4 juli 2016

syntRes nr 1 : Cyklar Över Stupet


Tre helt skilda TTT-texter som äntligen funnit varandra :

Cykel # 1 från aug -11
Stol # 3 från aug -13
Terminal # 9 från juli -15

(Passat på att lägga till + putsa bort ord o rader här o var)




Monarken
den tryggaste tronen
med trenne växlar fixar sig hela världen

trivas vi på dessa högsta sadlar
kring staden snyggt styrandes
bortom konungens kännedom


beredda med stumma ringklockor
och blinda lyktor
där varje fotgängare må undanröjas

förträffligt oförtröttliga soldater äro vi
av kritstreck styrda blott
och röda gubbar

trick
track
trix

sneddar fräckt över gräsmattan
dock rak i ramen
går gärna i grönt
så smidigt stabil lekamen

korsar gatans krön
betar blommor i trottoardiket
med myndig hållning
och hjälmar av skitigt guld


vi travar på
vi trampar på
från Varberg till Montmartre
tar vidare arken
till en änglamark
fast längtar att åter få parkera
i vårt svenska skjul


så snurrar visan på valsens strängar
en ensam cykelpumps sympati
för jag ska skruva mig genom slangen
ett gulnat punkgummis symfoni :

jag ville rida
med McCartrina
som tretaktsmotor
till oljespill
men denna motvind
fick björk att krökas
jag bara cyklar
på tramppedal

det går en hind över parkens lindar
det klingar till i en vänstersväng
och jag som alltid har cyklat nykter
får tumla kungligt på dödens äng





*            *            *




när du satt dig på min molntuss
når det gyll'ne håret ända
ner till lejonfötters bergskam


när jag satt dig på din guldstuss
når mitt mörka solsken nästan
upp till hjässakronans tronkyss


när vi står på pyramidjan
når din stora feta slända
bort till obalansens mittpunkt


när vi uppsatt oss i hästsvans
når den långa ludna glansen
in i trosbekännans sandslott





*            *            *




promenerar genom gamla biblioteket
medan androider iakttar
min gångart
lätt uppdaterad
från varenda nyinstallerad
stol, så jag glömmer
bort söktermen
men
kommer knallande till slut
längst in
bakom rymdpsykologiska hyllorna ut
till en sluttning
i molnig sol
där halva stan ligger
nedanför
sätter mig på
en bänk och
min mustasch ska precis
utbrista denna undran till
bruden på bänken bredvid, då min plats börjar luta framåtstupande
känner stålgjutna fötter
sakta bändas upp
likt rötter
...   ...   ...
...   ...   ...
...   ...   ...
(dock innan
något hinner ske
minns jag från varuhus-ruinen ovanför
hur matematik-meditatören
framhöll man måste ha löst
en 3-biljett
för att få bevittna
hela utredningen
oavsett om dessa misstankar in-
volverar en själv eller
ingalunda vi gäller
ur djuridisk synpunkt
på varje syntetisk omloppsbana
enligt rullande brant
i vilket fall
allt än må röra
sig om)










0W0

Inga kommentarer: