luktar olika
i deras bruna Opel
och blommiga hammock
hur vi än sätter oss
lika olika
som i vita lekstugan
påminner morfar
farmor om
farmor om
hur jag än öppnar där
genom dörrar av trä
tränger strålar av sol
borrar sig djupast i hjärnbarken in
och hittar vi nyckeln efteråt
genom väggar av plåt
buktar barnets tankar rastlöst
på låtarnas rastställen
stilla som bilkudden hela dess hundramilsväg
på låtarnas rastställen
stilla som bilkudden hela dess hundramilsväg
genom fönster av filt
drömmer mina ögon fördragna
drömmer mina ögon fördragna
hit och dit mellan verklighetens hål
bildar tyget nya tunnlar
genom möbler av plast
passerar redskap för smör och socker
lindas våra band kring handtag, byter väskorna plats
så tar sig dockor från rymden form
((instängd i dess ändlösa burklukt
smått åksjuk, ändå längtansfylld))
kommer ett stort surr
och bara nosar lugnt i sin förbifart
och bara nosar lugnt i sin förbifart
på dina lilltår eller mina
0W0
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar