Det var en gång en trädgård fylld med tysta stentrappor. Där gick Timtäljaren omkring, timma upp och timma ned. Snart skulle triljarders träd börja spira totalt ohejdbart. Det kändes lika skönt som oroväckande. Timtäljaren stretade på likt älg ur myrstacks horisont. Sin ambivalenta ångest sökte han dämpa genom gamla uppfinningar. Nu rotade han fram resväskan varmed man kunde befinna sig på tre platser synkront. Sålunda torde längtan hålla sig lugn. Förra gången hade Timtäljaren tydligen valt Sibirien, Brasilien och NyaZeeland. Denna gång tänkte han nöja sig med Ohio, Dubrovnik och någon Saturnusmåne. Då kom han föga förvånande till Japan igen.
0W0
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar