Sjutton Skäl att Skjuta Upp Onödigt Smällande

Fyra, tre, två, ett dygn innan nyårsafton möts man av krevader med smällare och fyrverkerier. Åtminstone i mina trakter ekar det mellan husen och bergen vid både sjutton och hundratals tillfällen.

Den barnsliga fascinationen inför sånt som pangar till, tycks ingalunda längre bygga på överraskningsmoment eller skämtlynne, utan alltmer på mekanisk rutin som liknar ren destruktivitet?!

Förutom att det förtar tjusningen över tolvslagets rituella explosion, så är ur minst sjutton aspekter detta sanslösa bruk av effekter bland det mest ONÖDIGA jag vet!!!

Därför tänker jag för en gångs skull skriva ett sådant häringa "argt inlägg", ja, skall bannemig sitta kvar på dessa vuxna, höga hästar och diktera ihop sjutton skäl att ge fan i alltför släpphänt utspridda smällerisessioner...!

Även fast det knappast kommer tala till dem som förtjänar det, andra än er som redan instämmer och skrivit liknande...?

Visst finns det vida värre sattyg att förfasa sig över i världen, men "vardagsraketer" lyser liksom extra i sin nonchalans mot omgivningen. T.ex. krig är givetvis svårare att förhindra (triggade av djupare motiv) än det vore att få hejd på massa rastlöst smällande och "party-pangande".

Nå, nu kör vi :


För det första förekommer mer än tillräckligt med potentiella livsfaror i form av trafik, sjukdomar, droger och kriminalitet - man behöver inte spä på "spänningen" och öka riskerna att förlora sina/andras kroppsdelar.

För det andra kunde de pengar som folk bränner på fyrverkeripjäser ha nyttjats till att konsumera gott om annan underhållning och tjänster (som ger fler sorters värden tillbaks till dem som skapar kultur och bygger sådant som icke omedelbart går upp i rök).

För det tredje finns det många djur och barn osv varelser, vars instinktiva rädsla för smällandet blir outhärdlig, dels av rent fysikalisk smärta i sinnet, och dels då de ej kan balansera upp känslan med någon fattningsförmåga inför vad som egentligen utspelar sig. Har förstått att somliga rentav får ta sina husdjur till annan, lantligare ort kring nyår, för att städerna blir för plågsamma.

För det fjärde finns det särskilt äldre människor som hellre stannar hemma helt än att ge sig ut "på slagfältet" ens någon minut. De promenader eller ärenden som de då går miste om, kan innebära att deras hälsotillstånd glider över till akut läge, i synnerhet efter julmaten eller mitt i värsta ensamheten.

För det femte är fem fingrar roligare än fyra att ha.... Dessutom borde vi bättre ta vara på experterna inom fyrverkerikåren, verkligen njuta av deras estetiska uppvisningar, snarare än att var och varannan individ kommer med sin privata show som drunknar i alla andras utan tillstymmelse till synk.

För det sjätte misstänker jag att majoriteten av dem som smäller på stort, likafullt är förbjudna att inhandla och tillhandhava pjäserna. Så skulle man bara se till att följa lagen - då hade jag i så fall aldrig känt tillnärmelsevis samma behov att snickra ihop detta onödigt ingående inlägg. Norge har klokt koncentrerat tillåtelsen till själva nyårsafton.

För det sjunde kan det bli riktigt svårt att sova (i synnerhet med öppet fönster) när man titt som tätt vaknar till av knallar och kreavader som måste stängas ute, och vars frekvens man icke lyckas planera för på samma sätt som rusningstrafik eller fågelskrin. (Alternativet vore att tillåta raketerna enbart under vissa timmar - om nu ett sådant beslut skulle respekteras av ynglingar som skiter i allt annat än själva "det häftiga", eller som kanske vill just störa?)

För det åttonde inbjuder ljudbilden /ljusbilden till att gatuvistelsen blir av radikalt annan karaktär än den relativt fridfulla man har rätt att önska (speciellt under jullovet som skall ladda batterierna inför kommande hårda månader. Om smällandet möjligen skänker jämförbar avkoppling & uppladdning för dem som smäller - är jag inte rätt man att avgöra.)

För det nionde behövs räddningstjänst till vad som borde vara livsviktigare utryckningar än att desarmera blindgångare eller rensa trappuppgångar från rök efter malplacerade detonationer.

För det tionde kan man ha rysligt kul med blott "ettöres" smällare, sådana som dessutom gick att kasta på varandra utan att någon tog skada, i alla fall ännu när vi var små...

För det elfte begär barn och ungdomar gärna det som andra barn och ungdomar umgås med, dvs om vi accepterar massa smällande nu så kan det bli dubbelt så mycket nästa år och nästa... (tyvärr tycks saknas tecken på att denna skjutglada trend skulle vända, till skillnad från trender överlag)

För det tolfte som sagt urholkas lätt själva tjusningen med tolvslagets "inskjutning" av det nya året, när vi redan har tvingats skåda så gott om raketer under flera dygn före och efter...

För det trettonde bor det människor här och var som har upplevt krig, och som förmodligen inte mår bra av att bli påminda om sinnesstämningen hos krig - eller som åtminstone vill ha rimlig chans att påverka när/var/hur minnena tränger fram, icke i händerna på uppblossande signaler (även ifall det är de själva som "tänder på")

För det fjortonde växer såväl nedskräpningen (med raketrester) som brandrisken (emedan smällare kräver eld för att funka).

För det femtonde tycker jag att beteendet luktar slöseri med tid och energi, försvårar allt från aktiva lekar till meditation. Det sägs att ungdomar har inget annat att syssla med under lovet - en obegriplig utsaga för mig som aldrig någonsin haft en ledighet lång nog att hinna ens en bråkdel av allt man vill ifråga om läsa, spela, sporta, träffa kompisar, drömma, skapa osv.

För det sextonde.... tja, vad ska jag hitta på? Jo, vi minns väl skämtet om att det blir jordbävning ifall alla kineser släpper väder samtidigt?! Hur skall det då inte bli om hälften av alla jordbor kräver att få spränga kinapuffar samma afton eller flera i rad?!

För det sjuttonde skrämmer man måhända tomtar och vättar, jagar sagomagin på flykt genom små bomber av historiska mått - kanske skingrar man rentav skyddsänglar och får utomjordingar att vända på tröskeln...?



0W0