Torpadammen + Pennygången
historier o reflektioner utifrån mina drömmar, foton, alltings poesi o filmer [stories n reflections inspired by my dreams, photos, world's poetry n movies]
för mig baserat på inre återglimtar från andra halvan av 80-talet, om än de stafettskrivna fabeldjuren må ha en annan tidshorisont :
God påsk på dig, Rävin, gamle lekkamrat!! Kan förstå ifall du blir hemskt förvånad, över att få sånt häringa brev. Och från ingen mindre än mig, Ekorrun! Livets alla intryck rusar fortfarande kring min svans.... skulle behöva respons på vilka som är verkliga eller drömda, inklistrade eller utklippta..?
Minns du när vi var lagom små ungar, hur vi skuttade runt i halva skogen?! Bävurn var med på bravaderna ibland. Älgän höll vakt. Plockade skrot gjorde vi och jagade skuggor. Långa eftermiddagar om vårarna främst - när de körde såväl jazz som synth i rocken och nästa frukost låg en oändlig bit bort.
Numera känns vilken kväll somhelst kylig och folktom. T.o.m. på påskafton sitter många djur hemma och ugglar i sina gryt, eller väljer andra himlakroppar att spela beachvolley på.. Alla grävskopor står fastfrusna. Somliga spränger industrilokaler eller bränner hela skolbyggnader snarare än biblar och häxor, så man får lukta sig extra för vart man sätter sina spår..
Jag vill trycka PAUS på
videobandspelaren, men Record-funktionen går icke längre att stoppa....
eftersom maskinerna är bortkastade. Knappt ens i något bland de tusen
små dataspelen funkar det att följa samma gångar längre - alla gamla
labyrinter leder till en helt okänd labyrint.
Det här är alltför komplext levande för att rymmas i varken ett sms eller telegram. Radomir, om du saknar personlig brevbox, hoppas jag mina rader likafullt kommer fram via Haran?!
Har förstått att ni har'e bra ihop, hur Kristina har fött en hel skara ungar till världen. Raskt liv! säger jag som ingen har. Tyckte mig skymta ett par av era raror häromdagen, när jag tog en promenad längs gränsen till Nya Skogen. Hur är det ärligt talat att bo däruppe..?
Förväntar mig inget svar från din tass, såvitt nu blyertspennstumpen ens kan vässas och radergummit icke spruckit i tusen bitar. Ej heller att din hustru ska hinna vidarebefordra några repliker.. Alltid redo var du hursomhelst att komma med överraskande kommentarer, och smått mästerlig på att rita figurer - så sådant ser jag också fram emot igen.
Rävin
min vän, har fortfarande en smula svårt att förstå varför du/ni lämnade
Gamla Skogen för gott. Var det en bara naturlig del av karriären eller
kånkade vi omkring på såpass tröttsamma perspektiv..?
Ugglon brukade ju skruva in program på sin television, grejer som var populära i Gamla Sverige. Vi tjuvkikade bakom grenverket på en himla massa program, torra torsdagar blandade med fräcka fredagar, närgångna reportage om våra släktingar eller fjärran problem, alltifrån Razzel med inköpta guldgruvor till Tårtan där råttliknande människor försökte sig på bageriets konster.
Bästa kamrat Radomir, som du sällan kallades då.. För oss hette du Rikard ett år, och Fredrik i närmare tre månader, en annan dag Rolf. Förmodligen var du sällan så noga för egen del - men jag hyser respekt för om dina versioner till äventyrs var helt andra?! I gengäld fattade ni nog aldrig riktigt vem jag är..? Har alltid förknippat dig med komedier och galna experiment - fastän din tillvaro visserligen må vara ett vanligt, seriöst drama..?
Nåjo, nog har man träffat en eller annan hara i sina dar, men med begränsat gensvar. Där har sällan blivit mer än ett par game badminton eller diktläsning över en gemensam sallad. Inte ens någon bävur eller rådja har stannat kvar. Ekorror kan förstås vara skönt hemtama med kompatibla svansar i längden, men de samlar på allt möjligt utom på mig - trots att jag samlar på dem.
Saknar våran vänskap, helt enkelt. Även om den
knappast går att återskapa på samma vis.. så hoppas jag vissa tillfällen
som dessa påskdagar : Att få skutta vid din sida igen, om än i maklig
takt... och plocka ut nytt skrot, inifrån valda vilda buskage.
Ekorrun, Sakarias
ZYZ
Kvar här jag svävar på PåskPlanét fjärran
från eran jord, närmast drunknar bland fjädrar
Bottenlöst bolster hållt lugn profét skärrad
vars kors roterar : Retur till djur, trädbarr
Sagan kör på, som om fåglar drar kärran
ut ur vår tvättmaskin, vingarna vädrar
skrothögar av Jan Lööf : KioskKomét spärrad
Skruvar skratt, dämmer upp... Bävurn får brädknarr
Helgen har anlänt att bära hem Herran
Flygfärdig kärring ger kvastkurs åt tjädrar
längs tolv ovala hörn : galet kläckt är rad
Hönön tar städrock på - Ugglon gör klädnarr
återinträdande i stafettskriven påskkalender
påmind om fantasifullt Snugglesque rymdfärd
vari Utturn hade blivit Undulaturn
bollar jag med ägg ur bl.a. denna djupa lucka :
https://www.poeter.se/Las+Text?textId=1752551
ZYZ
besvarar & söker svar genom spin-off på gammal stafettskriven påskkalender
inräknas även såsom andra avsnittet i fjärde säsongen
av FiskarDeckarTrion, en meta-dokusoppa.
Hallojsan, Haran! Ragnar Harr här, ända bortifrån Öknen! Hörde talas om dina påskbrev på radion. Passar på att sända en hälsning i retur. Här sitter jag på en kamel och försöker fiska. Fruktansvärt långt ifrån dina sagolika skogstrakter!?!
Nåjo, du känner kanske ingalunda till min existens ens? Jag ingår i FiskarDeckarTrion, fast mina kompanjoner är kvar hemma i Hälsingland och dylika norrmarker. Nu sitter jag ensam i Gobi och spårar fisk. Det blir lätt oerhört ödsligt. Så kände behov att slänga ut en tråd... mens du likafullt söker allmäna besvaranden. Vet att du såsom varandes hare är lyckligt gift med en räv. Hur svårt var det att få era stigar att korsas?
Närmare bestämt heter du alltså Kristina, har jag snappat upp. Är du händelsevis bekant med Karolina Karp? Den kärringen ska föreställa en skarp kriminalreporter, samt är medlem i en annan sorts fiskardeckartrio med två lite rarare kvinnor vid sin sida. Det var K.K. som rapporterade om ditt mysiga pysslande med kollektiva brev i dessa tider.
Vi brukar mest bara bry oss om vad som sker i sjöarna och diverse forsar (eller ej sker). Emellertid gräs och buskar, bark och mossa, förefaller mig nu som rena djungeln av fuktigaste liv - jo, i jämförelse med all denna sanslöst uttorkade sand. I nästa andetag vill jag också säga : Har den äran på påskhögtiden, lilla hara där!! Hoppas solen skiner över er ännu gulare men mildare än här?! önskar Bäste Herr Harr.
p.s. Vågar nog dessutom avslöja huru FiskarDeckarTrion medverkat i dokusåpan som din ugglevän Hans-Hugo nyss satt och spanade in. H.H. tyckte tydligen där hände hemska grejer och gick alltför vilt till. Fastän vi är människor snarare än djur - eller just därför? Jag råkade läsa Ugglons kommentar i forumet där våra tittare presenterar vad de nappat på.. Sedan la jag ihop ett plus tre, och fann inget aprilskämt alls i det faktum att ugglan Häggren umgås i dina kretsar.
Haharu, det är helt lugnt, jag skriver ingalunda för att utreda dina motiv på något vis - tycker bara det var roligt med Ugglons uppskrämda synpunkter... H.H. har ju hursomhaver en ofantlig bit kvar till Utturns kritiska inlägg. Den muttrande uttern vill stänga ned hela programet som vi förekommer i, och därtill beröva oss fiskelicensen. Tursamt nog förmår ingen göra något sådant från erat universum (utan skulle kräva att K.K. öppnade fler portar till eran sagovärld först....)
Oavhängigt hela historien, hoppas jag vi kan bli brevvänner i varje fall?!? Mina hederliga kumpaner hälsar också på distans, dvs Arvid Id och Jarmo Gärs. Fast jag har ännu ej hunnit berätta för dem vem Haran är - så det kan ju mycket väl hända att de bara gapar och tiger. Jisses, nu nappar det trots allt någon varelse här!?! Måste sluta skriva.
ZYZ
Dröm nyss, eller snarare ett tillstånd som löpte över flera drömscener /flera snoozanden.... inräknas även såsom Rondell #24
Samhället
hade delat upp verkligheten i olika långa tidszoner. Dessa träddes
automatiskt på ens kropp eller av ens kropp. Likt tunna men
ogenomträngliga kokonger, längs genomskinliga tunnlar...
När man åkte med lokaltrafiken så funkade tidszonerna ungefär som munskydd, tänkta att hålla smitta isolerad. Somliga varade bara fem minuter medan andra var någon timme långa. Om bussen ej hann fram före ens iklädda intervall var slut, så fick man omedelbart kliva av.
Ingen tidszon lät sig förlängas medan man var inne i den. Bytet måste ske utanför, företrädesvis på gatan. Hade man tur behövde man aldrig byta den här soliga dagen - hade man otur dröjde det en evighet tills nästa scen startade.
Samtidigt visade
varje aktuell tidszon ett sorts videoklipp i ens huvud, som verkade
motsvara tillvaron man for igenom. Mao ingen skärm man tittade på -
snarare en kollektiv matris av skilda fält.... Möjligtvis var det en
själv som blev iakttagen av samhället på inställd kanal.
Det tycktes både mig och min gamla släkting fruktansvärt svårt att synka lämplig reserutt med lämpligt tidsintervall, för att inte tala om lämplig video. Man kunde ju icke kontrollera vilken tidszon som träddes på ens kropp. Åtminstone hade vi ingalunda kommit på något tillvägagångssätt.
ZYZ
återkopplande spin-off på gammal kalender stafettskriven :
Ho ho, skära hara, så bra du har!?!
Knappt orkar nu motsvara skön sonett
Här på skogens TV jag döden sett
Vart ägg snart är proppfyllt av forna dar
Hur vändkorset än skiljer par från par
...må blott fyra dygn oss passera snett....
Med jordtyngda vingar sig mössen klätt
Djupt in i mitt träd troget pärlor spar
Hu, huttrar alltunder Uranus ljus!
Vem sänt gul varm stråle som galet flyr?
Hör skuggorna snurrar där klarhet smög...
Får hoppas ni funnit ett hyggligt hus?!
Din rävfamilj önskas lugnt äventyr!!
Jag drömde hur vild vårens saga flög....
Hans-Hugo Häggren, historiens överinseende
på palmsöndagen, sju år efter det begav sig
ZYZ
mao Sveriges kanske både roligaste och mest lärorika podd inom ämnen som TV-historia osv. Snedtänkt görs ju av kulturnörden Kalle Lind, i samverkan med gästexperter.
Bland de cirka trehundra avsnitten sända via SR från 2014 fram tills nu, kan jag mycket väl ha hört en tredjedel. Varav somliga jag återkommit till flera varv - och hyser alltjämt hopp om att beta av allihop... Samtliga program ligger lyssningsbara på t.ex. SR:s egen sida. (Favoritlistan kan komma att uppdateras strax efter en och annan repetition)
1
OM TEVEVINJETTER
även kallade signaturmelodier
sändes juni 2018
med gäst Sara Ödmark
2
OM OLSSON I SVENSK HUMOR
dvs hur ofta namnet Olsson förekommer på komiska figurer
sändes januari 2021
med gäst Niklas Kvarnbo Jönsson
3
OM ANITA LINDBLOM
sändes november 2020
med gäster Systrarna Lockwall
4
OM ABBA PRE-ABBA
sändes maj 2016
med gäst Fredrik Lindström
5
OM MANUSFÖRFATTARE
sändes mars 2018
med gäst Cilla Jackert
6
OM SEX I LITTERATUR
sändes januari 2017
med gäst Jenny Jägerfeld
7
OM PETER HIMMELSTRAND
sändes april 2020
med gäst Fredrik af Trampe
8
OM RIMMET
sändes maj 2019
med gäst Lotta Olsson
9
OM BLANDBAND
även kallade mixkassetter
sändes maj 2015
med gäst Ina Lundström
10
OM BUSRINGNINGAR
sändes april 2017
med gäst Olle Palmlöf
11
OM SUBKULTUREN SCIENCE-FICTION
sändes april 2020
med gäst David Nessle
12
OM GUSTAF FRÖDING
sändes mars 2019
med gäst Malin Biller
13
KLURIGA GUBBAR OCH FÅNIGA TYPER
sändes januari 2015
med gäst Sanna Persson-Halàpi
14
OM JÖNSSONLIGAN
sändes juni 2016
med gäst Josefinito Johansson
15
OM JAN LÖÖF
sändes juni 2016
med gäst Ika Johannesson
16
OM SERIETIDNINGSREKLAM
sändes februari 2018
med gäst Jimmy Wilhelmsson
17
OM FLASHBACK FORUM
sändes april 2015
med gäster Valle Westesson & Kringlan K Svensson
18
OM BERGMANS OFULLBORDADE
sändes oktober 2017
med gäst Jan Holmberg
19
OM SUBKULTUREN HÄLSINGLAND
sändes maj 2018
med gäst Brita Björs
eller valfritt bland övriga "subkultur"-avsnitt om svenska städer och landskap
20
OM DRAGSPELET
sändes juni 2019
med gäst David Nessle
21
OM COUNTRY PÅ SVENSKA
sändes november 2017
med gäst Ina Lundström
ett par goda Bonusar för annan säsong :
OM JULLÅTARNA SOM GLÖMTS BORT
sändes december 2015
med gäst Anna-Lena Lodenius
OM TEVEKALENDRAR
dvs SVT:s adventskalendrar, sedermera kallade julkalendrar
sändes december 2018
med gäst Caroline Cabot
ZYZ
Hade ingen aning att det kan lägga sig snÖtäcke i Öknen 😲åtminstone i Gobi, vari de vilda kamelerna äter snön för å få vätska 😱 (enligt BBC som for runt en månad innan kamelflocken lät sig filmas närmare) där snabbt växlar mellan +50 och -40.
Jag hade heller inga hål i tänderna alls nu 😃 inget som behövde åtgärdas.. - javisst, tog av mig munskyddet under själva kollen 😜 Nästa besök om två år!! - må det vara folktandvården som blivit mindre ambitiös eller jag som äntligen kan njuta frukterna av bättre borstning?!? ty käkar tusenfalt mer marsipanig choklad än sandig snö 🤣
ZYZ
Ännu en Historia gjord av Hundra Ord.
Här en mättad liten lägesbeskrivning, i vad som
inleder fjärde säsongen av FiskarDeckarTrion.
Kan man möjligtvis fiska i öknen??? hade Ragnar Harr undrat hela livet. Nu satt gubben äntligen på en kamratlig kamel, med metreven djupt i sand. Den mest gynnsamma sanddynen hoppades Harr ha valt, tillika skönaste sittdynan. Komplett stilla stod trotjänaren, medan storfiskaren ingalunda lyckades hålla metspöet fokuserat. Alltför febervibrerande att behålla galonhatten på - än outhärdligare utan!! Närmaste trekvarten nappade ingen fisk, inte ens dold skorpion. Kvällen dock var ung, jomenvisst, nattetid sades livet vakna här. Fyrtiofem grader förmodades hettan sjunka - kunde bli snö... Knappast Sahara hade resebyrån fixat- snarare Atacma eller Gobi?? Ökenräven stod redan och iakttog norrlänningen mellan pucklarna.
ZYZ
inräknas såsom Gräns #31
Styr in på återvändsgatan där bara nummer 3 har tidningen. Ännu en gång ligger där i främre cykelkorgen exakt tre exemplar, just här!!! Brukar ha uppbunkrat mellan två till trettio tidningar, sällan bara tre.
Oavsett i vilken ordning jag tar alla gatorna, oavsett hur ofta jag fyller på därframme och oavsett många tidningar som återstår, så noterar jag trenne vid 3:an. Känns magiskt! Även om det skulle rymmas inom alla sannolikheters ramar...?
Senast förstärktes min förundransfullhet av att "...tre..." samtidigt nämndes i podden jag lyssnade på. Liknande sammanträffanden kommer väl att ske många gånger i livet [i synnerhet som de flesta gator innehåller ett hus nr 3 och de flesta program kommer att nämna något med tre]. Det märkliga är kanske snarare att jag lägger energi på att lägga märke till förhållandet?!?
Tja, min hjärna gör iofs mer än så... Om där är framlagda sju tidningar, varav tre vikta åt höger och fyra vikta åt vänster, och mina fingrar naturligtvis fiskar upp den "i mitten" - så förtjusas jag i samma andetag över hur 3+3 återstår vid 3:an, fastän antalet snarast bör formuleras såsom varandes sex.
Vid ett hus nummer 42 brukar antingen fyra eller två tidningar återstå, sällan tre. Möjligen hinner jag omedvetet förbereda för att detta förhållande skall råda då?? Eller som sagt så ser man de symmetrier man vill se, och blundar för resten av alla fall...?
Emellertid misstänker jag att tre-tendensen kan ha med katten att göra. Ty den ligger ibland där på deras stentrappa, och stirrar på min uppenbarelse. Som genom sitt tredje öga eller från ett magiskt plan...! Kanske har själva platsen något kraftfält - varigenom skilda fenomen silas och tenderar inordnas i matrisen 3...?
Sådär trode jag oftare förr i tiden - eller försökte åtminstone tro. Ingen slump fanns, ansåg jag. Nuförtiden inser jag att världens oändliga variationsrikedom kommer att frammana även de vackraste exempel titt som tätt.
Mönstren tycks mig mindre särskilda nu, mer allmänna - om än jag drar mig för att kalla dem slump. Varje system är trots allt byggt av regelverk som inkluderar påverkande faktorer - inget kan bli precis hursomhelst, lika lite som totalt förutbestämt.
ZYZ
en smula solsken från sjuttitalet
silat genom sorglig gardin
samlar nytt damm och
sveper in över morgonens mattkanter,
sätter fingret på hela mitt liv
likt din uteblivna medverkan
i världens skönaste våning
möblerad med choklad
....ännu en hård bit kvar
att bestiga våra mjuka hyllplan,
plocka gladaste rum
ur djupaste album
som måste rymma något personligt
typ småkryp av äkta trä
alternativt kött av godis
för att fritt kunna mata oss
med allmän megalomani...
precis som här en återfunnen smutsfläck
från femtitalet glänser till
framåt nittitalet när någon
isolerad liten herre
tar form bakom mina glasögon
som säger sig lyssna på :
allt mellan dig och
grannar vi nästan
inte längre känner
...medan raska fiskar i trappor
har förfulat det finaste?
eller förfinat det fulaste?
tills avgrunden gapar
mer öppen än
våra dörrar lagda ned som en bro
ihopfogade trots alla
skavanker håller
mina fötter ett gott tag
om ditt hisnande hår....
som fortfarande förväntar
sig att fånga en skiftande
doft av igår
parallellt en beskrivning av "andra huset i fiskarna"
ZYZ
oftast belyssnade under jobbet utomhus i tusen sorters hårda väderlekar
39
min version av poeternas andra övning i Antiteser, motstridiga intryck längs utfärd :
Trenne rådjur mitt i snöstorm
har parkerat sig på oplogad bilväg
som om föda fanns där - ingen död än
(allra minst hararna hörsammar faran)
Ensam i världen kommer jag glatt
cyklandes på totalt spårlösa trottoarer
för att åter beta av nattens brevlådor
(för tusende gången fler än föreställt mig)
* *
*
Inga djur kan nog googla
sådana häringa väderleksprognoser
slår det mig - att de i värsta fall får för sig :
Våren är försvunnen för evig framtid nu...?
Känner fullt mänsklig tillförsikt huru
stormpiskad blötsnö måste vara Satans sista drag
för just den här ändlösa vintern
- innan Guds spirande värme vinner...?
*
* *
Snart kommer måsarna åter dyka på oss från takåsarna
och ur skräpkorgarna lär kajorna fiska upp
munskydd som råttor och myror må sprida vidare
till getingar i tidningar, längs vår kladdiga sommarsoppa
av smält asfalt, där livet drunknar i torka
(får ta munskydd för att slippa nysa pollen så gräsligt?!?!)
Trots allt torde paradiset bestå av vinter
- varför inte denna folktomma marsmorgon?!
medan solen blott har gläntat på sina gardiner
(...inklusive några metaforer i kursiv stil...)
med medvetet naiva frön till förundransfulla slutsatser
ZYZ
en kort "meta-novell" inspirerad av Stevie Wonders sång SATURN som jag märkligt nog aldrig hade hört förrän nu, fastän är från hans till synes mest kreativa period 1976.
https://www.youtube.com/watch?v=z2cJRiLDd2k
Vi bor på Telesto, en liten måne utanför Saturnus. De flesta bor på stormånen Titan, där det råder klart lättare förutsättningar att överleva. Parallellt har de större trängsel, eftersom turisterna också vuxit till sig. När vi flyger till torget, föredrar vi att vingarna ingalunda trasslar in sig i andras vingar.
Tar oss ibland längre turer bort från Saturnus. Titt som tätt brukar vi stanna till vid Tellus, och skåda vem som krigar just nu eller vem som har uppnått preliminärt fredstillstånd. Det är oss ett mysterium varför ni måste kämpa emot varann på det direkt dödliga viset. Ni är ju faktiskt fullt bekanta med andra sorters kamp också, roliga tävlingar att samlas kring och kluriga kunskaper att söka efter. Och mitt i Vintergatans mest livsfarliga trafik, har väl både ni och vi det redan tillräckligt tufft till vardags?!
Trots givande utflykter - alltid så skönt att komma hem igen! Till våra evinnerligt frusna sjöar och gyllene snö, som ingen i världen kan se..? Jo just det, Stevie Wonder såg "orange snow" i sin sång om vår planet. Bland dess ringar finns heller inga mobiltelefoner. Så vi skriver bara för att säga att vi älskar er!!
Telesto tycks varit den trettonde i ordningen som några jordbor upptäckte bland Saturnus satelliter. På vår måne växer visserligen varken apelsiner eller andra frukter att tala om. Emellertid ger oss triljoner runda små stenar all näring som någon kan föreställa sig. Ytan synes lika grå som slät, för människor med flera. För oss är månen fylld med gåtfulla grottor och färgglada hus. Ihopkopplat med Saturnus infrastruktur blir allt så rikhaltigt att vi knappt mäktar med vår egen vrå ens.
Ni
tror förmodligen att vi hittar på detta, som ni själva gjort med mången
historia, på ont och gott. Vad man observerar lär bero på vilka sorts
glasögon man föddes med - eller vilka man sett till att skaffa. Elton
John har hunnit bära så många glasögon att han mycket väl kan ha råkat
inspirera Stevie Wonder när det begav sig. Sembello hette dessutom en
medmusiker och medskribent till sången om Saturnus. Soulen funkade
ibland mer som pianofärgade ballader. Tydligen fanns där synthesizers
även i Motown i Michigan - ja, naturligtvis! kanske ni tänker. Besinna
då hur fantastiskt det är att vi telestobor överhuvudtaget känner till
skillnader mellan USA och USA..!
Ni vet säkert att ni torde frysa ihjäl omedelbart härute. Vilket inte automatiskt inebär att vi saknar liv. Även medborgare på Titan har iakttagit hur ni medvetet tar död på varann - som om det inte skulle räcka med vissa virus. Vi hoppas att så många människor och djur som möjligt på Tellus överlever. Även fast varken kärleksfullhet eller svidande kritik lär hjälpa hela vägen fram?! Om det börjar brännas eller bara är kallare än någonsin får ni själva avgöra?!
ZYZ
För övning i Antiteser gör jag om min text "Distans #3 : Ändlösa Böcker" från juli 2017. Emedan den har färre rader än regeln (se poetsidan) får jag komplettera med en till ur samma Distans-serie : "Ruter Sju".
Tes 34
Om man skulle trava samman
alla de böcker jag bara börjat skriva
samt dem jag upphört läsa, långt före de var färdiga
- så torde det bli en trappa
från Trelleborg till Treriksröset
och tillbaks igen till någon framtida punkt
där livet kunde ha fullbordats.
+ Tes 43
Om man skulle räkna fram genomsnittet
hos alla kort jag någonsin dragit, fått eller tagit
av vareviga hästvagnshjul, flicka och fönsterkarm
bakom öppna lövverk, framför stängda slott
likt en lek med livets andejord
- så torde resultatet bli RuterSjuan
i sin förundransfullt utspridda superordning?!
* * * * * * *
Antites 34
När jag hade rivit sönder
somliga böcker jag aldrig slutat skriva
samt dem du tänkt dig läsa, just efter de var påbörjade
- så motsvarar det en hög snövall
från Trondheim till Tammerfors
och vidare mot den forntida cirkeln
vari döden kommer att inledas...
+ Antites 43
När jag hade räknat bort bonusvärdet
hos just det kort du fann vår julimorgon
mellan björkrötter, katten och mitt cykelstöd
framför låsta porten, bakom grind på glänt
lika allvarligt som änglamark
- så måste ursprunget ha varit SpaderDamen
i ditt förutsägbart sammantvinnade ultrakaos
ZYZ
inräknas även såsom Gardin 12. Några observationer från senaste dygnen som tycks mig särskilt symboliskt betydelsefulla :
Någon hörs hoa lite försiktigt ute på gården. Tyckte det rasslade i gruset nyss, men nu hörs bara ett långdraget hoande. Tror asfalten ligger öde, fast morgonen är redan ljusnad i slutet av februari. Undrar vem det kan vara som ger ljud ifrån sig - men låter min gröna gardin vara fördragen. Det smått nyfikna hoandet upphör ingalunda.
Till sist drar jag undan gardinen, och därnere står en GREDELIN LITEN UNGE vid sin sparkcykel. Hon blickar redan upp mot mitt fönster - nu tyst - förmodligen för att gardinen just rörde sig. Men så inser jag att min GANSKA OFANTLIGA UGGLA står på fönsterbrädan och blickar ut ju!! Dvs utanför gardinen... Hade halvt hunnit glömma hur jag ställt figuren där som ljuskälla, oftast släckt.
Genast får jag idén hur den lilla människan har iakttagit ugglan en god stund. Nu tror hon nog att ugglan reagerade till sist på hennes hoanden?! Månne blir ungen förvånad att någon annan bor härinne?! Eller så var ropen riktade till/från något helt annat håll. Hursomhelst möts våra ögon en sekund, innan jag drar mig tillbaka. Sparkcyklisten rasslar vidare längs gården, ända bort till sina kompisar.
Gruskornen kommer fram under mina dörrmattor. Ju fler små bitar jag fiskar upp med våta papper, desto fler torra korn ligger kvar på golvet. Hur gott om grus kan egentligen dras in genom ett par skosulor?!
Drömmer att här står orangea stenar utplacerade på rad. Som om man har målat dem för att de skall vakta monumentet därinnanför.... De borde nog ha varit rejäla block, men somliga är hemskt runda, och når mig knappt ens till fotknölarna. Stenarna är säkert menade att följa en rak linje - men bildar snarare en hackig kurva, en operfekt halvcirkelbåge.
Det livsviktiga är att dessa brandgula fungerar som larm - ett larm installerat i myrmarksmässig gräsmatta. Därför får ingen flytta på formationerna - kanske inte ens passera raden lättvindligt. Verkar som jag är utsedd till vakt - att ytterligare vakta denna mystiska gräns.... Börjar i varje fall patrullera längs stenlinjen. Efter en stund har stenarna blivit såpass små, och såpass många, att mina tår lyckas riktigt fort trippa fram på dem...
Om monumentet innanför är en fontän eller kanske skulptur, huruvida snarare en rymdfarkost, eller om det utgör ett helt berg eller bara ännu en sten.... den självklara bilden suddas snabbt ut. Mitt uppvaknande huvud söker efter ett fast fenomen - trots jag vet att drömmar ofta skiftar skepnader i samma scen.
Bredvid min kudde ligger en hög riktigt orangea album med
Finn & Fiffi - kan jag ha öppnat ögonen mitt i drömmen och blivit
påmind om dem??
Märker att alltid när jag kollat klockan, så fortsätter tidpunkten i min föreställning att vara just den uppkollade. Ser samma siffror, mumlar dem mantramässigt inom mig.... Glömmer alltför ofta att räkna med hur sekunderna ju rusar vidare en minut... tydligen redan fyra minuter.
Skulle givetvis vilja frysa fast klockslaget - så jag hinner fixa ännu fler moment. Men det funkar uppenbarligen aldrig så - nå, väldigt sällan i varje fall.
Samtidigt är en annan del av mig klart medveten om tidens gång. Känner till exakt hur lång en välförberedd klädpåtagning inklusive skoknytning är (emellertid en helt annan historia när jag skall välja och vraka bland utrustningen). Vet precis hur snabbt en tillräckligt lugn tandbortsning måste gå.
Likafullt skjuter jag gärna upp varenda syssla många sekunder... till förmån för att få inbilla mig vara kvar i samma nu som nyss.
Faktum är att jag hade den mest realistiska uppfattningen av alla i gruppen (cirka tolv personer) när vi ombads uppskatta hur långt musikstycket var som vi just fått höra. Mitt intryck kom närmast de tolv minuterna, medan somliga trodde flera minuter längre/kortare.
Hur sedan själva upplevelsen av sköna/hemska sekunder kan skifta något oerhört i hurpass utdragna de verkar vara - det erfar vi förstås allihop olika från fall till fall. Dock vardaglig enkel estimering av hur fort klockan tickar egentligen - där tycks jag ha lika fullfjädrad förmåga som vara skicklig på att bedra mig själv.
ZYZ