Zagan om Det Triangulära Nuet, part VI

ännu en Historia gjord av Hundra Ord



Det var en gång en professor som hade blivit uppfunnen i Zagreb. En gammal god saga trodde professorn sig veta att han var i. Emellertid egentligen bodde Baltazar mitt i ett animerat tv-program. Gubben var ett barn av mycket psykedelisk estetik, zupersnurrig fastän den mysiga staden bestod av enkla raka människor. Trumpeterna blåste flöjter. Såhär halvseklet senare hade uppfinnaren rakat av sig hatten och stubbat skägget. Alltjämt av och an vankade professorn i sitt laboratorium... tills det gick upp för Baltazar : Varför inte zick-zack snarare!?! Så tog den snillrike en kolossal avstickare nedåt Zadar, innan han knallade tillbaka på nytt.







0W0

Svett 2 : Mosaik 14 : sydOst

samlade fragment från min resa



Solgass borta
Solgass hemma
Rinner ögon
Glass för femma


Salt kring Zadar
Ost på Pag görs
Lukten knappt ens
utstår jag, (D)usch


Snabbt i Zagreb
spårvagn korsar
Trångt trots större
Folkström forsar


Sipprar sött vin
likt choklad glad
Mjölkar sur min
ur min stad sned


Tackar vettja
Ljubljana
vackrast ljussatt
Hett blott ana


Närmre upp i
Maribor bor
många droppar,
någons mormor





0W0

sedermera i Maribor

bor närmare hundratusen människor
= näst största i Slovenien,
ingen maritim stad
(som de adriatiska vi var i)
utan närmare Alperna
och alls ingen mardröm vore bo där,
nästan lika ljuvlig som Ljubljana
men på annat vis

Svett 1 : i Dubrovnik

i kavaj och hatt badar jag
i mitt eget andriatiska hav
i kroppen fylld av persikor och bläckfisk
i vikar likt bäckfåror
i drygt trettiogradiga skuggors stjärna
i katedralernas skepp
i brant blomning
i miljoner steg upp och ned till stadsmuren
i Dubrovniks tätnande gränder
i turistströmmars tronande spel
i butiker pirater på låtsas
i blott fyrtiotusenfaldig befolkning
i fordon fortare än rentav italienarna
i fridfull kalksten
i ryggsäcken kluckar fontänens vatten
i tankarna dunkar kroatiska ord
i inga krokodiler trots allt
i en enda fiskmås jag såg
i kattens mun något dött
i sömnig dramatik
i många shorts långa leende lår
i vartannat hörn en bankomat
i fickorna varenda valör av kuna
i Cat Stevens musik på nytt
i trappan tillbaks till Hotel Adria
...drygt femhundratrettio steg upp
var knappt femhundratrettio steg ner...







motsvarar Mosaik 13

0W0

Ö 2 : Hvar

-Var är vi nu?
-Du är på Hvar!

-Du är i Split?
-Jag var på Hvar.

-Var vi ett par?
-Vem stannar kvar?

-Jag vill va här!
-Då är du där.

-...i Hvar på Hvar...
-Varför två varv?!






0W0

Ljubljanas Superlativ

Jublande

Ljusnare

Ljuvligast




Bildskön

Ljudligare

Blir nöjd - nja...




0W0

Mosaik 8 : Annandag Pingst

= haikus



Motorvägsmåndag
som ett söndagssommarfält
slumrar främlingskt hem



Fjärilspringstannar
tysksynthslinga åttifem
återuppljusnar






0W0

Mitt Liv, Matris 4 : Närmare Materialen

Minnesglimtars Rekonstruerade Sammanhang

luktar olika

i deras bruna Opel

och blommiga hammock

hur vi än sätter oss

lika olika

som i vita lekstugan

och byrålådors rutiga lock

påminner morfar
farmor om

hur jag än öppnar där

genom dörrar av trä

tränger strålar av sol

borrar sig djupast i hjärnbarken in

och hittar vi nyckeln efteråt

genom väggar av plåt

buktar barnets tankar rastlöst
på låtarnas rastställen
stilla som bilkudden hela dess hundramilsväg

genom fönster av filt
drömmer mina ögon fördragna

hit och dit mellan verklighetens hål

bildar tyget nya tunnlar

genom möbler av plast

passerar redskap för smör och socker

lindas våra band kring handtag, byter väskorna plats

så tar sig dockor från rymden form

((instängd i dess ändlösa burklukt

smått åksjuk, ändå längtansfylld))

kommer ett stort surr
och bara nosar lugnt i sin förbifart

på dina lilltår eller mina

som om humlan redan var bekant

med varje fenomen mellan himmel och jord

0W0

Myra 13 : Transformering av Tegnérs Tummeliten

i det närmaste total spegelvändning av vart eller vartannat ord [med Alice Tegnérs originaltext angiven efter varje strof.... tillkommen för omkring hundra år sen]

Sju, sex, fem, fyr, tre och två och en

In mot staden cyklar några än

Mor far sist och storasyster först

Lövverk stormar; ugglorna får röst

["En, två, tre, fyr, fem och sex och sju

Uti skogen tågar alla nu

Far går först och Tummeliten sist

Tyst det är; ej rörs en enda kvist"]

Månen redan tornats upp, vår kung

Ljus syns staden, känns nu skön och lugn

Då hörs ungdom, som om största krig

villa bort sig från gatugränd till stig

["Solen än ej stigit ur sin bädd

Mörk är skogen, så man kan bli rädd

Men se barnen //men sju bröder// fast de äro små

tar sig nog fram i vä-ärlden ändå"]

Bror med horor går, gokväll, gonatt?!

Skrattar hejdlöst - har ni inget vett?!

Vättar vaknar, de er iakttar

men ni vet vi drömmer alla dar

["Kära far och mor, godda' godda'!!

Gråt ej mera, vi mår alla bra!

Jätten sover, han oss inte ser

och vi tror han vaknar aldrig mer"]

inräknas även såsom Mosaik # 8

0W0

klot 1 : två halva haikus

på 3-4-2 och 2-4-3 
= ungefär halva (ingen hel)



hellre här

inför utfärd

stannar.




Rullar

bokvagn film snart

färdig? nej!







0W0

Sagan om Det Triangulära Nuet, part IV

ännu en Historia gjort av Hundra Ord



Det var en gång tre goda ting, varav fjärde saken syntes ännu godare. Sekundsniderskan kunde inte låta bli att plocka blåklockan. Tilltaget blev hennes fall, från pyramidtoppen rakt igenom hyreshusets oändliga kvadratmetrar. Fjärde avsnittet snidades in i trilogin, förundransvärt ologiskt. Kortleken kom att föreställa Sekundsniderskan, klättrandes upp i Universum igen. Grep planeterna gjorde hennes fingrar. Kysste stjärnstrålarna försökte hennes läppar. Nu fanns visserligen världen lika mycket neri myrstackar och rävgryt. Deras labyrint tyckte hon sig färdigsprungit. En liten del av galaxen ville Sekundsniderskan bli. Glömde hon sin stora roll för Minutmakarens minne i Timtäljarens skapelser - såsom modellen bakom skojigaste månvarv?!

inräknas även såsom Myra nr 13

0W0

Sagan om Det Triangulära Nuet, part II

ännu en Historia gjord av Hundra Ord



Det var andra gången det skedde nu. Utanförskapet skar längs samma skåra. Hennes svävande hjärtslag associerade till sin inbindelse. Och särskildheten började bli vanemässig. Sedermera tog hon sig titeln Sekundsniderskan. Tiden tecknade djupnande spår i träslaget, vars blodkärl växte. Tornet av sten ruvade totalt väsensskilt - kunde icke fås att blomma. Persikodoftande tick-tack-tickade längtan... till gruppen på andra berget... fastän klyftan tycktes oöverkomlig. Himlen torde ha uppdelat änglamarkens schackbräde. Stora flickan hade redan blivit minsta gumman. Likaså minnena av Minutmakaren genomgick transformering. Under hans levnad hade Sekundsniderskan känt sig superstressad av gubbens långrandiga rutiner. Nu sökte hon just oändligheternas trygghetsskärvor.

Tagna med min nygamla kamera TravelZoom

ikring Haga bort längs Vasa

Sagan om Det Triangulära Nuet, part III

ännu en Historia gjord av Hundra Ord



Det var tredje gången nu som Timtäljaren blev helt medveten om sitt bristande medvetande. Därpå travade han på igen, mellan träd och torn, som vore han medveten om hur medveten han är. Närmare sjuhundra månvarv bortanför Timtäljarens horisont, på svindlande 60-talet, där började han läsa Roald Dahls näst första historia, vari huvudpersonen heter James Henry Trotter. Trots att krukmakarbänken strax spricker av halvfärdiga trappräcken, stod Timtäljaren i godan ro undrandes - huruvida Harry Potters upphovsmakerska hämtat inspiration ifrån vederbörande?! Ingen tycktes varken kunna bekräfta eller motbevisa uppslaget, allra minst Rowling själv. Och Roald hade lämnat jordelivet redan på 90-talets blankaste sidor.




0W0

Sagan om Det Triangulära Nuet, part I

ännu en Historia tillverkad av Hundra Ord

Det var en gång en trädgård fylld med tysta stentrappor. Där gick Timtäljaren omkring, timma upp och timma ned. Snart skulle triljarders träd börja spira totalt ohejdbart. Det kändes lika skönt som oroväckande. Timtäljaren stretade på likt älg ur myrstacks horisont. Sin ambivalenta ångest sökte han dämpa genom gamla uppfinningar. Nu rotade han fram resväskan varmed man kunde befinna sig på tre platser synkront. Sålunda torde längtan hålla sig lugn. Förra gången hade Timtäljaren tydligen valt Sibirien, Brasilien och NyaZeeland. Denna gång tänkte han nöja sig med Ohio, Dubrovnik och någon Saturnusmåne. Då kom han föga förvånande till Japan igen.

0W0