Glider längs ödslig snö på ändlösa skidor
genom djupaste storskogar gör Stephan,
hör sitt hjärta ge skärpt skjuts åt bentunga blodbanor
Ej mött enda människa på dryga två dygn,
känner sig som en urankluven uratom
ingen klar aning huruvida kvar i Ukraina - kanske
redan råkat köra över gränsen till annat land...?
Granstammarna synes samma
Genesis isiga musik i huvudet, evigt stegrande,
hoppar vidare till Uriah Heep - landar hårt mjukt
Fanns fantastiska framtidsscenarion för Stephan
famlar han nu inuti sin utestängda labyrint
Lyser ingen tydlig, gul signal eller streckad instruktion
- blott snöspår överallt som vita skuggor
visar miljoner minuters väg till närmsta drömmens slott
min andra version av poetsidans övning i Assonans, den längre processen... Blev mycket mer åt berättad historia än det (helst ej) skulle vara - dessutom lite väl likt klangvärldar och scener jag skrivit genom åren
ZYZ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar