Gräns #28 : Omvänd Minus

Drömde i stort sett såhär imorse + igår, i någon mån utbroderat 

inräknas även såsom Jacka #32

 

 

Väl ute i gränden känns det klart varmare än minus tjugoåtta. Vi har ju sett på internet att här skulle bli ännu kallare än tidigare beräkningar. Men nu upptäcker vi hur vi har plockat av oss täckjackorna!!

Vansinnigt? I normala fall hade min kropp burit minst sju lager vid det här laget. Du skulle nog klarat dig med sex. Snarare börjar staden likna sommar. Tydligen testar jag t.o.m. att byta T-shirt mitt på soligaste gatan - men inget otäckt händer.

Kan detta vara ett tecken på att man reagerar tvärtom när kylan överstigit [understigit] en viss gräns?! Såvitt inte termometrarna blivit manipulerade.. Månne har vi blivit immuna mot minusgrader?!

 

Längre inåt den oändliga parken får jag gå ensam. Där spelar studenterna brännboll, bland redan blommor. Trots att de fått nedförsbacke... nåja, det jämnar väl ut sig åt andra hållet. Ett par tjejer står ihop på knäna. De undersöker intimt gräsmattan, vari ekorrarnas fågelsånger bor? Solen hindrar dem ingalunda från att lägga märke till sökarljuset från min lampförsedda mössa. Vet ju att det knappt ens är februari. Övriga bara rusar så det visslar över dammarna, utan tillstymmelse till is på.

 

Bär inte längre omkring på vare sig min syster eller systerson på ryggen. Har säkert redan hittat andra hästar - eller motorhojar om de vill.. Jag tvingas numera räkna, och inser att pojken inte ens har passerat tio år. Hur går det ihop med historien nyss - att han fick ett jobb efter julen, sålänge skolan höll stängt?!

Förklarar att när jag var barn på 80-talet torde vi upplevt det som katastrof om jag tvingats jobba, på vare sig jullov eller pandemi-tid. Systersonen svarar vuxet (uppifrån sin bergknalle) att sådär tragiskt kände han det först. Sedan vänjer man sig, och blir stolt.

 

Pappa har funnit en bra parkeringsplats i kurvan ovanför vårdcentralen. Var någonting mer med det - minns inte vad.

Flygturen får skilda besked från ena timmen till nästa och tillbaks. Ibland kommer vi att komma bort - ibland kommer vi att komma hem. Går och sätter mig i en fåtölj i scensalongen, som uppenbarligen utgör själva flygplanet. Lika gott att läsa en hel äventyrsbok istället?! Guiden måste modifiera den tyska tyngdpunkten med vingligare tidpunkter... i bästa fall portugisiska med madeiravin i pappersmuggarna.

 

 

 

 

ZYZ