Sagan om den Blå Solen

Det var en gång en sol som lös alldeles blå. Längs guldglänsande himlavalvet kunde halva världen följa färden hos solen så blå. Nu var det visserligen blott någon försenad tomtenisse som iakttog solen. Andra såg blott guldet på himlen, som de trodde var solen som de var förälskade i. Övriga låg nedstoppade i sina rutiga akvarier och drömde om randiga rymder. Solen själv stod och frös borta vid en grind, där hon gärna skulle ha gått in. Från huset kom någon ut med blå luva. Tomtenissen traskade över frusna grusgången tills solen blev röd om kinderna. De kramades igenom grinden.





ännu en Historia byggd på Hundra Ord


0W0

Låtar från 50-talet jag kom att Uppskatta på 80-talet, part I

Redan tidigt i detta liv fick jag äran att höra massa musik från 50- & 60-talet. Nu har jag slutligen zoomat in på 50-talet, som rentav kanske är ännu skönare och roligare än 60-talet?!

Om du hade frågat mig 1982 när jag var sex-sju år - vilka favorit-låtar från 50-talet jag hade - kunde jag mycket väl ha känt enligt följande lista :

1. JAZZ-BACILLEN

framförd av Siw Malmkvist
skriven av Silver & Himmelstrand


2. ONE-SIDED LOVE AFFAIR

framförd av Elvis Presley
skriven av Bill Campbell

3. SMOKE GETS IN YOUR EYES

framförd av The Platters
skriven av Jerome Kern & Otto Harbach


4. THE ROOSTER SONG

framförd av Fats Domino
skriven av Dave Bartholomew


5. LITEN GRÖTROCK

framförd av Owe Thörnqvist
skriven av Owe Thörnqvist


6. MIN TROGNA NELLY

framförd av Sven-Gösta Jonsson
cover på TAKE ME BACK TO MY BOOTS AND SADDLE

skriven av Samuels & Whitcup
svensk lyrik av Bengt Haslum


7. (a glimpse of heaven) WHEN MY BABY SMILES AT ME

framförd av Bing Crosby
skriven av Billy Munro


8. LET THE BELLS KEEP RINGING (in the town of Napoli)

framförd av Paul Anka
skriven av Paul Anka


9. "Följ mig till Månen i år, där som de väldiga Rymdbergen står"
cover på SKIFFLING STRINGS /SWINGING SWEETHEARTS

framförd av Alice Babs
skriven av Ron Goodwin
svensk lyrik av Alf Hendriksson


10. TO THE CENTER OF THE EARTH

framförd av Pat Boone
skriven av Bernard Herrmann


11. MY BABY LEFT ME

framförd av Elvis Presley
skriven av Arthur Crudup


12. WATER WATER (everywhere, not a drop to drink)

framförd av Tommy Steele
skriven av Lionel Bart & Michael Pratt


13. BURN THAT CANDLE!

framförd av Bill Haley & His Comets
skriven av Winfield Scott


14. BIMBO

framförd av Jim Reeves
skriven av Glenn O'Dell eller Rod Morris


15. TAMMY

framförd av Debbie Reynolds
skriven av Jay Livingston & Ray Evans


16. WAKE UP, LITTLE SUSIE

framförd av Little Gerhard
skriven av Felice & Boudleaux Bryant


17. C'EST SI BON

framförd av Eartha Kitt
skriven av Henri Betti & André Hornez




Bonus-spår, om de hade spelats in några månader tidigare :


18. TOM PILLIBI

framförd av Inger Berggren
cover på Jacqueline Boyer

skriven av André Popp
(svensk lyrik Gösta Rybrant)


19. MY CUCUZZA (pizza pie)

framförd av Louis Prima
skriven av Rogers & Corpora


20. KALLE STORM

framförd av Snoddas Nordgren
med hjälp av Calle Jularbo

skriven av ?? ? ??





0W0

Sagan om den Turkosa Diagnosen

Det var en gång en utsaga om ett märkligt tillstånd. Utsagan brukade diagnosticera sig själv såsom turkos. Betydde det att bubblorna hade börjat genomkorsa tätortens gatunät?! Glädjen gled suspekt mellan franskt och tyskt. Symptomen pendlade från ljusturkost till mörkturkost och åter till 50-tal från 60-tal. Trots allt låg journalen på en dator. Någon spelade tennis med verkligheten, förlorade dröm på dröm om undervärldssegling. Munskyddet lämnade ovilligt sjuksystern, vars vackraste örhängen med Turkiet att göra hade ingalunda. Den lätt paradoxala kulören levde i symbios med tunga TVmöbler. Sköldpaddorna blev allt kåtare, fastän föga märktes. Vems tur torde ha varit att födas?





ännu en Historia byggd på Hundra Ord

0W0

Möjliga Glimtar av 2017

som jag fick under meditation

Andliga Gåvor från ljust brödraskap

med guidning via Linde

från första brodern, för januari

en fisk (som inuti
sitt kött skiftar rosa-lila)
visade sig snarare vara
ett avancerat metspö /kastspö

från andra brodern, för februari

en fönsterruta
ljusblå halvcirkel /klyfta

från någon gammal vindsvåning

(död med solig kraft)

från tredje brodern, för mars

ett verktyg

kändes mest som någon drillborr

fast försökte få det vara snidjärn

(med komplett samling sandpapper till)

från fjärde brodern, för april

en antilop eller hjort

som jag kan iklä mig likt kropp

och springa runt i

från femte brodern, för maj

en lejdare /stege, flyttbar

att ändå fästas vid diverse väggar

som härrör från ett fartyg

(var U-båt med funktion av luftskepp)

från sjätte brodern, för juni

ett tomt vitt papper

som likt ett virtuellt dokument kan dras ut till vilken storlek somhelst,
fylla hela fältet

eller krympas ned i fickan

från sjunde brodern, för juli

ett hjul

stort eller litet nog

att rulla under allting

från träd till hus

från åttonde brodern, för augusti

en enkel idé

som visade sig vara
världens mest avancerade spelregler

från nionde brodern, för september

ett äpple av guld

svårt att bita i

(snarare safirblått äpple)

som växer från ett träd av guld

från tionde brodern, för oktober

ett mörkt hjärta

kanske sjukt, kanske friskt

i djupare kulörer än någonsin

från elfte brodern, för november

en nyckel

passande enbart mig

bestående av el eller magnetism
förmodligen till skrin

från tolfte brodern, för december

en sköldpadda

snarare dess skal som möbel
en vandrande byrå

från trettonde brodern, för HELA ÅRET

ett hus

nästan vitt slott

(jag vet var det var /är)







0W0

irRegressiv

Bookend nr 13




...stängde locket på sin ungdom, drog upp de sista riktlinjerna, traskade lättad bort genom döden och kom hem till barnet.





0W0

Sjutton Skäl att Skjuta Upp Onödigt Smällande

Fyra, tre, två, ett dygn innan nyårsafton möts man av krevader med smällare och fyrverkerier. Åtminstone i mina trakter ekar det mellan husen och bergen vid både sjutton och hundratals tillfällen.

Den barnsliga fascinationen inför sånt som pangar till, tycks ingalunda längre bygga på överraskningsmoment eller skämtlynne, utan alltmer på mekanisk rutin som liknar ren destruktivitet?!

Förutom att det förtar tjusningen över tolvslagets rituella explosion, så är ur minst sjutton aspekter detta sanslösa bruk av effekter bland det mest ONÖDIGA jag vet!!!

Därför tänker jag för en gångs skull skriva ett sådant häringa "argt inlägg", ja, skall bannemig sitta kvar på dessa vuxna, höga hästar och diktera ihop sjutton skäl att ge fan i alltför släpphänt utspridda smällerisessioner...!

Även fast det knappast kommer tala till dem som förtjänar det, andra än er som redan instämmer och skrivit liknande...?

Visst finns det vida värre sattyg att förfasa sig över i världen, men "vardagsraketer" lyser liksom extra i sin nonchalans mot omgivningen. T.ex. krig är givetvis svårare att förhindra (triggade av djupare motiv) än det vore att få hejd på massa rastlöst smällande och "party-pangande".

Nå, nu kör vi :


För det första förekommer mer än tillräckligt med potentiella livsfaror i form av trafik, sjukdomar, droger och kriminalitet - man behöver inte spä på "spänningen" och öka riskerna att förlora sina/andras kroppsdelar.

För det andra kunde de pengar som folk bränner på fyrverkeripjäser ha nyttjats till att konsumera gott om annan underhållning och tjänster (som ger fler sorters värden tillbaks till dem som skapar kultur och bygger sådant som icke omedelbart går upp i rök).

För det tredje finns det många djur och barn osv varelser, vars instinktiva rädsla för smällandet blir outhärdlig, dels av rent fysikalisk smärta i sinnet, och dels då de ej kan balansera upp känslan med någon fattningsförmåga inför vad som egentligen utspelar sig. Har förstått att somliga rentav får ta sina husdjur till annan, lantligare ort kring nyår, för att städerna blir för plågsamma.

För det fjärde finns det särskilt äldre människor som hellre stannar hemma helt än att ge sig ut "på slagfältet" ens någon minut. De promenader eller ärenden som de då går miste om, kan innebära att deras hälsotillstånd glider över till akut läge, i synnerhet efter julmaten eller mitt i värsta ensamheten.

För det femte är fem fingrar roligare än fyra att ha.... Dessutom borde vi bättre ta vara på experterna inom fyrverkerikåren, verkligen njuta av deras estetiska uppvisningar, snarare än att var och varannan individ kommer med sin privata show som drunknar i alla andras utan tillstymmelse till synk.

För det sjätte misstänker jag att majoriteten av dem som smäller på stort, likafullt är förbjudna att inhandla och tillhandhava pjäserna. Så skulle man bara se till att följa lagen - då hade jag i så fall aldrig känt tillnärmelsevis samma behov att snickra ihop detta onödigt ingående inlägg. Norge har klokt koncentrerat tillåtelsen till själva nyårsafton.

För det sjunde kan det bli riktigt svårt att sova (i synnerhet med öppet fönster) när man titt som tätt vaknar till av knallar och kreavader som måste stängas ute, och vars frekvens man icke lyckas planera för på samma sätt som rusningstrafik eller fågelskrin. (Alternativet vore att tillåta raketerna enbart under vissa timmar - om nu ett sådant beslut skulle respekteras av ynglingar som skiter i allt annat än själva "det häftiga", eller som kanske vill just störa?)

För det åttonde inbjuder ljudbilden /ljusbilden till att gatuvistelsen blir av radikalt annan karaktär än den relativt fridfulla man har rätt att önska (speciellt under jullovet som skall ladda batterierna inför kommande hårda månader. Om smällandet möjligen skänker jämförbar avkoppling & uppladdning för dem som smäller - är jag inte rätt man att avgöra.)

För det nionde behövs räddningstjänst till vad som borde vara livsviktigare utryckningar än att desarmera blindgångare eller rensa trappuppgångar från rök efter malplacerade detonationer.

För det tionde kan man ha rysligt kul med blott "ettöres" smällare, sådana som dessutom gick att kasta på varandra utan att någon tog skada, i alla fall ännu när vi var små...

För det elfte begär barn och ungdomar gärna det som andra barn och ungdomar umgås med, dvs om vi accepterar massa smällande nu så kan det bli dubbelt så mycket nästa år och nästa... (tyvärr tycks saknas tecken på att denna skjutglada trend skulle vända, till skillnad från trender överlag)

För det tolfte som sagt urholkas lätt själva tjusningen med tolvslagets "inskjutning" av det nya året, när vi redan har tvingats skåda så gott om raketer under flera dygn före och efter...

För det trettonde bor det människor här och var som har upplevt krig, och som förmodligen inte mår bra av att bli påminda om sinnesstämningen hos krig - eller som åtminstone vill ha rimlig chans att påverka när/var/hur minnena tränger fram, icke i händerna på uppblossande signaler (även ifall det är de själva som "tänder på")

För det fjortonde växer såväl nedskräpningen (med raketrester) som brandrisken (emedan smällare kräver eld för att funka).

För det femtonde tycker jag att beteendet luktar slöseri med tid och energi, försvårar allt från aktiva lekar till meditation. Det sägs att ungdomar har inget annat att syssla med under lovet - en obegriplig utsaga för mig som aldrig någonsin haft en ledighet lång nog att hinna ens en bråkdel av allt man vill ifråga om läsa, spela, sporta, träffa kompisar, drömma, skapa osv.

För det sextonde.... tja, vad ska jag hitta på? Jo, vi minns väl skämtet om att det blir jordbävning ifall alla kineser släpper väder samtidigt?! Hur skall det då inte bli om hälften av alla jordbor kräver att få spränga kinapuffar samma afton eller flera i rad?!

För det sjuttonde skrämmer man måhända tomtar och vättar, jagar sagomagin på flykt genom små bomber av historiska mått - kanske skingrar man rentav skyddsänglar och får utomjordingar att vända på tröskeln...?



0W0

Ugglor i Mossen

eller The Trouble With Harry som filmen heter på Hitchcocks språk... var hemskt intressant att återse såhär drygt 25 år senare! Mer färgrikt filmad än kanske någon annan av H. (noterade jag redan som fjortonåring) blir den på Bluray nu som en hel samling Monet-målningar (blott skarpare). Om jag skulle se historien på VHS igen så torde jag uppleva den som svartvit ;-)

Såg tydligen denna "lilla deckarkomedi" flera varv då 1989-91, när den var 35 år gammal. Ty hälften av rollerna visade sig fortfarande vara väldigt välbekanta!! (och hälften förvånansvärt obekanta). Skådisen Mildred (den ena av de bägge Mildred här) kan skådas i Hitchcock Presents episode 24. Hon kändes smått rysligt bekant där nyss, men kopplade ingalunda - trodde det var någon levande hon påminde om. 

Sedan jag fått grepp om Hitchcocks humor och replik-teknik genom serien, så märker jag hur somliga ugglor i mossen genomsyras av just hans stildrag - som om han kunde ha sagt själv det som några roller säger.... -55 är ju dessutom gemensam nämnare för releasen av Season 1 samt ugglan Harry. Har måhända arbetet med dem färgat av sig på varann?! :-)

Mossen måste vara relativt lättsedd(!) och räknas som en relativ bagatell(?). Känns som närmare en saga jämfört med roman. Ändå långt ifrån busenkel, med sina raska ryck och variationer runt det stående (liggande) temat. Nästan en "buskis" i det mörkare fältet.... Slutet har samma sorts (potentiellt överrumplande) knorr som de olika avsnitten besitter, bara det att man i filmen hinner få betydligt fler vändningar och personporträtt under vägen....

(En Världsomsegling Under Havet från 1954 i Disneys tappning, vågar jag inte ens börja beskriva mina just uppdaterade intryck av.... Har alltför gott om jämförelser att göra med hur jag tog mig igenom hela Jules Vernes bok vid denna juletid fast 1989, blev färdig precis vid nyår).

0W0

Julkalenderns Figurer i Mitt Hus

Hur Rollpersonerna från SELMAS SAGA
skulle vara in & utplacerade
symboliskt sett i mitt inre hus

"and a house is not a home
if there's no one there..."

von Trippelhatt får tre utrymmen

på Taket
von Trippelhatt såsom Upptäcktsresande

på Verandan
Selma


genom Porten
Valborg (Grevinnan snarare än ballongen)

längs Hallen
Rupert


i Köket
Grimundius

i Arbetsrummet
Antikhandlaren

på Toaletten
Margarethe Nordenstierne

i Finrummet
Fabrikör Hermelin av leksaker

vid TV:n (eller inuti)
Tomtevettingen (den vi ser mest av dem)

i Trappan (på väg ner)
Pappa Traskvist


i Källaren
Nordenstiernes bägge kumpaner


i Städskrubben
Mamma Traskvist


i Trappan (upp igen)
von Trippelhatt såsom nya Tomten

på Vinden
Kettil Felterus (forne lantmätaren /kartritaren)

i Sovrummet
Morfar Otto

på Terrassen
Greven af Gruus

i Trädgårn
Alamandha

 i RedskapsSkjulet
von Trippelhatt såsom Enstöring

i Lekstugan
Lillasyster Signe

långt Bortanför huset
Lyktgubben (irRblosset)

0W0

Timtäljaren & Sekundsniderskan har skaffat Barn

Det var i slutet av 2031 som deras första barn kom till världen. Snöflingorna stormade kring gluggarna på deras lilla slottsskepp. Alla trenne rummen låg fyllda med mysskärmar, nya utkast och gamla träpaneler. Timtäljaren hade redan blivit 56 år, äntligen mogen att ta ansvar för någon annan, något mer än sina inre slöjd-skapelser. Sekundsniderskan hade genomgått en liknande process, fast var nu 37 år och längtade ihjäl sig att ungen skulle komma ut. Det gjorde den på julens annandag, med ett tragikomiskt ackord som fick hela slottsskeppet att knirka i sina grundvalar. Varken Sekundsniderskan eller Timtäljaren lyckades uppbåda minsta hjärnfokus eller hjärtavkoppling under resten av det året. Trots allt hade de fått tillräckligt med guld nedsmält till sina belöningsdosor. Nu skulle det nog räcka för bränsle ända bort till Pluto II eller åtminstone Triton.


2032 stod på tröskeln, och under nyårsaftonens stjärnstoft kom paret på att de måste karva klart ett namn till sin älskade nyfödda. De övervägde Timra och Ticka, men klangen kändes icke fullkomligt passande, en smula för torr ännu. Det här utspelade sig dessutom på den tiden när det var förbjudet att konstatera vilket kön ens barn är av - "bara för att undvika att uppväxandet skall ske i en viss riktning". Både Sekundsniderskan och Timtäljaren var dock rörande överens om att betrakta sin dotter som den flicka hon var. Åtminstone hemma i slottsskeppet, medan ute längs Vintergatans gränder skulle de hålla tyst om varenda allmänt särdrag som kunde stödja hennes identitet. Namnet som föräldrarna via trätangenter skrev in på den universella basen uuu (uppföljaren till www) löd tämligen neutralt i deras öron : SNICKRA! Små varningar om "inkluderad femininum" klickades strax upp i bevakningsdosan - men vem i hela världen skulle hinna straffa familjen? Inom cirka trettio år torde ändå flickans intressen ha format en yrkesroll som skulle bli hennes officiella signum. Snickra skulle hursomhelst få timra ihop rymdskepp och sy isär slottskammare, bäst hon ville och icke skadade någon.


Minutmakaren hade dött nio månader före denna födelse. Med andra ord skulle Timtäljarens kusin aldrig få möta sitt kusinbarn. Visserligen hade Minutmakaren aldrig riktigt haft tid för småttingar, vare sig att skaffa eller träffa... så upptagen som professorn hade varit av att synkronisera stadens samtliga sköldpaddor ifrån sitt torn. Hemma på jordklotet fanns det fortfarande gott om urgamla städer vars rörelsescheman hängde på enormt täta trådar av fysikalisk, i viss mån magisk, kontroll. Sedermera när en grotesk grävling hade käkat upp halva staden som Minutmakaren förfogat över i evigheter - då måste även hans hjärta ha kluvits. Och den fladdermusa som han ofta besökt, hon var rentav halvsyster till Sekundsniderskan. Timtäljaren kände starkt på sig hur Snickra skulle ha fått finfin frändskap med hans säregne kusin, sköna madame och deras potentiella ungar som aldrig blev födda. Knappt hann Timtäljaren drömma tanken färdigt, förrän hans verkliga barn ryckte till i hans hand som höll i spaken som kommit slottsskeppet att ta en märklig kurs - som om Snickra snabbt sökte återbörda deras hem mot lämplig himlakropp. Borta vid magnetoskopet satt Sekundsniderskan leende och fjärrstyrde sin dotters dräkt, lät den lilla sväva mellan skeppets tre kammare, lärde henne hur föremålen kunde kännas från alla möjliga håll och runda kanter.




0W0

Vad Vet Stormvindar Om Julafton??!?

Lucka 24 av 4
i denna "adventskalender" som skrivs var sjätte dag




Vad vet dockor i paketen?

Vad vet stjärnans uddar sju?

Vad choklad vet där i asken?

Om att julafton är nu!



Anar ugglorna i mossen?

Hur kan harar ha ett hum?

Vad vet grävlingar kring husen?

Om hur julen fyller rum!



Vad hör vindarna som stormar?

Vad ser regn från väst och öst?

Vad vet vinter - vad vet sommar?

Om vår högtids stilla tröst!



När vet vättarna i grottan?

Vem vet älv-välvd bakom fur?

Hur vet tomtarna på berget?

Om att männ'skan firar jul!



Skönjer ögon av korinter?

Anslår musfällor från ost?

Tolkar blod längs labyrinter?

Att ej grisar äter prost!



Vem vill meddela sin måne?

Vem törs framföra till Mars?

Ja, hur julen finns för alla?

Mitt i vintergatans krasch!



Vad vet barnet här om Jesus?

Vad vet Jävulen om skam?

Vad vet somliga på Jorden?

Om att tomten hittar fram!








0W0

Sagan om den Wita Malmkvisten

Det var en gång en svensktopp i Schweiz, som jag mötte Siw på. Hon hade sitt mest naturliga leende påkopplat; fick mig lika lycklig som underlägsen till mods. Man kunde lätt fallit ned från alphöjden - om ej de schweiziska soldaterna hållit fridfullheten i schack. Katedralklockorna uppfostrades självständigt. Såvitt Malmkvist visste var guldspiror dubbelt dyrare än fjällbjörkars ben. Emellertid från snöklädda kvistar sjöng vårfåglarna redan. Vi gick in på randiga fiket. Siw beställde sin jazz-mazarin; jag tog chokladrutor som medicin. Tjocka skivor av skratt stockade sig allvarligt. Tyska tänder blandades med franska tungor, raspade mellan borden. Timtäljaren satt tyst inför Sekundsniderskan.






kunde ha varit en dröm, men är framfabulerad under uppvaknande, en bra bit ifrån den verkliga artisten (inklusive test där mitt beteende blev Swiss)
 


= ännu en Historia på Hundra ord.

0W0

Vättar vete sjutton om

Lucka 18 av 4
i denna "adventskalender" som skrivs var sjätte dag



Vätte 1 - Vad har du sett?

Vätte 2 - Varför blott blå?

Vätte 3 - Hattar på sné!

Vätte 4 - Vart vill vi styra?

Vätte 5 - Vem hittar hem?

Vätte 6 - Jävligt komplex!

Vätte 7 - När blir allt nu?

Vätte 8 - Var slutar grotta?

Vätte 9 - Visas på bio!

Vätte 10 - Hur tänker ni, tro?

Vätte 11 - Vilken är älva?

Vätte 12 - Bryter upp golv!

Vätte 13 - Vart vetter trappan?

Vätte 14 - Var odlas hjortron?

Vätte 15 - Vattnet har skrämt dom!

Vätte 16 - Vad skrivs din text om?

Vätte 17 - Vem vet hur skjuts kom?

Vätte 0 - Vänd på ditt håll!







0W0

ett par Tomtar jag råkat passera

0W0

Jon Andreas Visa

Jo?!

Siw Malmkvist gjorde svensk version 

av Ode To Billy Joe

lyssnas och spanas in här

som jag aldrig hade hört, märkligt nog

genom O A:son.

(har även inspirerat Hyvönens senaste öppningsspår, säger hon) 




0W0

16 Podcasts jag Hört Flest Avsnitt av 2016

och/eller med störst återkommande intresse på aktuella avsnitt


1. Intresseklubben Antecknar
(om film, ofta från trettio år tillbaka)


2. Staden
(arkitektur o samhällshistoria)


3. Gradvall
(intervjuer med musikmakare)


4. Something About The Beatles


5. Jubileumspodden
(Forskning & Framsteg)


6. Allt Du Velat Veta
(vetenskap)


7. Myter & Mysterier
(esoterisk idéhistoria)


8. Odpod [Obiter Dictum]
(numera längre djupdykningar
kring kulturhistoria o mytologi)


9. Positive Psychology
(with Kristen Truempy)


10. Positiv Psykologi
(med Benjamin o Emelie)


11. Vivi Linde
(intervjuar medium m.m.)


12. You Are Not So Smart
(cognitive psychology)


13. Det Goda Samhället
(politik och mediakritik)


14. Februaripodden
(sexualitetshistoria osv)


15. Lyckopodden
(om motivation osv)


16. Composer of The Week
(BBC Radio 3)


= hört för få poddar för att avgöra vilka som är bäst
fast lyssningsfrekvensen skvallrar väl om vilka som givit mig mest
både ifråga om lärdom och upplevelse

(nå, några jag hört lika mycket på har ändå sållats bort här
emedan de som helhet ej passar på listan av vad jag vill framhäva)




0W0

När Trollet Klätt Ut Sig Till Tomte

 
När trollet klätt ut sig till tomte

och tomten klätt ut sig till troll

Då undrar en älva vid tolvtid :

Vem helst kommer glömma sin roll??



När granen klätts ut till Lucia

och grisen klätts in i stanniol

Då faller en stjärnsvärm längs skorsten

Kalendern blir full av små hål



När stegen klätt upp sig till trappa

och Askungen dansar på slott

Då trippar blå prins ned till köket

där saffranslös deg smakar gott?!



När pepparkak fått kardemumma

och curry klätts om till kanel

Då bakas av gubbar med kummin

Måntro etiketter satts fel?!



När vättarna skriver på datorn

och tvätten har hängt sig på tork

Då visar sig 3-hatt på TV

och fångar i nätet...? ...gott folk!





= Lucka 12 av 4 
i denna "adventskalender" som skrivs var sjätte dag...



0W0

Sagan om de ILLgröna Glasögonen

Det var en gång ett par illgröna glasögon. De satt på en ung organist som inbillade sig vara en gammal doktor. Galenskapen gnistrade i organistens blick. Som om han höll på att driva djävlar ut ur de mysteriösa ackorden... Hans värld kändes ohyggligt grön året om, dygnet runt. Aldrig plockade doktorn av sig sina skönaste redskap - inte förrän seklet som sköldpaddan dök upp. Då behövde den senkomna låna några giftiga glimtar av glas. Ty besökaren skrev på en oillustrerad historia som hon trodde skulle vara läskig. Gåtan handlade om två transparenta dörrar, varigenom katedralen släppte in ljus. Slutet slukade organisten.






ännu en Historia gjord på Hundra ord

0W0