inräknas såsom Somrig # 3
Det var en gång en toppmodern liten snöluva. Snöluvan satt på
sin tomtenisses huvud och undrade och undrade. Sommardagarna långa såväl
som sommarnätterna korta satt hon där, inte särskilt bortsmält alls.
Ömsom fruktade hon för sitt liv - ömsom var Snöluvan viss om att
tomtenissen skulle ge henne allt från pepparkakor till citrusfrukter.
Ibland fann hon svar genom diverse poddradioprogram som spillde över
från tomtens öron. För det mesta kände hon sig trygg, men rykten som
Fröhuvan just spridit hade gjort Snöluvan nervös.
Hon
undrade och undrade om hennes gode tomte hade gått och fått
storviruset?? Ty nissen nös och nös!! Trots att det var glödhetaste juli
snart - ingalunda någon frostnupen advent - så rann tomtens ögon som
stearinljus. Fröhuvan hade påstått att massvis av varelser blivit
gravida med en covid åkomma. Så sakterligen rann blickens strålar ut i
sanden. Månne hade de blivit blandade med alltför stora portioner
solsken?! Inte ens den skönaste uppvärmning inför juletiden var någonsin
varmare än juli. Hur skulle nissen uthärda det här? Han var ju
ingalunda någon sommartomte!
Innan Snöluvan visste ordet
utav berättade Högsta Hönset en helt annan version : att vad tomten gick
och bar på, det var blott gammal hederlig hösnuva. För så hade hönan
minsann fått höra från Uggla Gruva, en gryning medan de bägge satt och
sov och satt och sov. Så råkade titt som tätt ske vid samma trasiga
gärdesgårdsstaket. Ofta hände att ugglan inte heller kunde flyga, så
historierna hann bli åtskilliga. Emellertid bedömde Högsta Hönset
hösnuvan som en relativt verklighetsbaserad hypotes, eftersom Uggla
Gruva plötsligt hade slagit upp bägge ögonen mitt i berättelsen. Hade någon då haft stigarna förbi, kunde vederbörande gott och väl trott att Zacharias Topelius just uppenbarat sig i ugglans dröm?!?
Nåväl,
bäst som snöluvan satt där och hönsruva' på gåtan, kom Gris Gräv
rullande längs gärdesgårdsstaketet. Grisen gissade att nissen måtte fått
näsan full av gräspollen. Den utsagan tyckte kossorna lät mer plausibel
än att man skulle få snuva av hö. Tomtenissen i sin tur tyckte att Gris
Gräv hade sagt "snöbollen", men det var då rakt ett annat fenomen än
gräspollen - tänkte Snöluvan och skrattade högt. Då gav henne Fröhuvan
en förmanande knyck på sitt huvud, en rävligt rask vridning som
säkerligen var ämnad att mana till besinning inför storvirusets allvar.
Utifall alla fyra sädesslag torde gå upp i rök under juli, bara som ett
exempel - vilken häst skulle då skratta bäst?!?!
Högsta
Hönset övervägde att fråga Uggla Gruva nästa gryning om sådana där
pollen, men bestämde sig för att Polen var lika omöjligt att flyga till
som vilket sagoland somhelst. Gräs växte dock tydligen överallt - längs
höghus, mellan radernas hus, såväl som runt gård och stuva. Så nu varken
ville eller behövde Snöluvan skriva ned gräs på nästa önskelista. Inte
ens att Gris Gräv erbjöd extrapris på polkagrisar, rentav sju för sex,
tog hon någon notis om. Däremot skrev Snöluvan upp både fläderbär och
jordgubbar, ty dessa fann hennes förnuft att tomtenissen borde må gott
av. Om han skulle växa och bli frisk framåt jul....
0W0
12 juni 2020
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar