Jag Är Nu Lika Gammal Som.... (del 2, Kompositörer)

Ted Gärdestad var 1996, åtta månader innan han gick och dog

Evert Taube var 1930, när Ellinor föddes, då året före hade utgivits Fritiof Anderssons visbok

Maurice Ravel var 1915, tretton år före Bolero och pianokonserterna, fast sexton år efter "Pavane För en Död Prinsessa"

Alice Tegnér var 1904, när fem häften av "Sjung med oss, Mamma!" hade utgivits, och fyra alltjämt återstod, vari femte förekommer Jungfru Uggla, men de mest kända barnvisorna återfinns i första fyra volymerna

Alf Hambe var 1971, vilket inte säger så himla mycket, emedan hans magiska visors universum utspinner sig under tidlösa återkomster

Allan Pettersson var 1952, då han knappt hade gjort en enda symfoni än

Gustav Mahler var 1901, då han påbörjat sin mest spelade, femte symfoni

Leonard Cohen var 1975, relativt tidigt i sin sångkarriär (efter New Skin For The Old Ceremony, före Death of A Ladies' Man)

John Lennon skulle ha varit 1981, ett halvår efter han berövats sitt liv

Jeff Lynne var 1988, när ELO tycktes begravna men Travelling Wilburys uppstod, inklusive produktion av Harrisons solo, före sin första egna

Jon Anderson var 1985, när han alltjämt skulle sjunga och spela mästerligt i många år till, jo, men just hade sinat i skrivarflödet vad gäller "världens mest andliga rock-rapsodier"

Amy Winehouse skulle ha kunnat bli 2024, ifall hon slutat missbruka droger och media slutat missbruka henne - vilka jazzlåtar hade då tillkommit?

Michel Legrand var 1972, då han skapat musik till ungefär 72 filmer, men hade lika många kvar att bidra till

Elvis Costello var 1995, medan han smetade in sig bland klassiska ensembler och tycktes lämnat postpunken definitivt bakom sig

Owe Thörnqvist var 1969, när allt det roliga var över (eller nästan)

Gordon Lightfoot var 1979, när hans kanadensiska country fortsatte att rulla på ganska bra på plattorna

Jerry Goldsmith var 1969, då han ännu gjort relativt få av sina gyllene filmscores, mellan Apornas Planet och Patton

Lasse Holm var 1984, när Främling fortfarande var en relativt färsk fjäril, medan Canelloni Macaroni låg i framtiden

Lars Winnerbäck är 2016, nu

Benny Andersson var 1987, när även Chess gått till historien, medan han hjälpte Gemini och joinade Orsa spelmän

Mike Oldfield var 1993, när redan tjugo år av mästerverk framsprungit, och timslånga AMAROK upptäcktes i mitt liv då

Tony Banks var 1991, när Genesis var på utdöende men han solosaker börjat nå lika sköna anslag som det bästa han skapade bland Collins, Gabriel och grabbarna

Brian Eno var 1989, när det verkar ha hänt ingenting med vare sig hans synthlandskap eller rockrötter

Beethoven var 1811, då han börjat på sin sjunde symfoni (vars andra sats är det enda jag absolut älskar bland hans alster)

Tjajkovskij var 1880, då hans mest kända ouvertyr samt serenad tillkom, tretton år före sin död strax efter uruppförandet av Pathétique






och följaktligen var de i stort sett lika gamla som varandra vid detta skede. Men vad har jag egentligen gjort av mitt liv?!?

....kommer förmodligen kompletteras....





0W0