Krumelurens Rostiga Lycka

Schack Vätte! 87

inspirerad av första intrycken av LeMarcs senaste skiva







När kvällen kommer kryper du upp ur marken

sätter dig på ratten till en sönderrostad traktor

lyssnar slutkörd på trollsländornas sista föreställning

bortanför både skratt och gråt



När morgonen kommit trots allt lycklig

hasar du hem till hålan, klottrar krumelurer

i psalmboken som behandlar alla svartvita dagar

du borstade tänder med henne











eLe

Schack en gång till, Vätte!

Vätte 85


Varför måste du tvätta dig vareviga vecka?!

Varför skulle du dammtorka här varje år?!

Lite luft från artonhundratalet har väl ingen dött av?!

Vem vill inte försänka sitt torn i mysigaste mull?!

Varför diska undan all fisk när den väl har hittat hit?!

Det viktigaste är ju att var låda hyser välfyllda ohyresgäster

och hur rent och fint det är i spegeln

några timmar kring julafton när vår tomtedrottning kommer förbi...








Vätte 84


Du ville prova att köra gröna gubbar

som pjäser i detta schack

figurer som ingen dödlig fick blanda in

icke såvitt spelet sker på riktigt

så som det faktiskt gör, ja, ej ens åt det grå hållet

bör du kompromissa med passionens poler

hur starkt än Kalkyls pendel svänger över kant

hur lätt Hulken än lyfter själva brädet och slungar oss i rymden ut















wWw

We With Sister's Son (a little before now)

Schack igen, Vätte!

 
Vätte 83


Godnatt, vätte! Har du börjat fatta att du är världsmästare...?

icke blott i schackets matematiska materia

utan också i att motstå hela världens mind control

genom en fullkomligt privat, medveten hypnos

där rött och blått kan blandas som du vill

men som närapå drivit dessa hästar till vansinnets kant. Dock

undgick du i sista draget

att bli marionett åt din egen genialiska konspiration...




[...snarare än om mig handlar den (möjligtvis) om Bobby Fischer...? :]

http://www.youtube.com/watch?v=t094GritHYM 









Vätte 82


Din luva sticker upp ur kakelugnsluckan likt en kungakrona

Jag hör hur du bökar omkring någonstans därnere med pjäserna...


Varför spelar du schack med dig själv?!

Så gjorde jag också en sommar, gav alla jag kände varsin pjäs

men bjöd aldrig in någon kamrat att delta i mästerskapet IRL.

De hade kanske likställt mig med ett dammigt dataspel...


Vätte, skulle du vilja utsätta skådespelet för ett par solglimtar

eller vågar du ej ta risken att vi skall välja samma älvadrottning??













wWw

sju sköna musikstycken där Tommy Körberg sjunger

som jag bedåras av nu. Upptäcker just hur Körberg medverkat till mycket mer än jag anat, varav somligt med Jojje Wadenius:


1

SOM ETT KLARBLÅTT KLOT
med Solar Plexus -72

http://www.youtube.com/watch?v=3xvTmzkbHlo&feature=relmfu

2

WHERE DO WE BEGIN?
with Made in Sweden -76

http://www.youtube.com/watch?v=ZYhWHpHnpk4&feature=relmfu

3

GULDET BLEV TILL SAND
ur Kristina från Duvemåla
[hör flera ord jag aldrig uppfattade i Jöbacks tolkning]

http://www.youtube.com/watch?v=QqRLfG41wWQ

4

SOM EN BRO ÖVER MÖRKA VATTEN
cover of Bridge Over Troubled Water

http://www.youtube.com/watch?v=jK6NO7qAAF4&feature=related

5

ANTHEM
from session of making Chess -83

http://www.youtube.com/watch?v=MYfpcddXWxk&feature=related

6

RED RED WINE
made by Neil Diamond -72, here in Liseberg -10

http://www.youtube.com/watch?v=HAhGM2AJl5Y

7

HIMLEN ÄR OSKYLDIGT BLÅ
före Gärdestad gjorde den själv på svenska -88

http://www.youtube.com/watch?v=ghf3YFVEBeg&feature=related






Bonus

8

CRUSH ON YOU
with Benny Andersson Orchestra
unfinished ABBAsong completed -04

http://www.youtube.com/watch?v=7JDiC1pBgkM











eLe

Schack Vätte!

Vätte 81


Vad gör du egentligen där under...?

Varför masar du dig så sällan upp ur mullen?

Inte för att man behöver bli som folk, men hur mår vi??

Vätte, har vi tappat allt vett?!

Vem tänkte du på innan ditt hjärta blev igenstoppat...?

Jag har ett par huldror här på skrivbordet.

Ska vi mötas i ett parti schack?!

Du får gärna vara den grå sidan - om jag får vara den överlevande...











Förtrollade Schackpjäser
utkast till figurgalleri för ett möjligt drama...




Grå Tomten = Svarta Kungen

Röda Tomten = Vita Kungen


Grå Älvan = Svarta Drottningen

Gröna Älvan = Vita Drottningen


två grå lyktgubbar (irrbloss) = svarta löparna

två gula lyktgubbar (irrbloss)  = vita löparna


två grå bäckahästar = svarta hästarna

två bruna bäckahästar = vita hästarna


två grå troll = svarta tornen

två lilablå troll = vita tornen


åtta grå vättar = svarta bönderna

åtta transparenta vättar = vita bönderna


















wWw

to Really Learn implies to Unlearn

Transforism 10002



Det svåra verkar ingalunda vara
att lära sig något nytt.
Det svåra verkar vara att avvänja sig
från det som man redan vet.


Det vi ännu inte vet
griper sällan tag
förrän vi betvivlar
den grund vi står på.


Varför ens vilja befria sig
ifrån sin djupt uppbyggda säkerhet?!

Kanhända för att bli ännu säkrare?!


Vi använder oftast
våra första insikter
till att filtrera
bort vad än som
hotar att utrota
värdet hos minnet
av det som var helt igenom
nytt och som åter
skulle kunna bli
våra största insikter...






















wWw

Tomten kommer till de tolv lärodjuren

genom Jesus?


fröken Älva Älgskogs introduktion


Mina älskade lärodjur! Igår mötte vi en sällsam varelse här utanför skolan. Som ni minns var det just där skogsbrynet övergår i stadsljusen, där ni bara får gå när jag är med. Vissa av oss tror att det var Jesus - somliga snarare Tomten. Hursomhelst är han hälften människa och hälften någon annan. Det är då sant, eller hon.

Vi har ju läst några kapitel om transformationen mellan skilda väsen. Nu skulle jag vilja att ni återblickar på små avsnitt och verser som ni funnit särdeles gestaltrika! Var och en väljer som vanligt ur trolltornstrappans textkammare (en hel del visar sig vara från julen 2009). Ta något stycke som tycks er otroligt lustigt, gripande smärtskärande eller blott mysigt i all sin mystik.

Vi måste passa på före människorna firar sina avgudar i varenda vrå. Ni får gärna ompaketera Tritonus ord en smula, tolka in någon egen slinga, men tappa inte greppet om källan! Helst skall det ni väljer ut vara egendomligt ljusbringande, liksom ringa in jesustomten som fenomen.











Gerhard Grävling har hittat:

början av FantasiFiltFlickan


Det finns en ihopknycklad filt, en sådan med hundra ihåliga vrår i. I varenda skrynkla bor en figur. Filten är vävd av fantasi. Den liknar ett murrigt brunrosa sagoslott på en renskrapad tomt. För en översynt detektiv skulle världen påminna om gamla blodspår i nyfallen snö. Dess stjärnfönster lyser ända bortifrån Kanada, eller om det är Vitryssland. Det blir varmare än någonsin när du virar filten om dig.

När vi efter en evighet vågar låta filten falla i universum, då hamnar vartenda krypin på annorlunda vis varje gång. Och varje figur måste byta till ett nytt knyckelhål. Den här gången blir grottorna särskilt många. Du böjer dig med tindrande mun och snuviga ögon mot slottet. Snart har du stoppat du in fingrarna i någon av de hundratals historierna. Där, i ett svårupptäckt fack, ligger fantasiflickan och sussar. Du kommer på att hon kan behöva komma ut i verkligheten. Så du plockar fram henne, ut i det stora rummet.

I en hel minut studerar du fantasiflickan mellan dina händer. Hon påminner först om en tomte eller indian, fast inte riktigt röd. Hon är för kontinental för att vara en riktig eskimåprinsessa. Elden ifrån kakelugnen flätar afrikanska skuggor i hennes solblekta hårtestar. All aska för dina tankar till Alaska, men du vet ju att du sitter i ett vanligt svenskt rum. Dom har låst dörren hit in, så ni är alldeles ensamma.

Längtar fantasiflickan tillbaka in i sitt skrynkliga sagoslott? Nej, hon vill ut i det riktiga rummet, längs den verkliga fantasin. Men hur ska ni kunna fara vidare? Den ännu större sagan har redan sugit ut er genom skorstenen. Det känns som brännheta tunnlar av snö. Ni kryper under havet från Kanada, under Korea, ända upp mot ryska gränsen. Eran brasilianskt kolorerade undervattensbåt dyker upp i en isvak, hämtar en strimma komprimerat solsyre.







Skölda Skeppspadda har hittat:

Havsvandraren


vi ser en man
hur han just har vandrat över havet
och nu
faller han ner på stranden
kunde inte kommunicera
på tolv år
gick varenda muskelminne åt
till hans föreställning om havet
såsom mark
och nu när det är slut
tar publiken hans lekamen, för den upp
till huset
tänder det sjunde ljuset
vitare än kronchakrat
placerar en röd luva på mannens huvud
bomull om hans fötter
kanelgröt i hans hjärta
ger de honom namnet Sousa
och så
är det snart dags
att be barnen be honom
berätta om allt
emellertid har mannen somnat
ty hans sirén finns
blott i själva böljorna







Ragnar Rådjur har hittat:
TriptykÖknen



Det är morgonen när blott tre återstår

två små står på tå
på åsnan

kikar ut ur luckan , mot världen

ideligen
där kommer inga tomtar joggandes i öknen

dock en flagnad triptyk
utfälld
till nutida beskådan
visar världsrymdens sjufaldiga väderstreck

inom sinom fullbordade

kamelflickan och
krokodilkillen
modellerar varandras svansar

Barnets skapare slumrar
med modern än

och Cohen stod
kvar på floden







Fårever Bäver har hittat:

slutet av FantasiFiltFlickan


Nästa gång ni dyker upp är ur tjärnen i en borttappad skog. Ni har täckjackor som liknar rymddräkter på er, så ni fryser knappast än på en stund. Öppnar ni tillsammans era ögon och gör ingenting... Snön är tystare än oändlighet. Månsken gnistrar från varenda gren och sten. Vi har spänt osynliga trådar mellan träden. Det är ett snövitt kamouflage-nät, mitt över allt det vita.

Allting känns så lätt att existera. Ni blir helt elastiska. Sekunderna faller tills hela skogen är fylld. Ni känner mysigaste febertyngd av tunnaste fiberplagg, som skall skydda er från alltför komplexa funderingar. Nu står ni för alltid och håller varandra i de våta vantarna. Lyktskenen brinner långt bort där röken och suset kommer ifrån.

Till sist kommer ni ut på taket. Solen sticker er skrattande skönt i ögonen. Ni stampar och hisnar. Nu är fantasiflickan lika stor som du. Sotiga sätter ni er ned på kanelen och spanar ut över pepparkakslandet. Socker omringar slottet från alla kanter. Ni har fått glasyr i era ögonvrår, äventyr på era öronsnibbar. Du önskar att din sagovän ska börja rutscha ner från taket. Själv vare sig vågar eller vill du ända dit ner. Men du märker att hon vill, att flickan är ännu större än du nu. Så hon drar till din outsägliga förtjusning, helt hänsynslöst med dig ner...

Nu ligger ni likt två riktigt döda spöken nere på slottsgården. Överrumplad väcks du till liv, då den blodiga ängeln vid din sida är klarvaken. Hon undrar ifall ni inte skall göra om hela sagan igen, genast?! Nåjo, hela den nyfikenhet som tog tusen och två dygn att bygga upp har raserats i en enda fart, i ett hejdlöst hisnande andetag. Ändå förundras du över att lyckan inte tycks ha något slut. Du hade ingen aning om att man kunde dö två gånger, kanske rentav tre...







Himla Humla har hittat:

om Sommartomten



tomtarna kommer

om sommaren

om tomtefar

somnar om







Gris "Grodan" Granris har hittat:
ännu en TrädgårdsTomte


...över tomma altanen
till ditt älskade lilla träslott, där
inifrån skåp
på skåp efter skåp
i ohyfsat simpel mystik
lokaliserar du dem
i öronvrån
huru korus av kakburkar
klingar ikapp med buteljerna
tippande, tippande
mot trappan
sina hemlighållna andetag
får du avlyssna
det blickstilla folket,
det icke knäpptysta folket.
Så säg vad gör de nu
här i ditt eget hus ju
?!?
Tolv tomtar är de
cirka två och en halv familj
i stort sett harmlösa
dock dödliga vid missbruk
bör plockas med hjärtat kallt
men mössan på
finns i ultimat uppsättning
vari ingår
nio förvuxna nissar
stolta som troll
har de hållit din tillvaro under god uppsikt
bakom blomma, gräs och gren
inom stubbe, svamp och sten
alltsedan du visade
din innersta önskelista
för den då ej särskilt storvuxna
trettonde TOMTEN
tillika bossen
över hela satans paketet,
honom du knappt sett minsta
piprök av
på år och år
ända tills denna glimtande morgon!
Blossande
som ett pallat äpple
står här nu ju den urgamle nissen
i ditt största skafferi
och skäms
med händerna djupt i
saffransdegen
på tok för tidigt
stoppar han pipan full med russin
och drar pepparen
tills allt växer inom dig
ännu ett varv;
vrede och vanmakt
och vemod och
vilja igen...







Erika Ekorre har hittat:

ur Älva Älgskog o de tolv lärodjuren väljer ur Ljusilias julkalender
"Rudolf Räv väljer"


[i]

inser Ljusilia redan
hur hon är en samling ljusslingor
som Tomte har skapat

finns hon ändå kvar
så bestämt skiftande omedelbar
likt den fladdrande lågan

fast inte för att Tomte vill
utan blott så länge Ljusilia njuter
hur hans händer pysslar
med magiska luckor

[i i]

lyser midvinternattens trådar
inuti ögonen
ömsom som rymdstad
dess guldglada månsorg
ömsom som fornskog
dess frostiga eldsflammor

samtidigt som Ljusilia blir
alltmer verklig fantasi
i alltmer verklig fantasi
likt dessa känslotankar
i nya kombinationer med
hennes kropp

[i i i]

verkligheten i en vidare verklighet
dockan i en tjockare docka
och känna allt
ännu en gång
och alljämt en gång, ett helt lager utifrån

på Jupiter
dess jordiska matris
där tomtepojken synkront
har sin horisont
inloggad
så han förmår dela minnen
direkt med Ljusilia
och hon med honom
ifall Ljusilia vill
att Tomte vill
att hon vill







Pescatore Scorpioni har hittat:

ur Yamis journal

101 yanu

Jomenvisst, Yami, du överlevde hundraårsgränsen! Ännu en gång har du blivit pånyttfödd, glömt bort din rädsla. Den gamle mannen står gråtfärdig vid spegeln och fingrar över barnets vidöppna ansikte. Dina kostymärmar är alltjämt svärtade av utskrattade illusioner. Ändå står du här i en snö som ännu ej fallit, och känner dig bara lycklig. Såhåja, vad ska du hitta på nu då, Yami? Vi har ju länge haft ett cirkustält liggandes nere bland ruinerna, visserligen sönderrivet. Fast om du fyller det med något kärleksfullare än luft, så skall vi nog se att någon rundlagd lindanserska studsar förbi i sina supersöta dräkter.


112 yanu

Du drömde hur det fanns ännu en underskön poet på poetsidan. När jag vaknade, insåg du att hon inte finns härinne, att de självklara dikter du läste i drömmen aldrig blivit skrivna. Du saknade henne djupt i flera minuter, Yami, ända tills jag inte längre kunde minnas poesin eller profilbilden.


121 yanu

Jo, det finns många djur man kan ta hand om, eller tro sig ta hand om. Du har nog alltid varit ditt eget husdjur, Yami. Som sagt håller du någon i en tråd i handen, nåja, vrider dig åtminstone om, i tid och otid, för att se om någon är med på noterna. Den osynliga varelse jag har med mig i släptåg är i själva verket du. Du är mitt spöke, från vilket liv det nu må vara. Du har följt mitt liv med marionettens omedvetna medgörlighet, Yami, men jag måste klippa av fler trådar tills vi hamnar på varsin rätta plats i historieböckerna. Vi hoppas det inte blir för stor snedbelastning för min horisont, eller för din heller?!







Irene Reindeer har hittat:

Stjärnspillran ombord på expedition Origo


Nu var de sju kvar på rymdskeppet. I mitten av dem alla, med tre kamrater i vardera vingflygeln, hängde Stjärnspillran. Han liknade en avbruten bit av en konstgjord stjärna, såg ut som en gyllene triangel. Klädd i guldig silkespapp glimrade han till varje gång han vred sig. Det spred sköna illusioner genom skeppet. Stjärnspillrans forntida stjärna hade varit av kvinnlig polaritet. Alltsedan han blev enskild individ hade han utvecklat en manlig konstitution, närmast blivit kaptén ombord. Allesammans sex såg upp till Stjärnspillran. Men ingen hade riktigt tänkt på att just han kunde få lämna expeditionen. Nu såg det ut att snarast ske.

Stjärnspillrans ontologiska konstitution hade länge varit svårgripbar. Den föreföll både vara och inte vara sina reflexer. Hur den nu bäst skulle kastas ut ur farkosten förblev ett mysterium. Obalans skulle infinna sig utifall någon ur vardera vingen avlägsnades. Men det måste likafullt göras. Rymdstyrelsen sög helt sonika upp varenda glans man såg. Det rörde sig om maximalt tusen glimtar och en handfull gnistror. Stjärnspillran slockade allt djupare där den ännu dinglade på sin krok. Till sist återstod blott en doft av svavel. Den fick de återstående resenärerna att minnas mysiga skorstensrökar hemifrån jordeplanetens vintrigaste tv-kvällar.







Björn "Getabocken" Berg har hittat:
ur Janulies julkort (från björnarna)



God jul, Janulie!
Sitter du fortfarande
i fängelset? Ifall du
Janulie kunde läsa
alla dem raderna
undrar jag så hwilken
som rymma ända in
och ut ur ditt djupaste
skrymsle jag känner...

Esbjörn



God jul, Janulie!
Nu imorgon har du
permission ifrån
fängelset ju! Hoppas du
hanterar det. Möt mig
i stallet före dom
tar hand om dig...
Stjärnan glimra
och jag timra.
Längtar efter dig
lilla jänta där!

Ambjörn



God ny julafton!
Var det du som skrev
till mig hennes svarta
sagor? Kanhända är du
ännu hon som du är...
Vill jag inte veta? Jo,
tror du blir bra. Fast
magnetiska masken
skrämmer min indian.
Saknar dig J
tycks det som...

Styrbjörn



Janulie?! Du
är väl inte död?!
Jag vill att du har den
verkligt godaste julen!!
Älskar dig hursomhaver!

bara Björn







Krabba Kabbalah har hittat:

omförtrollning av sången "Det Strålar En Stjärna"


Hon speglar oss gärna i sagolik bild
där väst över havet vi går
En kosmisk lanterna, så lugn och så mild
strör ljus här i vintergatspår

Längs eviga natt
medan rymd glänser svart
Hon vrider sin spegel
tills gråt blivit skratt
I det vi-ita
vi-i ser månen rund







Råtta Trollerot har hittat:

100-ordsHistorien Tripp Trapp Troll


Nyfikna! Troll strosar. Träden tittar på. Huset närmar sig småfarligt. Människorna bor med sina maskiner. Signaler sänds som trollen knappt förstår. Allting liknar superstora stjärnhimlen, dess utspridda ljuskällor. Spindelnätet drogs genom skogen, men galaxerna koncentrerades efterhand. Nu knackar trollen på ifall någon ändå arbetar hemma. Ingen öppnar och rummen står lediga för allvarsamt lekfullt mysterium. Ena trollet startar datorn, hon lyckas få fram internet. Andra trollet försöker hitta porr men blir poeter. Där finns historien om trollen som smygbesökte. Bägge tappar nästan svansarna av förtjusning. Sagan speglar just deras liv. Skafferiet dignar av pepparkakor. Trapporna leder överallt. Troll somnar. Upptäcks?























eLe

ur Yulos journal igen

onsdag 32:a trisember

Du tog aldrig ditt liv, Yulo. Känns ju bra att du har det kvar! Då kan vi träffas igen...



onsdag 32:a trisember

Ibland är du likt Jesus Christ Superstar: riktigt slipad intill sista andetag, samtidigt som du blandar rock med koral. Pekar vi på vår dialektiskt självblockerande galenskap blir världen till fängslande befrielse. Genom en bättre logik kan allting vara både du och inte du.



onsdag 32:a trisember

Jag hör hur du ser mig som ett barn. Yulo, jag har redan en far, en väldigt bra. Vad vi behöver är en kvinna, eller två?! Då skulle hon kunna föda din döende kärlek.






wWw

ur Yulos journal

torsdag 31:a trisember

Hej, Yulo! Du skriker saker till mig hela tiden. Och du tror alltid att det är jag som skriker dem till dig. Du lever i en djup fiktion, Yulo. Vi står mitt bland trehundra människor som låtsas att de har party. Och somliga har helt klart roligt. Vi tycks vara de enda som grälar med varandra. Du drar in mig i din mentala förvirring med världens argaste känsla av att vilja undvika denna känsla. Rent fysiskt känns det däremot förlösande. Du är övertygad om att människor alltmer sällan vill träffa dig, inklusive jag. Det är först när du säger så som jag överhuvudtaget överväger att gå.



torsdag 31:a trisember

Hej igen, Yulo! Visst har jag tänkt tråkiga tankar om dig emellanåt. Men varför lägger du enbart dem på minnet? Det är ju du som har undervisat mig i att man får det man tänker på. Även sånt vi är rädda för drar vi till oss, efter tillräckligt ihärdiga föreställningar. Ikväll är dina minnen alldeles ute och cyklar, Yulo, du kan knappt styra hårstråna. Ändå har ingen av vakterna kommit fram och undrat vad vi sysslar med. Inget enda sällskap har ens höjt på ögonbrynen åt oss. Beror det på att de själva är berusade? Eller upplever vi att vi är originella för att vi icke druckit en droppe? Du uppvisar200 procent allvar. Trots allt kommer jag på dig med att skrattle emellanåt, helt utan hån. Det måste vara de roliga erfarenheterna som får oss att våga stanna kvar.



torsdag 31:a trisember

Hejdå, Yulo! Det här är ju långt ifrån första gången vi har totalt olika uppfattning om det människoskap som vi utforskar tillsammans. Vet att du behöver att jag behöver din guidning. Men du vägrar se i vilken utsträckning du redan har påverkat mig inifrån. Din outsläckliga bekräftelsetörst tolkar varje gränssättning jag gör som nonchalans. Likt förbannat är det du som talar om hårdare gränser. Kan vi inte träffas tillräckligt ofta, vissa veckor tre dar i rad, så föredrar du hellre ingenting alls. Då slipper du bli besviken - en inställning fullkomligt främmande för mig. Jag blir upplyft av att träffa de vänner som var längesen senast, medan du kallar dem inte för vänner då. Du blir plågsamt påmind om den maskin ni kunde hållt vid liv. Kvinnan som just blinkar förbi skulle kunna ha dig mellan sina lakan imorgon. Dessvärre är det inte dig själv som du ser där. Huruvida du verkligen vill, Yulo, är fortfarande ett mysterium. Rummet kommer sakta tillbaka när vi tystnar en stund och märker att det finns annat liv i universum.


















eLe

Kant och Kalkyl spårar Tomten hos mormor

Livets Trettiotredje Port : 3
tredje kapitlet i berättelsen om Teresia



Det hade dröjt veckor före Teresia började skriva tredje kapitlet. Tomten hade varit på besök varenda dag, natt och timma. Stod han inte på trädgårdstomten och pallade äpplen så kom han rakt in genom bakdörren. Enorma samlingar av grovt tejpade paket bar tomten med sig till både mormor och Teresia. Dessa kunde inrymma allt från lyftkranar till sexiga förkläden, från sällsynta filmboxar till redan övermogna äpplen. I förrgår hade tomten varit bittrare än någonsin. Ty ingen i hela världen brydde sig om att läsa hans tomteblogg, kommentera hans facebook-status eller gilla just hans delade klipp. I torsdags hade tomten svämmat över av information om hur man lurar sin hjärna att inte längre lura sig själv. Det sker genom att dagligen göra en tio punkters önskelista över vad man vill kunna ge sin potentiella partner. Fokuserar man på vad man verkligen vill ge, så kommer hon mycket lättare att vilja få det. Idag kändes tomten ganska glad, men knappast tillräckligt lugn. Hela hyllan med kryddkar hade han varit på vippen att riva ner, när han inbillat sig att en av alla burkarna stått fel och försökt korrigera med en tibetansk metod. Teresia hade velat ge honom på kanelen, men mormor gav dem alla tre den godaste gröt före något mer hann utbryta. Imorgon skulle väl tomten åter vara livrädd för vart han skulle ta vägen. Ingen port i världen tycktes mer inbjudande än oroande, när han väl var på det humöret.




Teresia visste att den riktigaste tomten kom från Portugal ursprungligen. Det var därifrån som tomten hade fått sin värme. Sedan hade århundraden av rysk vistelse härdat honom. Större delen av året var tomten sammanbiten som en spion, grå ända in i hjärteroten. Endast julafton blommade han upp och gav smultronsmak åt varje betonglåda i halva världen. Så trots allt betvivlade Teresia äktheten hos denne tomte, han som hängde kring mormors och hennes gemensamma hus. Varelsen verkade lite för kanadensisk i sin musiksmak, trippade tungt omkring till Lightfoot och Cohen. Om det hade varit av tvingande vemod hela vägen - så visst - men denne toffelhjälte tycktes på tok för lycklig redan i oktober. Dessutom såg han ut som en förvuxen nisse med kalaskula, snarare än en stadig tomtefar med barnasinnet i behåll. Mormor hade nu uppenbarligen fått för sig att högläsa Selma Lagerlöf för tomten. Det blev hennes mest bokmärkta stycken ur Kejsaren av Portugallien. Tomten lyssnade med ett tredjedels öra och stoppade somliga iakttagelser i säcken. Själv sysselsatte han sig i stort sett enbart med facklitteratur, om än paranormal. Den riktigaste tomten var av trettiotredje graden och hade troligen trettiotvå grader av tomtar under sig - eller inom sig likt en rysk docka. Vemsomhelst kunde kommenderas eller belönas, ofta utan att ens behöva veta om det. Allt skedde som en stämpel i rumpan med redan färdigmålad schackfärg.



Mormor plockade fram portvinsbuteljen och bjöd tomten på skvättar av sommarvärme mitt i de kylslagna friskvindarna. För sin del tog Teresia en fingerborg sötstark madeira och drog sig sedermera in i tv-rutan. Där visades repriser från tidigt 80-tal. Privatdetektiven Kant höll på att lägga vantarna på en mupp. Muppen hade satt i sig snuskigt gott om plommon med choklad i mitten. Inte hjälpte det att chokladen var av gammalt hederligt stuk; den girige måste ändå sys in på sjukhuset. Där träffade muppen på Professor Kalkyl som hittat dit av misstag. Kalkyl gick omkring och hörde på en serie föredrag om brasilianska djungelblad som följer en frekvens parallell med vanliga svenska elementarandar. Privatdetektiv Kant upptäckte att ingen lyckades bryta igenom med sina frågor, för det gick icke att stänga av föredraget. Grönluvan låg nämligen och sov med lurarna på. Hon drömde hur det för en gångs skull funkade att kyssa tomten. Och det gick så många gånger att stjärnorna steg och steg, till långt utanför skärmen. Kalkyl som strax hade förklätt sig till Skalman plockade fram en hel katalog med index. På sex av indexen såg man att skärmen var en blinkande punkt i ett universum av skärmar. Grönluvan rev ut några ytterligare index och stoppade ned dem i skolväskan. När Skalman väckte henne var det redan dags för en universitetskurs i musikal psykosofi. Plötsligt mitt i Fame-baletten kom inglidandes en nutida människa ur Glee. Gnugga skuggorna ur ögonvrårna försökte Teresia. Men det var stört ogörligt, för det var ju redan ljust i varje vrå, bara mörkt i mitten framför henne. Där satt publiken och väntade på Jesus Christ Superstar, denna verkliga afton mitt ute i vardagen. Men enda medspelaren som kom in var Linus på Linjen! Den lille filuren hade fått tomteluva och glesa skäggtrådar ned till fötterna. Han kunde lätt ha förväxlats med någon mupp eller fraggel, om det inte vore för signaturen. När Linus upptäckte att Teresia stod där, blev fonden alldeles turkos. Mormor utstötte ett rop av andlös hänfördhet. Det var Teresias egen röst som hon hörde.











eLe

kalejdoskop .2

[pK]




                                                          Privatdetektiv Kant

indoktrinerad              kupp
   plockar skräp                                         pekar på
                                          puck        pickadoll
                   K.P.                         prick
i skåpet                                kuf
         kaptenskan                            PANGkakor
                                            konstapel
             koppling                    stämplar kupong
                      kuriös
                        kurerad                                   påkallad
                                   doktor Doktor
                                         torkad
   stetoskop                                             i praktiken

prekärt kunnig
             Professor Kalkyl                keps + parkas
                                         kubb              knappast
                                              doktorerar
  kumpan. Herrklubb
          paketerad                            psykoterapeutisk
                              postkontor
                                        PK-värdet               praxis
  komplett        sparbanksbok
  kuplett                                   kopp Kafka

                                  packar sig       plinkar
                              kapsyl               på språng
                     ikapp         kompisar

Kant, privatdetektiv











och som kompletterande kuriositet
ett kunnigt och klurigt inlägg kring denne Kant

http://kulturarbete.blogspot.se/2008/10/ett-orimligt-lngt-inlgg-om-en-gammal.html



Aspekter av karaktärens kontext har även inkluderats i kapitlet ovan.




wWw

TrädgårdsTomte

tillägnas den sanna tomteexperten och tillika poeten Nanna X, som så hängivet konfronterar potentiellt skyldiga exemplar redan om sensommaren





Vaknar du till liv
en ful dag
mitt i lövhögen
den som aldrig blivit ihopräfsad
sedan förra hösten. Rufsig
och utspridd
likt ett äpple
tar du och raskar upp
över tomma altanen
till ditt älskade lilla träslott. Där
inifrån skåp
på skåp efter skåp
i ohyfsat simpel mystik
lokaliserar du dem
i öronvrån
huru korus av kakburkar
klingar ikapp med buteljerna
tippande, tippande
mot trappan
sina hemlighållna andetag
får du avlyssna
det blickstilla folket,
det icke knäpptysta folket.
Så säg vad gör de nu
här i ditt eget hus ju
?!?
Tolv tomtar är de
cirka två och en halv familj
i stort sett harmlösa
dock dödliga vid missbruk
bör plockas med hjärtat kallt
men mössan på
finns i ultimat uppsättning
vari ingår
nio förvuxna nissar
stolta som troll
och tre förkrympta gummor
fräcka som troll
har de hållit din tillvaro under god uppsikt
bakom blomma, gräs och gren
inom stubbe, svamp och sten
alltsedan du visade
din innersta önskelista
för tomtefar
innan han var stor.
Emellertid densamme trettonde
TOMTEN
tillika bossen över hela satans paketet
har du knappt sett minsta
piprök av
på år och år
ända tills idag! Blossande
som ett pallat äpple
står här nu ju den urgamle nissen
i ditt största skafferi
och skäms
med händerna djupt i
saffransdegen
på tok för tidigt
stoppar han pipan full med russin
och drar pepparen
tills allt växer inom dig
ännu ett varv;
vrede och vanmakt
och vemod och
vilja igen,
fy bubblan så skönt!
det kan bli ändå
fastän just ingenting
nästan har skett
med dessa tomhetens vrår
som tomten genomborrar
som vore du en
tomat. Automatiskt ringer
en riktigare timme,
stänger du av den
och simmar bort
genom sovkammarfönstret, rätt ut i trädgården
där med gräsmattans löv
såsom sitt golv
de åter bara är tolv.












eLe

Two Human Elephants

Aldrig längre än Tre...?

eLe







tre kapitel

är så långt som jag har skrivit

i det här livet

varje gång

när jag påbörjar fjärde kapitlet

måste jag börja om

för att fullborda de första tre











eLe

Transforism 10001

Shaolin-munken säger typ "Jag fruktar icke de tiotusen rörelser du övat en enda gång - jag fruktar den enda rörelse du övat tiotusen gånger".

Och kan tron förflytta berg? 

Transformerad aforism:






Allt du tror att du vet
kan få vågorna att krusas

Vad du vet att du vet
kan förflytta hela havet




alternativt



Allt du tror att du tror
kan få småsten att lossna

Vad du vet att du tror
kan förflytta hela berget










eLe