hur många ögon finns det? Lika många som varandra? Hur skall vi någonsin hinna ta emot allt sken som vi sänder ut? Ofta har det ordnats på så vis att vissa får arbeta heltid med att lysa. De blir ett slags guider genom gudomliga gränder, belyser sånt som vi alla möter längs vägen. Vi nickar knappt ens tillbaka, fast förväntar oss personlig uppmärksamhet och den mest sakkunniga fantasi. Hurpass kriminell kan man egentligen bli om man bara sitter och skriver sagor för vuxna barn? Hur många bilder på Brigitte Bardot kan offentligt klistras upp längs de gränder där hon själv håller hus? Före upplysningstiden körde man inga rullande R i de skånska bygderna. Efter varje revolution har någon ny drog nyttjats som medicin mot det forna drogberoendet. Gränser bildas och förgås, trender glänser och förbrinner, blott den särskiljande strålen består.









0W0

Fjärilen den sista : Till Nice

längs dina änglars strandpromenad

svävar sorgdränkta fladdermöss

inatt under en sjuk sol

sänder man ut sina outsinliga ekolod

tar pulsen på liv och död

hittar hisnande historiska prång emellan

mitt tvivel och tilltro

där tennisbollar måste passera

trots tillfälligt bakslag

ditt hårdast spända nät någonsin

för överfullt för att fisk ska komma in

för ödsligt för solkatten att ta sig ut

fastnar jag i framtida minnen

ohyggligt avstängda sommardagar

skola åter badglada vakna

ty dina gränder äro förevigt färglagda

med gyllene rosa och guldstänkt akvamarin

i mjukaste magnetism

som om vore någons tröst

har även mumintrollen besökt Rivieran

mer eller mindre retroaktivt






0W0

Ohyggligt Hisnande Nice!?!

Intressant att den så kallade "Attacken" redan fått sin wikipedia-artikel - författad i imperfekt som om det var en gång...  

Ett par nätter efter jag omvärderat mina resplaner och beställt en lättare tur till Rivierans huvudstad, så får folk möta senaste vansinnesdådet just där!! Nåhåja, då sker väl nästa tragik någon helt annanstans?

Sista augusti är inte nu. Undvek dessutom en annan tripp bl.a för att där skulle bli fem timmars väntetid på Bryssels flygplats - fast det dröjer säkert eviga tider tills den på nytt blir bombarderad el dyl.... (Bilder från fyra år sen)

0W0