Bottenlös Mättnad

min trettonde vita beatle

spegling inspirerad av HELTER SKELTER, den mest "oljudsmässiga" låten på Beatles White Album, deras försök att skapa heavy metal, ett spår som jag fån början närmast föraktade eller gäspade åt, men känns en smula mer förtjusande för varje halvår...




så åker livet på
i sin skrangliga berg- & dalbana

från guld till bajs
från bajs till guld

till depression från eufori
till eufori från depression

sitter döden på första parkett
och slickar glass


här längs superskönaste kurvor
genom superskrämmande tunnlar

i fasliga fall
följt av hisnande stigning, högre än jag någonsin är beredd

att låta blixten slå ner




Heliga skelett!
Heliga skelett!

Bär hundra kilo fett
Blir aldrig nånsin mätt

Heliga skelett!
Heliga skelett!

Sjuhelvetes änglasken!!!!!!!






så bullrar bulldozern fram

mellan möbler och batterier
mellan lerkross och fönsterkarmar
mellan målardukar och tidningsflagor

älskar gräva där

mitt i vår megalomaniska soptipp
liknar maskinen en leksaksbil

med sina hjul av outslitbara ljudband
och spakar med mekaniska ryck


mellan alla dessa känslor
som icke längre funkar

likt en ofantlig måsfågel

kör vi någons gamla oskrivna fältslag
inkopplat i elektricitetsnätet




Heliga skelett!
Heliga skelett!

Bär hundra kilo fett
Sitter döden omätt på första parkett

Heliga skelett!
Heliga skelett!

Sjuhelvetes änglasken!!!!!!!






(med spunnet socker i hela käften
lyckas icke ens monstret skratta

fast skönt nog spelar det mindre roll
för monstret har så fruktansvärt mycket annat att stå i)



909

Revolution nr 9 : i Ribban i Ribban i Ribban

Remix av utplockade rader ur mina texter från 2009.
Sammanrullningen inklusive urvalet är inspirerat av Beatles längsta stycke någonsin, näst sist på White Album.
Räknas som första etappen av min nittonde vita beatle.





nu eller nästan
omvandlingsbar RacerRepris
nu eller nästan


Vi har räknat alla gånger som du gått ut
genom dörren. Du har gått in igen
fler gånger
än du har gått ut. Utomhus är det
juniregn nu,


varje gång rytmen har fullbordat nio
varv vidgas
takkupolen ännu en glimt


                                          nu hamnar bara längre bort


Låtarna var sedan längesen
färdigspelade. Musiken hade fastnat
i ett mellantillstånd
efter slutet
före början.




ibland kan vi spendera
mitt liv
igen
igen
Jag har en ny stad
]inside the Room[


          then straight out of time
          she sucked the now


är nu universum samma
          omvandlingsbar RacerRepris
är nu universum samma


Som liten fick jag nio siffror
möblerade hela världen med dem
                            tills nu jag funnit sista siffran
och allt måste göras om igen




efter slutet
nu eller nästan
fullbordat nio varv vidgas
in och ut och in igen
före början.





909
 

Samba mitt i Varuhuset

Var Skulle Vi Kunna Göra Det?

min sex:te vita beatle

Nu kommer den egentliga, utvidgade speglingen av Why Don't We Do it in The Road? som är så gott som enda textraden i originalet - möjligen det mest tråk-roliga, trälig-pigga, mantra-arga, stompiga spåret på Beatles White Album



1

Varför gör vi det inte på gatan
??!!?!
Varför gör vi det inte på tåget
??!!?!
Varför gör vi det ej på momangen
??!!?!
Varför gör vi det inte i tvättstuge-mangeln
??!!?!

Knappast någon hinner vara publik i denna trafik
??!!?!
Varför gör vi det sällan längs vägrenen
??!!?!


2

Varför gör vi det inte i skogen
??!!?!
Varför gör vi det knappt ens på krogen
??!!?!
Varför gör vi det bara nästan på scenen
??!!?!
Varför gör vi det nästan bara mellan benen
??!!?!

Knappast någon kommer skratta ut oss
??!!?!
Varför gör vi det på skämt och gärna på låtsas
??!!?!


3

Varför gör vi det inte i trappan
??!!?!
Varför gör vi det inte riktigt som apan
??!!?!
Varför gör vi det aldrig i trädet
??!!?!
Varför gör vi det inte på fia-knuff-brädet
??!!?!

Knappast någon förmår plocka bort oss
??!!?!
Varför gör vi det inte med nykterhetsföreningen
??!!?!


4

Varför gör vi det ej på pianot
??!!?!
Varför gör vi det ej enligt noter
??!!?!
Varför gör vi det inte hos morbror
??!!?!
Varför gör vi det inte hos faster
??!!?!

Knappast ett ögonbryn lyfter på pick-upen
??!!?!
Varför gör vi det faktiskt till allt detta knaster
??!!?!


5

Varför gör vi det inte i sömnen
??!!?!
Varför är vi förlamade sålänge vi drömmer
??!!?!
Varför gör vi det inte upp & nerpå
??!!?!
Varför gör vi det bara in & ut så
??!!?!

Knappast någon kommer komma
??!!?!
Varför gör vi det aldrig i kabinen på väg till Uranus
??!!?!


6

Varför gör vi det icke i butiken
??!!?!
Varför gör vi det sällan ens i sängen
??!!?!
Varför gör vi det inte i IKEA
??!!?!
Varför gör de det bara i filmer på ängen
??!!?!

Knappast någon lär göra oss sällskap
??!!?!
Varför gör vi det så ofta med mobilen
??!!?!








wWw

Doctor McRoomsmalls KylskåpsKabinett

inspirerad av Rocky Raccoon, ett av McCartneys relativt bortglömda experiment med lustiga genrer, som jag dock alltid tyckt mycket om, återfinnande sig på Beatles White Album (även filmen Rango kan komma ifråga, likaså Das Cabinet des Dr. Caligari, mm), min 8:e vita beatle





Var i hela friden kommer vi i kontakt med världens största samling av kylskåp...? Om inte mitt ute i Nevadaöknen på den mest stekande, torra sommarmorgon...! Här har Doctor McRoomsmall låtit installera ett personligt kabinett, ägnat uteslutande åt kylskåp. Sitt livs hetaste passion plockade doktorn med sig hemifrån Bradford och flög över hit till den galopperande kontinenten. Där många nya kylskåp skulle komma att växa upp, likt megalomaniska sockerbitar ur den spruckna jorden...


Man tar sig först in genom svängdörrarna till den gamla vanliga salloonen. Här sitter hästarna och pimplar whiskey on the rocks. En och annan tvättbjörn har också hittat in i skuggornas svalka. Nu har det redan blivit dags för oss att boka ett rum. Då berättar bartenderskan, som kallar sig för portierska, att vi lika gärna kan välja rundturen, så får vi många rum på köpet. Ger man då minsta nickning ifrån sig, trycker portierskan på pianotangenten, och Guiden Gideon dyker genast upp med ett glatt honky-tonk!


Från höften drar Gideon, som kallar sig Gilbert (fritt efter Gilbert O'Sullivan, fast ingen begriper varför), fram en sönderbläddrad bok och slår upp det minst heliga kapitlet vi kan tänka oss. Därigenom fås en direkt glimt av doktorns hisnande kylskåpssamling, inhyst i hyllor av sten, som börjat slutta av den ohyggliga tyngden. Själva vinklarna i rummet närmar sig på vissa håll minusgrader. Doctor McRoomsmall personligen sitter och slumrar i något av skåpen. Tavlor av honom hänger dock uppspikade på åtskilliga dörrar. Där kan vi skåda den store samlaren iklädd sina karaktäristiska små bruna glasögon, vari likaså glasen är sepiatonade.


Ur vårt sällskap hörs nu stämman av en rutinerad dam som kallar sig Jill, när hon helt fräckt frågar varför doktorn icke samlar på tvättmaskiner som komplement...?! Jill har nämligen hört talas om att de skulle ha tvättbjörnar i trakten, så kallade raccoons. Detta har guiden Gideon redan förberett ett tvättäkta svar på. Eftersom öknen är en enda torktumlare, så hade det blivit alltför symmetriskt med tvättmaskiner. Vår bäste Maxwell McRoomsmall är ju en originell doktor. Då kontrar Jill, som egentligen heter Eleanor Rigby, att enligt den berömda balladen borde vi befinna oss i Dakota med dess svarta berg - så vad gör vi då i Nevada bland lite väl många ensliga exemplar av coola cowboys?! Då upplyser oss Gilbert Gideon att allting är ingalunda logiskt i den här världen. Nu skall vi få se vad doktorn förvarar i ett av de allra vitaste, blankaste skåpen...


Jomenvisst, där har vi Ringo Starr! Trummandes på gallren som han sitter inklämd emellan, inspirerar han hela bunten att vissla igång nästa sång, som låter som om vi just kommer upp ur en gruva, på väg hem till vår gedigna alpstuga. Guiden skramlar med nyckelknippan, låser igen Ringos cell och låser upp ett föregående kylskåp som vi bara gick förbi. Härinne är rummet extra litet och särskilt dekorativt. Ätbara föremål hänger på de kyliga tapeterna, medan glasskåpen dignar av drickbara ingredienser i likörform. Finsofforna står prydligt fyllda med tårtor och kakor.


Vi går som i sömnen, plockar för oss av miljoner drömska smaker, ända tills Jill inflikar att vi måste ha hamnat på nästa album, mitt i den svinaktigt goda tryffeln. Doctor McRoomsmall erkänner - att allt detta knappast är verkligt. Dock inte desto mindre har vi att göra med diverse fack i ett ofantligt skåp som han skapat, en ganska lyckad konstruktion för att bevara minnen i sina ursprungliga former av förväntan. Solen lyser utanför salloonen, men här bakom kulisserna ger oss kristallkronorna ett skönare sken. Dess perfekt kylande värme får pekfingrarna att vilja spela piano och lilltårna att dansa hela dagen lång...





wWw

Tröttare än Dött

min tionde vita beatle, inspirerad av den tunga I'm So Tired, en av väldigt få låtar jag har (haft) svårt för att uppskatta på Beatles White Album





du gömmer mig tungt
under massa vita kuddar,
vill leka lätt
hur du får mig att titta fram


men känner mig så svart
och trött på dina sockerbitar,
orkar knappt ta nästa andetag;
dör en stund









vaknar efter några veckor
förlamad ända in i blodet
och inser jag bara sovit en minut
längs superklara landskap


sen börjar du sparka mig i ryggen
från sängen inunder
tills min kropp med ett ryck
landar på dina kuddar





wWw

Fiktiv Flaskpost från Glass Onion

min nionde vita beatle

inspirerad av Lennons svamligt skärpta, montage-mässiga spegel/glaslök ombord på Beatles White Album, bilderna som följer hennes blundande självisolering neri mörka cellos, innan dags för en ny solig Ob-la-da




Hallå allihopa?! Har precis fixat ett hål i havet,

en speciellt utvald tunnel som gör det oblötare

att låta skönhetens spegel-lökar skalas från en brittisk ö

till en annan A. [om ni befarar att meningen

tog slut här - nja!] Valrossen var allra minst Paul

med sin dåliga fantasi som mest kvittrade om

hur hon honungspajen skulle jazza baklänges hem.

Som ni måste märkt postar jag den häringa flaskan på

svenska, ingalunda för att ni ska tycka er äta glassbåtar,

bara så att vi synkront kan se igenom hennes hårda glas

till mjukare stränderna. Dåren på berget haver dubbelt

observerat hur där guppar något ensamt. Över de vilda

jordgubbsfälten sänder Molly Madonna en molnig

smultronkyss. Försöker vi böja undan tulipanerna

en bit ytterligare... går spegeln itu. Just så gick det

för de tusen rövarna, som aldrig insåg hur öppna

många kvinnors fönster redan står för den o-

klantige. Duvsvansarna har jag slutligen lyckats sam-

manfoga i ett hörn av trä. Tråkigt nog skyms gåtans

oerhört spännande svar av glasets runda labyrint.

Agent 909





909

Fiktiv Flaskpost till Beatrice-Aurore

andra i 2014 års register över ilandflutna



Bästa Beatrice A!
Drömmer alltjämt
gör jag hur Ni ska
visa Er i världen
utanför den där
drömboken som
min vän kom över
för hundra år sen...
...medan i mitt liv
utgjorde ditt namn
i visan en säregen
felhörning, sålunda:
"sen drömde jag
förliden natt om
[DET ATT RESA o RO]
BEATRICE-AURORE" ;
får skylla på Körberg
eller kassa bandet...
...emellertid hör till
saken att Elin ville
läsa Er ännu hellre
i folioformat än
denna man som
nöjer sig nätvägen.
Nå, hälsa fröken
Löwenhjelm himla
hemskt gott då!!
fast jag föga känner
den författarinnan.
/Gerharde Harrison




wWw

Hör Vi Dina Vingar Hårt Älska

min sjunde vita beatle

inverterat inspirerad av While My Guitar Gently Weeps, som naturligtvis är Harrisons mest spelade stycke på Beatles White Album





medan din harpa
hårt skrattar (nästan viskar)

hör vi hur världen ser ut
bakom sina hörn

hyrde dig (under ett halvt liv)
och betalade tillbaks oss

vet vi nu varför 
jag var perverterad

hur skulle ni annars lära mig navigera
närmare kärleken?

hon luktar på taket
och känner det behöver vattnas (till vakenhet)

ni vecklar ut dina vingar
så vi fortfarande kan kasta mig (in)






wWw

Prins Smultronskugga hos Kung Markatta och Drottningen av Krocket

min fjärde vita beatle

Förvrängd spegling av Cry Baby Cry, bland de mest mystiska styckena på Beatles White Album. En underländsk, dubbel smak av oro såväl som fridfullhet, ger Lennon, som jag tolkar en smula bokstavligt blandat med i huvudsak egen fantasi, i identisk rytmik.




Gråt, barn, nu gråt!
bakom smultronstråt

Vi ger dig bara tre stycken
så gråt, barnet, gråt!



Kung Markatta i köket
satt och kasta
färskpotatis på sin mor

Vår Drottning spisa plattor
glatt piano
för att uppfostra Prins Stor



Gråt, barn, nu gråt!
bakom smultronstråt

Vi ger dig bara sju stycken
så gråt, barnet, gråt!



Kung Markatta i trädgårn
käka blommor
med en löjtnant mest på skämt

Vår Drottning spela krocket
alla skallar
rulla ned längs välklippt slänt



Gråt, barn, nu gråt!
bakom smultronstråt

Vi ger dig hela tolv stycken
så gråt, barnet, gråt!



När vällingklockan slog
kom hastigt Haran
på besök från sagans skog

berätta från i påskas
om sin rävprins
som hon älskat tills han log



Gråt, barn, nu gråt!
bakom smultronstråt

Vi ger dig fyrtio stycken [blott 39]
så gråt, barnet, gråt!



Kung Markatta i mörkret
vid sitt skrivbord
målar solig poesi

Vår Honungspaj hörts ropa
från balkongen
blivit stungen av ett bi



Gråt, barn, nu gråt!
bakom smultronstråt

Vi ger dig hundratals smultron
så le, barnet, le!


Le, le, le!
Låt Vår Drottning se!

Hon lever djupt i sin spegel
så gråt, barnet, gråt!






wWw

Glimtar från Gångna två Veckor på Olika Håll

Länge Länge Länge

min tredje vita beatle

Harrison har med en komposition på vardera av de fyra sidorna på Beatles White Album. Här inspireras jag mest av hans mindre kända Long Long Long...






Det var en lång, lång, lång

gång, en

skönt förtätad återkomst

till en helt annan sida av livet

som plötsligt hade

legat där oupp-

täckt av snåren så länge, så länge, så länge



på tre sekunder gick

min längtan till den

evinnerligt långhåriga flickan som

mjukt fick bära

tusen hårda känslor

i trettio olika rum

likt ett hus som slutligen hade sålts



när vi är barn blir

varje ny säsong så stor

och lång

ty vi har kanske bara sju

årgångar att jämföra med

och varför skulle detta sommarlov bli samma

som någon av dem?!?



medan när man närmar sig fyrtio

ligger hemskt många tider och skramlar

i skallen såväl som i hyllorna

redo att blandas samman

nu igen, nu igen, nu igen

ännu en oändlig juni som blir så skrämmande kort

när närvaron tappats bort










wWw

Lilla Hästens Sol

min Andra Vita Beatle


och idag är Pauls Birthday, fast jag går två spår fram och gör en fritt fantiserad spegling av hans Mother Nature's Son

känns som den mest harmoniska låten på Beatles White Album : 
Very Nice Video of Mother Natures Son






Lilla hästen skrittar ända fram

till solens äldsta glänta

där bäcken börjar bli vild

och kasta sig en glimt

av en glimt av en glimt i taget

utmed bergkullarna

har lilla hästen stannat vid sista stråna

så lugn men nyfödd

i sprittande harmoni

lyssnar han förundrandes

på sparvhökens sång

om den pojken som sökte sig till kriget en gång

obegripligt trött på sitt paradis

möjligtvis alltför välnärd av prinsessor

fastän hästen skulle ha uppskattat

få sin svans flätad

medan solen fortsätter spela

på alla sina strålar













wWw

Asken den första samt Asken den andra

Ask av ask


Ask av ask

vad ska

vi lägga i

dig då...

en oskriven not?

ett viskande hav?

den enklaste sten?

nej, vår älskling av trä!

som en sagolik sak

får du rum i dig själv









Älskade Bok


Boken visar sig
vara en ask
med vackraste stycken i :


en rutig sak
går alm i alm
med blommig grej


en bit björknäver
vari Abel
älskar Embla
liksom Josef
hjärtar Eva
medan Amor inte
alls gillar Marion


någon nedtjärad kloss
från gammal brygga
eller dylikt


den sherryfläckade flaskposten :

"Spara härmed flaskans kork!
ehuru Ferdinand haft den
i bägge sina näsborrar!!"


och under hela rasket
återfinns diamanterna
innefattade i
ugglans ögon.







wWw

Nära Skjuter ingen Stare (min femte vita beatle)

tolkningar kring Happiness is A Warm Gun av Lennon, den kanske mest komplexa låten med fem skilda teman som snabbt skiftar över i varann märkligt omärkligt, sist på första sidan av Beatles White Album, hans eget favoritstycke tycks det som motiverade hela bandet




"Happiness is a warm gun"

Hittills hela tiden (sedan jag lärde mig engelska)
har jag trott att John syftade på typ:

Lycka är (likt) ett varmt vapen
i betydelsen att lyckan skyddar dig
och värmer dig
liksom stolthet
blir en (upplevd) personlig styrka
där pistolen skulle funka allegoriskt

men så får jag läsa hur Lennon inspirerades
av jägarmagasinets reklam för riktiga grejer
där själva vapnet blir
vad som skänker lyckan
i värmen av ett just avfyrat
mod
eller brist på mod
medan hjärtklappningen får sig en maximal skjuts
om än samtidigt
ironiskt speglat

Dessutom handlar det tveklöst
kanske ännu mer
om sexuella symboliken
i kulsprutans precis avfyrade tillstånd
dess orgiastiska salighet
en manlig sekund
där lyckovapnet dock verkar bestå
av kvinnan han håller i
en fulladdad kvinna
med osäkrad klitoris?!

"When I hold you in my arms
and I feel my finger on your trigger
I know no one
can do me no harm"

alltså för den som har någon
helt intill sig
medan för voyeuren
som förnöjs på håll
"like a lizard on a window pane"
eller i något närmare sällskap
nöjer sig
med att montera "multicoloured mirros
on his hobnail boots"
som han bara behöver kika ned på
för att upptäcka
vad damerna har inunder kjolarna
blir det aningen svårt
att känna atombomben
brisera i famnen
om än med svärdet
i egna händer
smälter metallen i alla fall
"lying with his eyes
while his hands are busy
working overtime"

Till sist allra första raden
den mörkast molligaste
i skalbaggarnas hela historia

"She's not a girl who misses much"

har jag levt i inbillningen
att hon ingalunda går runt och sörjer (någon)
utan snabbt laddar om
medan Lennon snarare saknar henne
som sin mor
men ännu mer sannolik
är måhända den enklare innebörden
att hon knappt saknar någonting
emedan Mother Superior redan besitter allt
eller åtminstone allas uppmärksamhet





wWw

Galen Flock

TROTTOAR nr 3

 

ni skrattar

ni skränar

ni skuttar

ni skockas

ni gläntar

ni lockar

ni flyger

ni chockar

då kommer jag spänt leende fram : Skål, ska vi leka?!

                                                                 ni skingras

                                                                  ni skruvar

                                                                   ni gäspar

                                                                    ni ruvar

                                                                 ni blockar

                                                                ni skämtar

                                                                 ni skäms

                                                               ni nonchar

nu tar jag skrämd ändå en chans och rockar runt er!!

vi chockas

vi skrattar

vi svävar

vi krockar

vi kramas

vi landar

vi skingras

vi vinkar
 




wWw

Fåglarna närmar sig igen

TROTTOAR nr 2




gåtans gator

måsar vakar

skator pratar

döden skrattar

över hattar

nästan hackar

attackerar!

Huvudpersonen rusar skärrad över till bortre kyrkbacken

                                                               blickar flackar

                                                                   ingen fattar

                                                        världsbild vacklar

                                                               flyger mattan?

                                                               kraxar tärnor?

                                                              skär sig toner?

                                                             utslits hjärnor?

Huvudpersonen sprattlar strax tillbaks mot främre burspråket

knackar porten

bandet backar

skriiii ur trattar

svarta trutar

döljer tuttar

rattar vingar

startar änglar

Huvudpersonen krattar lugnt gruset, korn för korn, alltmedan blodpump pickar...








wWw

Klätterskan från nästa fasad

med rader ur mina första tretton dikter någonsin publicerade på poetsidan

TRATT nr 1




Hon måste ha befunnit sig på flera våningar samtidigt

när andra plingar på låter det inte riktigt lika noggrant

    en sån som får gatan krökas uppåt och bli längre

       men NU har då växt, så bitarna blivit för små

           därsom solskenet sällan blir sig likt igen

             skär kåta strålar över fönsterblecken

              The Scene Looks Like an HourGlass

              när vi bygger upp nästa universum

                    i hela sitt skrangliga skelett

                    våra blickars vita akrobater

                       her wonder in my head

                           häller närmre nu

                            vill ha din glugg












wWw

Vitare än Vitt : Bländad av Berättelserna

TRATT nr 10 : rader ur mina dikter från fem försomrar sen




will already be vanished behind these bookshelves' memory

    utanför sagans dörr, den som hon ej under hela sitt liv...

       sålänge som knektarna hänger modet över verandan

       nu inväntande älvan i sin redan förbiflugna gryning

         en fönsterglugg åt gången skymtar skallarna upp

            kommer hon springande längs varje korridor

                virat kring kolonner ditt förvillande hår

                   som om Universum ville vända sig

                      och slutar ingen annan stans

                      more white than even white

                         this mirror begins to roll

                            mellan två månsken

                             hela huset genom










wWw